3:12-regler Sedan 2006 har flera lättnader införts i reglerna för fåmansbolag som har syftat till att göra det lättare att starta aktiebolag och att göra utdelning. Men en förkrossande majoritet av pengarna går till män; kvinnors företagande ligger still på 25 procent.
3:12-reglerna kom till för att begränsa möjligheten för företag att omvandla löneinkomster till kapital, för att få en lägre skattesats. Men reglerna blev under några år alltmer generösa och har mött kritik för att möjliggöra uttag av stora summor lågbeskattat kapital. Förra året drog regeringen tillbaka ett lagförslag som var tänkt att strama åt reglerna, efter att det mötts av hård kritik.
Nu visar Skatteverket i en ny rapport att de successivt alltmer gynnsamma skattereglerna för så kallade fåmansföretag, inte bara gynnat många delägares inkomster, utan att de också verkar i en riktning som förstärker ojämställdhet.
– Vi ser att på en del sätt verkar det ha blivit mer förmånligt att vara delägare i fåmansföretag, men det har inte ökat kvinnors andel av företagande, säger Sara Lövgren, analytiker på Skatteverket och en av författarna till rapporten.
Under åren 2006-2015, som Skatteverket har studerat, ökade antalet delägare som gjorde utdelningar till den mest förmånliga beskattningsgraden på 20 procent, med 70 procent. Samma period ökade också antalet delägare i fåmansföretag som lämnat in en K10-blankett – vilket är en särskild deklaration för kvalificerade delägare i fåmansbolag – från 272 000 till 458 000 personer.
Samtidigt har utdelningarna som sker i form av kapital skjutit i höjden. Men också de sparade utdelningsutrymmet har ökat kraftigt, vilket innebär att delägare samlar ihop utdelningsutrymme för att under senare år kunna ta ut pengarna till låg beskattning.
Totalt sett har summan av det sparade utdelningsutrymmet fyrdubblats från 2006 till 2015 – till nästan 838 miljarder kronor.
Omsättningen i fåmansföretag har också minskat i snitt under 2006-2015, vilket tros höra samman med regler som gör det lättare att bedriva bolag utan särskilt aktiv verksamhet.
Ser man till vilka som tjänat på den här utvecklingen är det dock tydligt att kvinnorna inte hör till vinnarna. Andelen kvinnor som är delägare i fåmansföretag ligger i princip konstant på 25 procent under den undersökta tioårsperioden.
Summan av utdelningar och lön från fåmansbolag 2015 uppgick till 144 miljarder kronor. Av dem gick enbart 19 procent – 27 miljarder kronor – till kvinnliga delägare. Skillnaden är alltså ännu större än det faktiska delägarskapet.
Skillnaden i kvinnors respektive mäns median när det gäller lön och utdelningar från fåmansbolagen är över hela tidsperioden 84 000 kronor, till kvinnors nackdel. Kvinnliga delägare uppvisar också i lägre grad överskott, och i högre grad underskott, än manliga delägare.
Enligt Skatteverket är fåmansbolagen en viktig del av Sveriges ekonomi och jämställdheten i branschen spelar därför roll på ett samhälleligt plan.
– De här bolagen är en viktig del av svensk ekonomi och de här företagarna är generellt en grupp som har hög inkomst. För kvinnor är det viktigt att det är jämställt inte bara när det gäller löner utan även när det gäller tillgång till lika utdelningar och kapital, säger Sara Lövgren på Skatteverket.
– Om man som politiker vill att fler kvinnor ska vara delägare i fåmansbolag kanske man måste fundera på vad som krävs för att kvinnor ska vilja öka sitt företagande.
Med start 2006 har 3:12-reglerna lättats upp i flera steg, vilket gjort det mer förmånligt och enklare att både starta ett aktiebolag och att göra utdelningar. Exempelvis har kravet på minimibelopp för att starta företag sänkts till 50 000 kronor, revisionsplikten har slopats för vissa företag och det är lättare att bedriva företag som inte är aktiva.
Dessutom har gränsen successivt höjts för hur mycket kapital delägare kan plocka ut ur sina bolag till den mest förmånliga skattesatsen, 20 procent, och det har blivit lättare att skjuta upp utdelningar i flera år.
2012 visade en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) att många företag använder utdelningar som ett sätt att slippa den högre skattesatsen som löneutbetalningar innebär. De pekar bland annat på att sedan 2006, när reglerna successivt blev mer generösa, har utdelningarna i bolagen blivit högre och lönerna lägre, företag som tidigare inte gjort utdelningar har börjat göra det och allt fler delägare har gått från att vara passiva till att vara aktiva.
Skatteverkets kartläggning av fåmansföretagare visar att gruppen ofta tillhör det övre inkomstskiktet. Både män och kvinnor som är delägare i fåmansbolag har betydligt högre disponibel inkomst än övriga i befolkningen; 118 600 kronor mer för kvinnor och 140 000 kronor mer för män.
I den övre inkomstdecilgruppen (de rikaste 10 procenten) sett till total disponibel inkomst var 27 procent av männen och 15 procent av kvinnorna delägare i ett fåmansbolag. Det kan jämföras med att 8 respektive 3 procent av kvinnor och män i befolkningen i stort är delägare i ett fåmansbolag.
– Kvinnor som är delägare i fåmansbolag har i snitt en högre disponibel inkomst än vad män i arbetsför ålder i hela samhället har, säger Sara Lövgren.
Bland delägare i fåmansbolag finns en tydlig tendens till »ansamling« kring uttag precis vid gränsen för summan som anger krav på löneuttag, samt vid gränsen för pensionsgrundande inkomst.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
