Regeringens förslag att privatisera universitet och högskolor väcker kritik. ”Det ger intrycket av att det handlar om en ombildning av rent partipolitiskt ideologiska skäl” säger Erik Arroy, ordförande för SFS.
Alliansregeringens förslag om att universitet och högskolor ska kunna omvandlas till privata stiftelser är åter aktuell. Förra gången presenterades förslaget i budgetpropositionen för 2012.
– Den korta remisstiden och att det är en departementspromemoria och inte en utredning. Det ger intrycket av att förslaget handlar om en ombildning för ombildningens skull av rent partipolitiskt ideologiska skäl snarare än en gedigen debatt om hur bättre autonomi för akademin kan säkerställas, säger Erik Arroy, ordförande för SFS, Sveriges förenade studentkårer.
– Det här riskerar att bli ett hafsverk som drivs igenom innan ett val. När det har gått igenom blir det ju oåterkalleligt. Då blir det i princip omöjligt att ångra sig.
Andra farhågor som SFS ser med en ombildning av universitet och högskolor till stiftelser gäller rättssäkerhet och studentinflytande. Rättigheter som i dag finns lagstadgat saknas i regeringens förslag. Då blir det upp till varje högskolestiftelse att ta beslut om sådana frågor.
– Rättssäkerhet och studentinflytande måste kunna garanteras för alla studenter och vara likvärdig oavsett vilken högskola eller universitet man studerar på, säger Erik Arroy.
Sulf, Sveriges universitetslärarförbund, är skeptiskt till ombildning. Övergången till stiftelser kommer med största sannolikhet att innebära att verksamheten drivs i ett eller flera aktiebolag. Risken med det är att man börjar se studenter som kunder eller produkter och lärarna som producenter av varor, vilket står i strid med den akademiska friheten, skriver de på sin hemsida.
När frågan var aktuell 2012 framkom en hel del kritik till förslaget. I en artikel i Dagens Nyheter hörs några av rösterna:
”Stiftelseidén är intressant om staten, som man gjorde med Chalmers, tillför ett rejält kapital och ger stiftelserna ett långsiktigt uppdrag. Nu ser snarare friheten ut att begränsas”, sa Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, Kungliga tekniska högskolan.
”Stiftelseformen öppnar dörren för att universitets- och högskoleutbildning blir avgiftsbelagd och är alltså grundskott mot idén om att utbildning ska vara kostnadsfri. När staten drar bort sitt åtagande från andra institutioner har det hittills inneburit marknadsanpassning. Min farhåga är att det blir likadant här”, sa Stefan Jonsson, professor i etniska relationer, Linköpings universitet.
Fakta/Privatisering av universitet och högskola:
Alliansregeringen föreslår att fler statliga universitet och högskolor ska kunna omvandlas till privata stiftelser för att ge större handlingsfrihet. I dag finns två privata högskolor, Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping, som drivs som en kombination av stiftelse och aktiebolag, så kallad stiftelsehögskola. De båda lärosätena omvandlades under den borgerliga regeringen 1994 med pengar som togs från löntagarfonderna.
Regeringen skriver i sitt förslag att det är svårt för svenska statliga lärosäten att bedriva verksamhet utomlands, bland annat därför att många av EU:s forskningsprojekt kräver delägande i konsortier. Myndighetsformen är inte tillräckligt flexibel för det.
De lyfter också fram att en högskolestiftelse utan begränsningar kan ta emot och förvalta donationer, äga bolag samt bygga upp egna ekonomiska medel och andra tillgångar.
Tanken är att staten även fortsättningsvis ska finansiera högskolor som gått över i privat regi. Kravet från staten är att medlen används effektivt och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
