Hamnkonflikten Hamnarbetarnas strejk har skärpt tonen från arbetsgivarna som kräver lagändring för att få stopp på den. Men det skulle knappast ha någon effekt, menar forskare Dagens Arena pratat med.
Efter den långdragna konflikten som pågått mellan APM-terminals och Svenska Hamnarbetarförbundet i Göteborg, har flera organisationer inom näringslivet vänt sig till regeringen för att få till en ändring av konfliktreglerna. Tonen har skärpts. APM terminals har bland annat beskrivit situationen som »pinsam« och riktat kritik mot det svenska lagsystemet.
85 procent av de som arbetar i hamnen är medlemmar i Hamnarbetarförbundet, men APM Terminals har kollektivavtal med LO-förbundet Transport. Det gör att Hamnarbetarförbundet inte är bundna av fredsplikt och kan strejka trots gällande kollektivavtal. I Arbetet berättar medlemmar i lokala Hamnarbetarförbundet Hamn4an om missnöjet med de avtal som förhandlats fram mellan APM och Transport. Konflikten, som pågått sedan maj 2016, handlar bland annat om arbetsmiljö och om fackets inflytande på arbetsplatsen. Medlemmarna tas ut i punktstrejker.
Företaget har erbjudit Hamn4an hängavtal.
– Det går ju inte, säger Peter Annerback, Hamnarbetarförbundets ordförande i Göteborg till Arbetet. Vi skulle ju bli en underavdelning till Transport helt krasst. De kan ju göra vilken uppgörelse de vill, vi kan inte påverka dem.
I ett brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson skriver Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppson att »hamnarbetarstrejken i Göteborg visar på allvarliga brister i de lagstadgade konfliktreglerna på arbetsmarknaden«.
Svenska Hamnars vd Joakim Ärlund är även han kritisk till nuvarande lagstiftning. Han vill dock inte gå in i detalj på vilka förändringar som kan göras.
– Jag tycker att lagstiftaren själv kan titta på de tekniska lösningarna, men det vi vill är ju egentligen att har du kollektivavtal, ska man inte lättvindigt kunna inleda konfliktåtgärder mot en sådan arbetsgivare, eftersom den anställda redan har tecknat ett sådant avtal och därför har fredsplikt, säger han.
Torbjörn Johansson är avtalssekreterare på LO. Några problem i dagens regelverk ser han inte. Det Hamnarbetarförbundet gör är per definition är olagligt, anser han.
– Vad jag kan tycka är att arbetsgivarna skriker för mycket och agerar för lite. Man kan ju ta dem till domstol. De (Hamnarbetarförbundet) har, i alla fall i press sagt, att de inte vill ha ett hängavtal, de vill ha ett eget avtal och då är det olagligt. Blir de erbjudna ett hängavtal, då måste man till slut skriva på, och gör de inte det så får man ta det till domstol.
Arbetsgivarna Svenska Hamnar har tidigare vid liknande situation gått till Arbetsdomstolen. Arbetsgivarsidan hävdade då att Hamnarbetarförbundet försökte tränga undan det kollektivavtal som ingåtts mellan bolaget och transportarbetareförbundets.
– Senast 2004 gick vi till rätten men förlorade. Tyvärr måste jag säga, finns det ingen framkomlig väg rent juridiskt just nu, säger Joakim Ärlund.
Företrädde hamnarbetarförbundet gjorde dåvarande juridikprofessor Dennis Töllborg. Han anser att Torbjörn Johansson har fel.
– I de krav som har framställts har det inte vid något enda tillfälle gjorts anspråk som på något sätt skulle undanröja Transports avtal. Det står uttryckligen i vartenda varsel. Stämma kan man ju göra när fan man vill, men det har de ju inte gjort, för de vet att det är kört.
Transportarbetarförbundet ordförande Lars Lindgren tror inte på en lagändring.
– Jag förnekar inte Hamnarbetarförbundet att slåss för sina villkor, det är upp till dem, och den svenska grundlagen säger att man har rätt att bilda föreningar, det kan man inte bara vifta undan. Det finns de som tycker att man ska göra det, men då måste det till en grundlagsförändring. Då är man djupt vatten.
Mer specifika krav har Västsvenska Handelskammaren som vill införa en proportionalitetsprincip. Ordförande Johan Trouvé skriver i ett brev till Kommunstyrelsen i Göteborg att ”Stridsåtgärder som står i oproportionerlig nivå till åtgärdens omfattning ska kunna förklaras som ogiltiga.” I brevet uppmanas politikerna att ta ansvar för konflikten i Göteborgs hamn.
Mikael Hansson forskar om arbetsrätt vid Uppsala universitet. Han är tveksam till de åtgärder som föreslås av Näringslivsorganisationerna.
– Jag har lite svårt att se att en proportionalitetsprincip skulle göra någon skillnad i Göteborgs hamn, då det egentligen inte är en proportionalitetsprincip som styr utan en annan typ av begränsning.
– I det här fallet handlar det om förbud mot stridsåtgärder där det finns avtal överhuvudtaget. Det är inte alldeles säkert att det skulle vara förenligt med internationella åtaganden.
Även Dennis Töllborg är kritisk till de förslag på lagändringar som kommit fram. Han har också svårt att se att en proportionalitetsprincip skulle tvinga Hamnarbetarförbundet till fredsplikt eftersom han anser att konflikten redan ligger inom ramen för vad som anses proportionerligt i de västeuropeiska länder där en sådan regel gäller. Det skulle krävas en grundlagsändring för att genomföra en proportionalitetsprincip, menar han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
