Det blir lättare att vara storbolag och svårare att vara socialbidragstagare.
Samtidigt som storföretagen får bolagsskattesänkningar för 16 miljarder kronor för att uppmuntras att stanna i Sverige skärps kraven på de medborgare som har det sämst ställt eller står längst ifrån egen försörjning.
Socialbidragstagare ska kunna tvingas till praktik, nyanlända invandrare ska tvingas flytta om de får ett jobb anvisat och de arbetslösa som får aktivitetsersättning ska kunna fråntas sin ersättning om de inte söker jobb. Dessutom skärps kraven på de som studerar på Komvux.
– Man kan ju säga att regeringen har skapat ett stort problem i och med att en stor mängd arbetsföra människor i dag finns i försörjningsstödet, inte inom arbetsmarknadspolitiken eller arbetslöshetsförsäkringen. Och det är ju ett problem som regeringen själv har skapat. De här människorna som är helt arbetsföra borde inte finnas i försörjningsstödet. Det ska vara den yttersta utposten i trygghetssystemet, säger socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ylva Johansson till Sveriges Radios Ekot.
Enligt Eva Mörk, professor i nationalekonomi och forskare i bland annat välfärdsekonomi vid Uppsala universitet, är det här ännu ett led i en utveckling där försörjningsstödet blivit en typ av alternativ a-kassa.
– Ja, så fungerar det för väldigt många personer redan i dag. Kommunerna ställer krav på aktiviteter för socialbidragstagarna, säger Mörk till Dagens Arena.
Finns det inte en risk att den här gruppen ställs permanent utanför arbetsmarknaden om de går på socialbidrag och samtidigt gör praktik på heltid?
– Den risken finns. Det blir inlåsningseffekter och man söker inte jobb. Problemet med den här gruppen är att vi vet otroligt lite om effekterna av de kommunala åtgärder som finns ute i Sverige. Vi har ingen kunskap alls om vilka effekter de haft, säger Mörk och fortsätter:
– Jag tycker inte alls om att kommunerna har en egen parallell arbetsmarknadspolitik för dem med försörjningsstöd.
Arbetslöshet är det överlägset vanligaste skälet till att människor tvingas in i ett socialbidragsberoende. Något som regeringen också själva konstaterar i den budget som presenterades på torsdagen:
“Det mest förekommande försörjningshindret är relaterat till arbetslöshet. År 2010 hade drygt 107000 personer, 38 procent av biståndsmottagandet, ett försörjningshinder som hade med arbetslöshet att göra.”
Men den nya formuleringen kring möjligheterna att tvinga bidragstagarna till praktik tror Eva Mörk inte förändrar så mycket i praktiken.
– Det finns ingen överblick över vad kommunerna gör men i många kommuner, till exempel Stockholms stad, skickar de alla till jobbtorgen. Uppger man på något sätt att arbetslöshet är bakgrunden till behov av försörjningsstöd så skickas man till jobbtorget och där har vi de här kraven redan.
Vad gäller skärpta krav på nyanlända invandrare, Komvux-studerande och arbetslösa är det svårt att säga om de skarpare kravformuleringarna har någon positiv effekt. För lite forskning finns, menar Anders Forslund på IFAU.
– Jag känner till ett fåtal experimentella studier från USA. Där har de gjort randomiserade försök att variera mängden hjälp och kontroll som arbetssökande utsätts för. Slutsatserna från de här experimenten har varit ganska entydiga: Både hjälp och kontroll fungerar för att få arbetslösa snabbare i arbete – men framför allt kombinationen är effektiv. Inte det ena eller andra – det ska vara både hjälp och kontroll, säger Anders Forslund till Dagens Arena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
