Intresset för att studera till lärare är rekordlågt. Per Olof Hulth, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin, håller det fria skolvalet ansvarigt för det.
Rekordlåga betyg krävs för att komma in på lärarprogrammet och snittbetygen hos eleverna som söker till lärarprogrammet är lägre än till andra utbildningar. Antagningsresultaten har försämrats över en längre tid. 1982 fanns det 7,5 förstahandssökande per plats till dåtidens lågstadielärarutbildning, i dag är konkurrensen om platserna ofta obefintlig. Det rapporterar Dagens Nyheter på onsdagen.
En förklaring till läraryrkets låga status anser Per Olof Hulth, professor emeritus och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, är den låga graden av autonomi i läraryrket. Han är en av de professorer som på SvD Brännpunkt på onsdagen menar att ett stopp måste sättas för vinstuttag i skolan, eftersom det drivit på segregation och minskat likvärdigheten.
Per Olof Hulth menar att alla kontroller underminerar yrkets status, och han håller valfrihetsreformen ansvarig för utvecklingen.
– Det som händer när man ser att det är olikheter i skolan är att lägga på ökad kontroll. Detta hamnar på läraren, där den tid som borde vikas åt undervisningen viks åt prover, kontroller och rapporter. Det ger lärarna en orimlig arbetsbörda och det är delvis ett resultat av det fria skolvalet.
– I och med att segregationen ökar via det fria skolvalet måste man kompensera för ojämlikheten. Där faller mycket ner på lärarna, som inte har förtroende från politiskt håll och som måste dokumentera allt i stället för att undervisa. Det är en ond cirkel och en kostnad det fria skolvalet står för. I Finland, som har ett mer likvärdigt skolsystem, behövs inte dessa kontroller.
Men är det inte bra med ett visst mått av valfrihet?
– Jo, egentligen är man ju för valfrihet. Men om valfriheten kostar i att en hel del elever slås ut i skolan, så har den ett väldigt högt pris. Valfriheten kostar ekonomiskt för samhället. De här eleverna kommer kosta samhället en fruktansvärt massa pengar om de inte har någon chans att få jobb i framtiden. Den kostnaden bör man ta med in då man pratar om valfrihet.
– Vi har en situation i dag där elever födda på ett visst ställe i Sverige inte får samma skola som på andra ställen. Vår skola har rasat ner till USA:s och Tysklands nivåer då det kommer till bristande jämlikhet. Även de barnen som klarar sig igenom skolan kommer drabbas, de kommer uppleva ett samhälle i framtiden som är betydligt råare än vad vi har i dag. Det kan vi inte bara bortse från.
Per Olof Hulth menar att det bästa sättet att komma tillrätta med problemen med segregation är att se till att alla skolor är likvärdiga och att skolsystemet därför måste förändras i grunden.
– Sommarskola, betyg i trean, det är punktinsatser. Det går inte att göra småfixar hela tiden. Man måste göra en stor koordinerad insats över partigränserna.
– Det vi har konstaterat i kommittén är att vinsterna driver skolorna till att skala upp betyg och annat. Man är beroende av att ha kvar eleverna och en sådan situation är ohållbar. Jag tror att vi behöver avskaffa vinstintressena i skolan till att börja med.
Hur ser du på att Kungliga Vetenskapsakademins kritik knappt finns som politisk uppfattning i riksdagen?
– Jag är väldigt oroad över detta. Majoriteten av svenska folket är ju kritisk mot vinster i välfärden, men detta återspeglas inte i politiken, säger Per Olof Hulth.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
