AP-fondernas investeringar i Amazonas får kritik

klimat Svenska banker och pensionsfonder investerar totalt 350 miljoner kronor i sojaföretag som är verksamma i Amazonas. Latinamerikagrupperna kritiserar den »dialog« om förbättringar som AP-fonderna säger sig föra med bolagen.

 Amazonas framtid har fått ett uppsving i det allmänna medvetandet, eftersom Brasilien nyligen valde en president – Jair Bolsonaro – som tydligt deklarerat att han inte ger mycket för klimatarbete och vill fortsätta exploateringen av Amazonas.

Världsmarknadens ökade efterfrågan på kött bidrar, och tillsammans hotar ekonomin, politiken och regnets kretslopp att framkalla ett skifte i Amazonas hela ekosystem, rapporterar DN.

– Det är en känd tröskeleffekt. Amazonas kan gå från regnskog till savann och då förlorar man lagringen av koldioxid, säger Victor Galaz, docent vid Stockholm resilience center vid Stockholms universitet till DN.

Han har tillsammans med fyra forskarkolleger kartlagt investeringar som kopplas till dels regnskogen i Amazonas, dels barrskogar i Ryssland och Kanada. Studien visar att inte bara skövlade regnskogar, utan även barrskogar hotar leda till ökad uppvärmning, om jordbruk och torka med efterföljande bränder fortsätter att öka och skogsområdena börjar frigöra koldioxid.

Ett antal stora finansiella investerare har ett särskilt ansvar för klimatets framtid, enligt rapporten. När det gäller Sverige handlar det om bland annat AMF pensionsförsäkring, fonder hos Handelsbanken och SEB och Swedbank Robur som har investerat i verksamheter som hotar ovannämnda skogar. Investeringarna är dock särskilt stora i barrskogsområdena, och särskilt i Ryssland.

När det gäller Amazonas har forskarna särskilt studerat två internationella bolag inom soja- och köttproduktion: Bunge och Archer Daniels Midland. Trots att de här företagen sällan äger egen jordbruksmark, kontrakterar de produktion som sker på mark där regnskog har avverkats.

Både svenska banker och pensionsbolag, bland annat de statliga AP-fonderna, har innehav i de här två bolagen. Tredje AP-fonden ägde vid förra årsskiftet aktier för 75 miljoner kronor i bolag med soja- och köttproduktion i Amazonas, och Handelsbanken och andra AP-fonder har placeringar värda många miljoner i liknande bolag.

Dagens Arena har sökt Tredje AP-fonden och AP-fondernas etikråd, men inte fått någon återkoppling. Till DN säger John Howchin, generalsekreterare i AP-fondernas etikråd att »fonderna har varit engagerade i de aktuella bolagens riktlinjer och kommer att fortsätta en dialog om avskogning«.

Annelie Andersson jobbar på Latinamerikagrupperna som är kritiska mot hur bolag stannar kvar som ägare i bolag med tvivelaktig verksamhet, med argumentet att det är bättre att försöka påverka som ägare än att dra sig ur.

– Problemet är att vi vet väldigt lite om vad den här dialogen handlar om. Nu säger han (John Howchin red.anm.) i och för sig att det handlar om avskogning i det här fallet. Men vilka krav AP-fonderna ställer vet vi inte. Bristande insyn gör att det är svårt att utvärdera effekten av dialog, säger Annelie Andersson.

Ett kanadensiskt gruvbolag som heter Goldcorp är verksamma i gruvan Marlin i Guatemala, där verksamheten har kritiserats för sina kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring i flera år.

– AP-fondernas etikråd – som arbetar för första till fjärde AP-fonden – gick ut och sa att de var stolta över vad de har uppnått med Marlin. Så plötsligt drar sig sjunde AP-fonden ur sina investeringar i Marlin på grund av kränkningar av mänskliga rättigheter, säger Annelie Andersson.

Enligt Latinamerikagrupperna har Andra AP-fonden också investerat miljardbelopp i jordbruksmark i Brasilien som de hyr ut till odling av bland annat soja. Det här sker inte i regnskogen, men på ett annat känsligt naturområde. Annelie Andersson tror att AP-fondens intresse av att utvidga sin verksamhet kan bli känsligt med det nya politiska styret.

– De här investeringarna blir extremt allvarliga i den nya politiska situationen. Om man vet att problem finns med landgrabbing och falska lagfarter redan nu kan det bli svårt att fortsätta utvidga verksamheten under Bolsonaro.

Just nu pågår arbetet i riksdagen med ett nytt regelverk för AP-fonderna som ska röstas igenom i slutet av november. Annelie Andersson på Latinamerikagrupperna har varit aktiv i uppropet #schystapensioner som har krävt att de nya reglerna ska vara mer bindande när det gäller hållbarhet. Så tycks det nu inte bli, eftersom bara Vänsterpartiet har lagt en ändringsmotion, enligt Annelie Andersson.

– Vi tycker att det förslag som ligger är mycket bättre än vad vi har idag. Men fortfarande står avkastningsmålet över hållbarhetsmålen. Vi hade velat se ett regelverk som säger att alla AP-fondernas investeringar ska följa internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat.