Jämställdhet Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik granskas i ny rapport, samtidigt som partiets stöd från kvinnor ökar. Om Sverigedemokraterna lyckas locka kvinnorna i höstens val blir de största parti.
Sverigedemokraterna är i dag största parti bland Sveriges män. Var fjärde man, 26 procent, tros rösta på partiet i höst. Bland kvinnor är samma siffra 13 procent.
SD-ledningen flaggade redan 2008 om att man var medveten om att kvinnor i mindre utsträckning röstar på partiet och även om andelen kvinnor med positiv uppfattning om SD har ökat, så har partiet fortsatt en procentuellt låg andel kvinnliga sympatisörer, både till väljare och till medlemmar sett.
Partiet jobbar nu aktivt för att få upp just andelen kvinnor, inte minst från LO-kollektivet. Enligt Anna-Lena Lodenius, journalist och författare, som har skrivit rapporten Antifeministerna – Sverigedemokraterna och jämställdheten, har SD två angreppssätt att locka kvinnor till partiet.
– Genom att generellt förbättra partiets rykte kan fler kvinnor tänkas rösta på dem, då kvinnor är mer känsliga för att göra något som väcker omgivningens ogillande, men sedan satsar de också på frågor i höstens val som de tror kan engagera kvinnliga väljare så som välfärd och hälso- och sjukvård. Men när jag granskar partiets förslag närmare visar sig förslagen vara ofinansierade, ogenomförbara eller motsägelsefulla.
Anna-Lena Lodenius förstår varför Sverigedemokraterna väljer att fokusera på kvinnor i allmänhet och arbetarkvinnor i synnerhet.
Kvinnor har i större utsträckning närmat sig männen åsiktsmässigt i frågor som rör migration och invandring. En utveckling som återspeglas i kvinnors stöd för Sverigedemokraternas politik.
Bland just kvinnliga LO-medlemmar hade SD i maj 2018 ett stöd på 19,6 procent, att jämföra med ett 14,9 procentigt stöd ynka sex månader tidigare.
Samtidigt tror inte Anna-Lena Lodenius att det är speciellt många som vet hur Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik ser ut.
Partiet har lagt förslag på att utökat vårdnadsbidrag, skrota pappamånaderna, sänka gränsen för abort, frivillig sambeskattning och nej till kvotering.
Läs mer: SD:s kvinnoförbund driver inga frågor
Vårdbidraget, som är en ersättning för att en förälder ska kunna stanna hemma längre med sina barn, nyttjades tills dess att det försvann 2016 framförallt av välbärgade familjer där en part hade råd att försörja den andre. Men på senare år har det även uppmärksammats att vårdnadsbidraget hämmade nyanlända kvinnors inträde på arbetsmarknaden.
Sambeskattningen försvann 1971 och innebar att gifta pars inkomster beskattades tillsammans, vilket bidrog till att det skattemässigt ofta blev mer fördelaktigt att en partner antingen inte hade någon, eller låg, inkomst. Konsekvensen blev att kvinnor stannade hemma.
Efter att särbeskattning infördes ökade kvinnors deltagande snabbt på arbetsmarknaden, vilket gett svenska kvinnor ett närmast unikt ekonomiskt oberoende och en betydligt bättre pension än de annars hade haft.
Sverigedemokraterna har även i de två senaste valrörelserna fokuserat på välfärd- och vårdfrågor. Men Lodenius granskning visar att att SD inte har ekonomisk täckning för sina förslag.
– Förslagen som sådana är det inget fel på, det är frågor som många andra partier och fackförbund driver eller har drivit. Men deras budget går inte ihop. Bland annat minskar de anslagen till kommunerna och landstingen, hur ska det skapa »fler händer i vården«?
Dagens Arena har sökt SD-kvinnor för en kommentar
Läs här: SD:s kvinnoförbund driver inga frågor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
