kritik mot valfrihetsreform För att öka valfriheten införde alliansen så kallat fritt val för hörapparater. Nu totalsågas modellen av Socialstyrelsen – den har i själva verket lett till minskad valfrihet, slår myndigheten fast.
I en ny rapport riktar Socialstyrelsen hård kritik mot modellen fritt val för hörapparater som innebär att man antingen kan få en hörapparat ur landstingets sortiment eller köpa en via fritt val med hjälp av en subvention från landstinget.
Modellen lanserades av alliansregeringen 2007 i syfte att öka valfriheten för hjälpmedel men har inte fått något större genomslag med undantag för just hörapparater som finns som fritt val i Stockholm och Skåne.
– Vi ser både problemen med modellens konstruktion och problem med den verklighet som modellen ska verka i. Modellen har funnits i tio år och trots det är omfattningen begränsad. En reform som inte får större genomslag än så visar att den inte är helt oproblematisk, säger Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen.
Systemet, konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport, har nämligen inte lett till ökad valfrihet – snarare tvärtom. Fritt val förutsätter att det finns en mångfald av konkurrerande leverantörer vilket det inte gör. Dessutom saknas tillgång på oberoende konsumentrådgivning, eftersom marknaden domineras av aktörer som både äger hörselmottagningar och tillverkar själva hörapparaterna. Därmed finns det ekonomiska incitament för mottagningarna att rekommendera de egna hörapparaterna, något som också kan förklara varför fritt val fått så stort genomslag på just hörselområdet.
Detta gör också att audionomerna får dubbla roller, eftersom de både agerar vårdgivare och försäljare av hörapparater, skriver Socialstyrelsen i sin rapport.
– Systemet så som det är riggat med ekonomiska incitamentet är problematiskt. Patienten ska inte behöva känna oro över att vårdgivaren försöker sälja sin produkt. Risken finns också att patienten får en hörapparat som inte motsvarar behovet, säger Staffan Söderberg.
Dessutom, skulle modellen med fritt val av hjälpmedel utökas till andra områden, exempelvis rullstolar och rullatorer, skulle kostnaderna för landstingen öka markant. Bara i Stockholm skulle kostnaderna öka med 93-366 miljoner kronor om fem procent av samtliga hjälpmedel skulle levereras med fritt val, enligt Socialstyrelsen beräkningar.
– Att kostnaderna sticker iväg beror bland annat på att man inte återanvänder hjälpmedlen vid fritt val. Det gäller dock inte hörapparater och därför har vi heller inte sett några ökade kostnader för landstingen för just hörhjälpmedel.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.