Ekonomer och opinionsbildare ger Magdalena Andersson sin önskelista inför Socialdemokraternas budgetmotion.
Den 20 september presenterade Anders Borg regeringens budgetförslag. Satsningar på sänkt bolagsskatt, utbildningsplatser, infrastruktur och rättsväsende, samt en mindre sänkning av skatten för pensionärer, lades fram. Anders Borg fick dock också snabbt en hel del kritik för att hans prognoser påstods vara glädjekalkyler, inte minst av oppositionen och Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson.
Nu är det snart dags för Socialdemokraterna att presentera sin skuggbudget och någon eller några av utgiftsposterna presenteras sannolikt redan denna vecka. Dagens Arena har frågat en utvald skara vad Socialdemokraterna borde satsa på – om de fick bestämma.
Vissa förslag återkommer medan andra åsikter går isär. Att en socialdemokratisk budgetmotion måste innehålla satsningar på a-kassan råder dock inget tvivel om.
– I en lång period med hög arbetslöshet som vi är i skulle det få stor betydelse att förbättra a-kassan, inte bara höja taket i a-kassan utan också få till att fler arbetslösa får a-kassa. Av alla arbetslösa får ungefär en tredjedel a-kassa över huvud taget. För många är det i dag frågan om att börja med att sälja huset och sen börja söka jobb när man blir arbetslös, säger Göran Zettergren, chefsekonom för TCO.
Han får medhåll av bland annat Björn Elmbrant, ledarskribent på Dagens Arena.
– Socialdemokraterna bör höja a-kassan och sänka skatten för pensionärerna mer än alliansen gjort, det ger köpkraft åt ett antal människor som sätter fart på efterfrågan i ekonomin, säger han.
Och att det blir satsningar på a-kassan är mycket troligt, givet upprördheten inom partiet när det ryktades om att Håkan Juholt tänkte avstå från att föreslå en höjning för ett år sedan. Mindre sannolikt är att Socialdemokraterna överger överskottsmålet – något som efterfrågas av bland annat Stefan Carlén, förbundsekonom för Handelsanställdas förbund.
– Vi har ett nödläge med massarbetslöshet som bitit sig fast. Man måste inse att det inte går att tro att små satsningar på utbildning, arbetsmarknad och näringspolitik i sig kommer att räcka. Inser man inte det är man helt fel ute i sin analys, säger Carlén och fortsätter:
– Till att börja med måste överskottsmålet vi har övergå till ett balansmål i stället. Statsskulden som andel av BNP kommer lik förbaskat att sjunka så det är inget dramatiskt i sig. Det möjliggör i alla fall 35 miljarder varje år under den här konjunkturcykeln och vi behöver både satsningar och stora investeringar just nu.
Carlén vill också att infrastrukturinvesteringar och liknande ska finansieras genom lån och inte anslag, utanför utgiftstaket, för att få igång och upprätthålla efterfrågan. Även Björn Elmbrant vill att Socialdemokraterna ändrar sig om överskottsmålet.
– Det är en krispolitik som överlevt sig själv. Man kan ha ett litet underskott något år utan att det är ett problem och annars en budget i balans.
Annars tycker flera av de som Dagens Arena pratat med att utbildning borde vara i centrum i Socialdemokraternas budget.
– Man borde ta bolagsskattesänkningen och lägga de pengarna på ett kunskapslyft med fokus på grundskolan. Det är otroligt allvarligt att vi har så många ungdomar som inte kvalificerar sig för gymnasiet ens, säger Karin Pettersson, politisk chefredaktör på Aftonbladet.
– Jag vill se att man satsar ännu mer på forskning och utbildning. Regeringen har dragit tillbaka de tillfälliga statsbidragen till universiteten, vilket ger ungefär 15 000 färre utbildningsplatser, och det handlar inte bara om minskade årskullar, säger Jenny Wennberg, ledarskribent på Arbetarbladet.
Även LO:s chefsekonom Ola Pettersson vill se en satsning på utbildning.
– Man bör ta de pengar i bolagsskattesänkningen som går utöver de skärpta reglerna för ränteavdragen, det vill säga sju eller åtta miljarder, och lägga på en kvalitetssatsning i den grundläggande utbildningen, hela grundskolan. Den kostar ungefär 80 miljarder i år och 8 miljarder skulle innebära ett höjt anslag med 10 procent ungefär, det tror jag man kan få något väsentligt för. Jag tror det skulle beröra många väljare och vara en av de viktigaste framtidsinvesteringarna som går att göra i Sverige i dag, troligen den enskilt viktigaste. Det skulle vara både oerhört viktigt och väldigt smart politik.
En genomgående bild är också att Socialdemokraterna borde satsa mer på att få upp efterfrågan på arbetsmarknaden.
– Man måste se över villkoren för arbetstagarna, det är det mest angelägna just nu. Det har blivit så mycket sämre. Dels ur sysselsättningssynpunkt, på vilket sätt man mest effektivt stimulerar uppkomsten av nya arbetstillfällen. Man ska satsa mer på efterfrågansbiten, mer än utbudssidan fått ett överskattat fokus de senaste åren, milt uttryckt, säger Monika Arvidsson på Arbetarrörelsens tankesmedja.
TCO:s Göran Zettergren har samma mål.
– Det handlar om att hålla efterfrågan uppe, till exempel gör budgetbalanskravet att kommunerna inte får budgetera för underskott. Jag tycker att staten ska gå in och garantera att eventuella underskott på grund av minskade skatteunderlag täcks av motsvarande höjning av statsbidragen. Kommunerna ska kunna räkna med att fortsätta normal verksamhet även om det blir kris. Det är fullkomligt onödigt att kommunerna ska skära ner för att det är kris i exportindustrin. Det här är en ganska enkel grej att göra, det skulle jag prioritera.
Vad alla tycks vara överens om är att nu är rätt tid att satsa ordentligt – och att Magdalena Andersson skjuter sig själv i foten om hon väljer en mer sparsam linje än Anders Borg.
– Vill de spendera mindre än regeringen är det helt horribelt. De har rätt i att Borg gjort en glädjekalkyl. Men det finanspolitiska ramverket är väl för fan inte målet, utan medlet, för politiken. Vi har massarbetslöshet här! Är full sysselsättning det viktigaste målet får man visa det också, annars är det ju ovärdigt, säger Stefan Carlén, förbundsekonom på Handelsanställdas förbund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
