Försäkringar blir bidrag i M:s valförslag

Skuggbudget Moderaterna går till val på bidragstak, skattesänkningar och med löftet att välja »välfärden framför bidrag«.  Men vad ingår egentligen i begreppet »välfärd« och vad är skillnaden mellan ett bidrag och en försäkring? 

Moderaterna presenterar i dag sin vårbudget. Partiet lyfter två prioriteringar de vill genomföra efter valet. De vill se att bidragsutgifterna minskar genom ett bidragstak och att det ska löna sig att arbeta.

– Välfärd och trygghet kommer före bidrag och transfereringar, säger moderatledaren Ulf Kristersson på presskonferensen.

38 miljarder vill Moderaterna rikta till »statens kärnverksamhet«; sjukvård, skola, polis och försvar. Reformer och omprioriteringar som enligt partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson kan finansieras genom bland annat omprioriteringar, bidragsbesparingar, höjd moms och nej till sänkt fackföreningsavgift.

Av de 38 miljarderna ska tio miljarder gå till försvaret, sex miljarder gå till polis och rättsväsende och resterande 22 till skola och sjukvård. De 22 miljarderna är inte extra pengar, utan kommer framförallt genom omprioriteringar, men även genom att exempelvis slopa extra stödet till skolor i fattigare områden.

Finansdepartementet kommenterar budgeten:

– De 22 miljarderna är sådant som regeringen redan föreslår och genomför och som Moderaterna säger ja till. De 10 extra miljarderna till kommunerna är samma miljarder som vi satsar. På den absolut sista sidan av budgeten står det att satsningarna på sjukvård och skola finansieras genom att dra ner på satsningar på just sjukvård och skola. Det blir inte mer resurser till skola och sjukvården. 

Läs mer: M: Jobbskatteavdrag för 22 miljarder och sänkta bidrag för 10 miljarder

Enligt Moderaternas beräkningar lever 1 av 7 på bidrag i Sverige. En grupp som enligt Elisabeth Svantesson tenderar att växa under S-ledda regeringar. Enligt SCB:s statistik minskar antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag och var 2017 på de lägsta nivåerna som uppmätts.

De bidragsbesparingar M vill se är kvalificering in i välfärdssystemen, förkortad a-kassa från 13 månader till 12 månader, att aktivitetsstödet upphör efter tre år, ytterligare en karensdag och en bortre parantes. Totalt ska reformerna spara in 13 miljarder.

– Det finns en välkänd konflikt mellan bidrag och transfereringar och välfärdens kärna, säger Ulf Kristersson.

Ett resonemang som Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, inte känner igen.

– Men jag vet inte vad han och andra som brukar hävda detta har för grund för sina påståenden. I ett jämförande perspektiv finns det i alla fall länder som klarar av både det ena och det andra.

I välfärdsbegreppet inkluderas vanligtvis både sociala tjänster, socialförsäkringar och sociala bidrag. Men Joakim Palme lyfter även en svensk »välfärdsforskingstradition« som i välfärdsbegreppet framförallt lägger enskilda människors resurser av olika slag (så som hälsa, utbildning, integration, säkerhet) och handlingsutrymme – i vilken mån människor leva det liv de vill. Han menar att välfärdsstaten inte har något värde om den inte ger människor just de här resurserna, så att alla har möjlighet att leva ett gott liv.

– Enligt mitt sätt att se det kan man inte sätta likhetstecken mellan välfärd och välfärdsstat. Samtidigt kan både välfärdstjänsterna och försäkringarna vara viktiga för resursfördelningen i samhället och därmed enskilda människors välfärd.

Bidrag skiljer sig från försäkringar genom att man inte själv betalat in till dem innan, vilket man har med försäkringarna. Enligt Joakim Palme blandas de båda begreppen dock systematiskt ihop.

– De som är kritiska till socialförsäkringstanken blandar systematiskt ihop försäkring och bidrag.

Han menar att ett inkluderande socialförsäkringssystem är ett sätt att vinna stort politisk stöd för att betala skatt och sociala avgifter. Det blir, menar han, inte en större vilja att betala skatt om samhället drar ner på försäkringarna och bidragen. Det kan tvärtom finnas ett egenintresse av att den sociala tryggheten inte bara går till samhällets mest utsatta, utan täcker in alla människor som för tillfället blivit sjuka eller arbetslösa.

–Har man inte inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkringssystemet så kommer det bli så att man bygger upp andra lösningar vid sidan om de offentliga lösningarna, det kan vara fackföreningar eller privata bolag, men mönstret är då att det blir de mer priviligierade grupperna som kommer att kunna luta sig mot de här särlösningarna.

I Moderaternas föreslagna bidragstak ska alla bidrag och transfereringar ingå. Sjukförsäkringen, a-kassan, föräldraförsäkring, läggs samman med exempelvis socialbidrag, etableringsstöd och barnbidrag.

– Det handlar om människor som inte försörjer sig själva just för stunden och vi vet att det går att påverka den här gruppen. Ta försörjningsstödet till exempel, det finns människor som behöver det yttersta stöder från det offentliga, men det finns väldigt många just nu som får försörjningsstöd trots att man har försörjningsförmåga och den utvecklingen måste brytas, säger Elisabeth Svantesson.

Välfärdsutredaren Kjell Rautio på LO reagerar på förhållningssättet och retoriken.

– Det jag kan se är att Moderaterna väldigt medvetet har börjat prata om »välfärdens kärna« och i den ingår bara tjänsterna. Syftet med det tycks vara att definiera trygghetsförsäkringarna som någonting som ligger utanför välfärdens kärna och därmed sätta ett tryck på att skära ner på det som ligger utanför kärnan. Det handlar naturligtvis om att skapa utrymme för fortsatta skattesänkningar.

På DN Debatt skriver Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, att en central faktor bakom att inkomstklyftorna ökar i Sverige är minskad omfördelning via skatte- och bidragssystemen och att den omfördelning som sker genom olika transfereringar (barnbidrag, arbetslöshets-, aktivitets- och sjukersättning och så vidare) inte ökat i takt med lönerna.

Calmfors tycker att det är problematiskt att inkomstskillnaderna i Sverige ökar, och pekar på tre förslag för att stävja utvecklingen. Kjell Rautio säger att han tycker att det är intressant att Calmfors förslag om indexering av transfereringarna går i raka motsatsen till Moderaternas politik.

– Anders Borgs guru, som han tillsatte i det finanspolitiska rådet, nämligen Lars Calmfors, säger numera en del saker som går helt på tvärs mot Moderaternas politik. Ökar man ojämlikheten genom att dra ner på socialförsäkringarna, minskar omfördelningen och det kan på sikt skapa problem för tillväxt och samhällsekonomi. Det visar bland annat den forskning Calmfors refererar till.