Valårets allt högre temperatur bekräftas i dag på DN-debatt, där alliansens partiledare föreslår att Sveriges elever ska få betyg redan i fjärde klass. Utspelet analyseras i ett antal politiska begrepp av Eric Sundström.
På Wikipedia definieras triangulering som ett försök att hitta en tredje position mellan ens egen och motståndarens åsikt. Syftet är att vinna marginalväljare i politikens mittfält.
Men triangulering i praktiken handlar ofta om att omfamna motståndarens positioner, samtidigt som du behåller en av dina tidigare åsikter i syfte att bevara en konfliktdimension. Det är precis vad vi bevittnar på DN-debatt i dag.
Genom enveten svartmålning gjorde Jan Björklund skolfrågan till en paradgren för borgerligheten i allmänhet och FP i synnerhet. Men genom en blandning av idogt arbete samt kloka policyförslag som lärarsatsningar, specialpedagoger och mindre klasser har frågan glidit över i socialdemokratisk favör.
Samtidigt har verkligheten hjälpt till. Borgerligheten har haft huvudansvaret för skolan i snart åtta år och insatserna imponerar inte. Friskolereformen ligger alltjämt som en olycklig bottenplatta som bidrar till problemen med ökad ojämlikhet, bristande likvärdighet och sjunkande resultat i Pisa-undersökningen. Misslyckandet är uppenbart och väljarna har vänt sig mot S i hopp om att få ordning på skolan.
Borgerlighetens svar är triangulering i praktiken. De har flyttat efter S så snart ett nytt klokt skolförslag har lagts fram. Men utspelet i dag visar att de samtidigt vill återuppväcka en konfliktdimension: Betygen. Budskapet är följande: Med oss får ni allt som S föreslår, samt ännu mer betyg än vad S kommer att acceptera.
Med den beskrivna strategin hoppas borgerligheten återuppväcka en känsla som tidigare har resonerat utmärkt i folkdjupet: Lite mer betyg mår alla bra av. Men det finns alltid gränser.
Barn som går i fjärde klass är bara tio-elva år gamla. ”Det är problematiskt att flytta stämplingsprocessen ned i åldrarna” säger en professor i pedagogik – Andreas Fejes – som Dagens Arena har talat med. ”Tror man att det här höjer resultaten så är man ute och cyklar”, säger Alli Klapp vid Columbia University till DN. Av reaktionerna under dagen att döma så är det inte bara professorer och forskare som tycker att borgerligheten nu har gått åtminstone ett par steg för långt.
Men utspelet påminner även om andra begrepp som börjar etableras i årets valrörelse.
Störst går först: Så sent som i höstas tyckte regeringens två minsta partier – C och KD – att det räcker med betyg från årskurs sex. Trots att de håller på att åka ur riksdagen blev de återigen överkörda när en desperat artikel till DN-debatt skulle skrivas.
Kopieringsmaskinen: Även om dagens utspel i synnerhet handlar om att liva upp en gammal konfliktlinje så har den borgerliga kopieringsmaskinen gått varm igen. Det läskunnighetsmål i första klass som också förs fram är en idé som S-ledaren Stefan Löfven presenterade redan i Almedalen 2013.
Omslag: På senare tid har regeringen framstått som en småberusad förare som kör gocart på en svensexa. Det krängs och det svängs i alla möjliga frågor. Det omslag som Anders Borg talade om för att beskriva svensk ekonomi har fått en ny innebörd: Regeringen slår om och byter åsikt så fort andan faller på.
Jan Björklund brukar tala om skolreformer i termer av att svänga en Atlantångare. Men nu är det Björklund själv som snurrar på rodret åt olika håll. Betänk följande: En reform som medför betyg från sjätte klass genomfördes nyligen över blockgränsen. Lärarförbundet framhåller att det är alldeles för tidigt att ändra i betygssystemet igen och går emot dagens förslag på DN-debatt. Det andra lärarfacket, Lärarnas riksförbund, tycker att man först bör utvärdera reformen med betyg i årskurs sex.
Och gissa när de första sjätteklassarna fick sina betyg? Hösten 2012 – inte ens två år sedan. Frågan är vad detta nya ”omslag”, skjutet i populistisk panik från den borgerliga höften, betyder för bilden av Reinfeldts alltmer sargade regeringsduglighet.
I och med dagens utspel skickas skolbollen tillbaka till oppositionens planhalva. Den första kommentaren från Ibrahim Baylan (S) var att skolan snarare behöver resurser än nya betygssystem. Men utrymmet för nya, dyra reformer är begränsat i och med den ekonomiska tvångströja som både S och M har klätt sig i.
S har hittills visat på stor idérikedom i skolfrågan. Nu återstår att se om ytterligare nya förslag kan skakas fram till valmanifest och kommande budgetförslag. Läget ser bra ut. Dagens utspel från borgerlighetens partiledare var ett försök att lufta ett beprövat trick. Men förslaget framstår som desperat, populistiskt och det saknar stöd i såväl empirisk forskning som bland professionen. Och frågan är om inte även väljarnas gräns i betygsfrågan har passerats när det handlar om tioåringar.
Bakläxa på alla sätt, alltså.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
