Ojämlikhet Ojämlikheten ökar i Sverige. Inte bara de ekonomiska klyftorna, utan ojämlikheten får också direkta konsekvenser för det psykiska måendet. Och inte bara för den grupp som har det ekonomiskt tuffast – den psykiska hälsan i alla samhällsgrupper blir sämre av ett ojämlikt samhälle.
För nästan 40 år sedan var Sverige som mest jämlikt. Sedan dess har utvecklingen såväl i Sverige som i resten av världen gått i motsatt riktning och så gott som alla länder i världen har blivit mer ojämlika sedan dess.
Men den ekonomiska ojämlikheten får inte bara konsekvenser i plånboken. Inkomstskillnader går hand i hand med en lång rad hälsorelaterade och sociala indikatorer: bland annat livslängd, barnadödlighet, psykiskt välbefinnande, fetma, skolprestationer, användning av illegala droger och mordfrekvens. När klyftorna i ett samhälle är stora blir utfallen på dessa indikatorer »nästan alltid« mer negativa.
Läs mer: Klass: Från vaggan till graven
Det är heller inte bara de som har det ekonomiskt tuffast som drabbas. Det visade epidemiologerna Richard Wilkinson och Kate Pickett redan för 10 år sedan när de kom ut med boken Jämlikhetsanden. Genom att gå igenom och sammanställa den forskning som fanns på områdena ojämlikhet och hälsa visade de att mer ojämlika samhällen är i många avseenden klart sämre än mer jämlika samhällen.
– Det finns en naiv syn på ojämlikhet, som också är den vanligaste, en materiell syn på saken, att ojämlikheten bara spelar roll om det skapar fattigdom eller om inkomstskillnaderna uppfattas som orättvisa. I takt med att levnadsstandarden för de fattigaste grupperna har blivit bättre så finns det många politiker som inte längre anser att ojämlikhet är ett så stort problem. Men vad de inte förstår är de psykosociala effekterna av ojämlikhet, säger Richard Wilkinson som är på besök i Sverige för att prata om sin nya bok Den inre ojämlikheten.
Wilkinson och Pickett visar i sin senaste bok att ojämlikhet påverkar hur vi mår psykiskt och de båda britterna menar att den stora andelen av befolkningen skulle må bättre i ett jämlikare samhälle.
År 1980 led 4 procent av amerikanerna av psykisk ohälsa förknippad med ångest. I dag är siffran 50 procent. Ångest berör 8,2 miljoner britter. I Sverige har antalet personer som drabbas av olika stressymptom ökat med över 100 procent på bara tio år.
Stress och andra psykiatriska diagnoser är i dag den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och de sjukskrivningar som ökar mest. På bara fem år, 2010–2015, är ökningen av sjukskrivningar på grund av depression, ångest eller stress 119 procent. Den är ungefär lika stor för kvinnor som män, men betydligt fler i antal fall räknat för kvinnor.
Även små barn drabbas i större utsträckning av stressymptom. Än så länge är antalet litet, men sedan 2006 har barn i åldern fem till nio år som diagnostiserats med reaktioner på stress ökat med 142 procent.
– De flesta av oss tror att vår värld består av en intim grupp med människor och det som händer i samhället i stort inte nödvändigtvis påverkar oss. Men det vi visar är att våra tankar, känslor och självkänsla påverkas av samhällelig ojämlikhet. Vi tror att vår plats i statuspyramiden beror på oss själva, men det stämmer inte. I dag vet vi hur hjärnan och dess utveckling påverkas av fattigdom. Det är tydligt att skillnaderna vi ser i kapacitet bland olika grupper i samhället reflekterar var du befinner dig i den sociala hierarkin, säger Richard Wilkinson.
Hans och Picketts forskning visar att ojämlikhet underminerar vår självkänsla och att det leder till mental ohälsa. Och det är inte bara ångest- och stressjukdomar som är vanligare i mindre jämlika samhällen, även tunga psykiska diagnoser såsom schizofreni.
Klass och status blir viktigare och blir en starkare faktor i vad som händer oss i ojämlika samhällen, säger Richard Wilkinson som menar att när klass och status får ökad betydelse påverkar det hur vi i ett samhälle ser på varandra. Dömandet av andra, synen på andra människors värde baserat på deras ekonomiska välstånd, tilltar och blir tydligare. Samtidigt blir vi alltmer rädda för att själva bli dömda av andra.
Konsumtionen ökar i samhällen med större klassklyftor. Mer pengar spenderas på statusprylar och Wilkinson visar att hushållens skuld och ojämlikhet går hand i hand.
Samtidigt är möjligheten att göra en klassresa mindre i ojämlika länder, dessutom påverkar ojämlikheten den ekonomiska tillväxten negativt.
– Det finns de som säger att ojämlikhet är en morot för människor att bli kreativa, ta initiativ och prestera. För att undersöka det så tittade vi på antalet patent per invånare och fann att antalet patent är högre i jämlikare länder.
För att komma till bukt med problemen måste länder återigen bli mer jämställda menar Wilkinson, som menar att ett högt fackligt engagemang, ökad företagsdemokrati där det blir vanligare med arbetarägda företag, progressiv skatt och ett slut på skatteparadis är ett par steg i rätt riktning.
– Anledningen till att alla inte kräver mer jämlikhet är för att människor i dagens samhälle är så motiverade av social status. Statusjakten finns i alla samhällsgrupper och ingen vill riskera att hamna efter.
Läs mer: Rapport: Ojämlikhet göder populism
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
