Samtidigt som de flesta kommentarer efter helgens självmordsbombning har varit lugna och kloka samt markerat vikten att värna det öppna samhället, så återstartar nu vårt eget parti en obehaglig debatt kring ökad övervakning. Morgan Johansson uttrycker att Socialdemokraterna ska strunta i sin tidigare hållning att riva upp FRA-lagen och istället utvidga den till att även gälla Säpo. Vi oroas av två skäl, dels eftersom en utökad FRA-lag inte kommer att minska risken för framtida terroristbrott och dels eftersom demokratin aldrig kan försvaras genom inskränkningar i densamma. Tvärtom så är stater med stor övervakning inte alls tryggare eller mer skyddade mot terrorism. Det sambandet finns helt enkelt inte.

En utökad FRA-lag minskar inte riskerna för framtida terrorism, därtill är de verktyg för massavlyssning som föreslås alldeles för oprecisa. Därför är vi nu förvånade och upprörda över att vårt parti tar ställning för att utvidga denna rätt till säkerhetspolisen. Att debatten överhuvudtaget kommer igång igen är ett exempel på hur skräcken för terror skrämmer oss till förändringar som i grunden hotar just de demokratiska fri och rättigheter som vi försöker skydda. Att säkerhetspolisen skulle få bättre möjlighet att fånga framtida våldsutövare är dessutom högst tveksamt. FRA skriver själva på sin hemsida att de endast har kapacitet att samla in en bråkdel av all den information som varje dag passerar digitalt igenom vårt land. Det räcker dessutom med en enkel Google-sökning för att se hur lätt en eventuell terrorist kan kryptera sin information och därmed helt gömma sig från insyn i sin verksamhet. Att försöka fånga terrorister med FRA blir därför i praktiken helt verkningslöst.

När det rödgröna samarbetet krävde att FRA-lagen skulle rivas upp så var det med just denna insikt om hur verkningslös lagen är och även med förståelse för individens privatliv och de fria samtal som måste kunna ske utan att vi ständigt övervakas. Man bör minnas att övervakningssamhället ofta har en tendens att ständigt utöka sig själv om man inte säger stopp. Den lavinartade ökningen av övervakningskameror i London under 2000-talet samt Sveriges tidigare så kallade informationsbyrån (IB) är delar av den historia som visar hur snabbt rättigheter kan undergrävas.

När vårt parti nu angriper rättssäkerheten och den privata integriteten så låter vi oss frivilligt inskränka vår demokrati. För varje gång vi tillåter nya osäkra lagar eller myndighetsinstrument att adderas till rättsapparaten så förflyttas gränsen för vad som anses acceptabelt. Risken är att vi så småningom kommer att hamna i det vi till varje pris ville undvika, ett alltmer kontrollerat och ofritt samhälle.

Jytte Guteland, förbundsordförande SSU och Magnus Nilsson, förbundsordförande S-studenter.