skatteflykt Skatteflykten är låg i Sverige i jämförelse med andra länder, visar en studie av nationalekonomen Gabriel Zucman. Men avskaffandet av skatter för rika kommer att ha förödande effekter på jämlikheten – och de märks först efter många år.
– Sverige har ju gått i en radikal riktning i att avskaffa skatter för de rikaste. Saken är att det tar lång tid att se resultaten av sådana här förändringar, runt 20–30 år och då är det för sent.
De drastiska orden använder Gabriel Zucman, forskare i nationalekonomi vid UC Berkeley i Kalifornien för att beskriva hur Reagans sänkta skatter för de rikaste slagit igenom först nu i USA. Skattesänkningar för flera decennier sedan förklarar den skenande ojämlikheten i landet, något han antyder har bidragit till valet av Trump som president.
– Vi ser nu den politiska konsekvensen av de stora inkomstklyftorna i USA och om vi kan undvika det i Europa är det en stor vinst, säger Gabriel Zucman.
Under ett seminarium på Studieförbundet Näringsliv & Samhälle, SNS, på torsdagen presenterade Zucman sin senaste forskning om hur stor skatteflykten är i tre skandinaviska länder: Sverige, Danmark och Norge. Under den efterföljande diskussionen, där även nationalekonomerna Åsa Hansson och Per Krusell medverkade, låg fokus bland annat på hur man på bästa sätt kan driva in de skatter som i dag undanhålls staterna.
Gabriel Zucman är en förespråkare av förmögenhetsskatt och arvsskatt, och tycker inte att det finns anledning för Sverige att vänta med att återinföra den.
– Nu är rätt tidpunkt att göra det. Man har ju fått många internationella avtal om informationsutbyte om kapital på plats, så varför skulle man inte utnyttja dem? säger han.
Risken att en massa höginkomsttagare skulle lämna landet för att undgå höjd skatt ser han inte som överhängande, eftersom många driver eller arbetar i företag som de behöver vara fysiskt nära. Och om de flyttar gör de det snarast inom EU, där det finns goda möjligheter att byta ekonomisk information mellan medlemsländer.
– I Frankrike har vi faktiskt inte sett att så många flyr landet efter högre förmögenhetsskatt, det handlar kanske om 200 personer om året, säger Gabriel Zucman.
Att beskriva den exakta storleken på skatteflykten är i det närmaste omöjligt. Men Gabriel Zucman har vägt samman olika typer av mått på ett sätt som inte har gjorts tidigare, enligt honom.
Det handlar om data från stora läckor som »Swiss leaks« och »Panama papers«, som kombineras med uppgifter från skattedeklarationer, makrostatistik över förmögenheter som göms i skatteparadis och uppgifter från skattemyndigheter om personer som har valt att göra en så kallad självrättelse, det vill säga självmant deklarera tillgångar som de tidigare undanhållit från skatt.
– Skatteflykten är låg generellt, men stor i inkomsttoppen, säger Gabriel Zucman, för att sammanfatta resultaten för Sverige, Norge och Danmark.
I hela världen beräknas privata tillgångar motsvarande runt 10 procent av ländernas samlade BNP undanhållas från skatt. I Sverige ligger siffran på ungefär 6 procent, vilket är högre än för Danmark och Norge.
Runt 3 procent av skattepengar globalt sett beräknas undanhållas från myndigheter, medan siffran för Skandinavien bara är omkring hälften.
– För den största delen av befolkningen i Skandinavien kommer inkomster från lön och pensioner, och det är pengar som det är svårt att hålla undan från skatt, säger Gabriel Zucman.
Men ju högre upp i inkomstskikten man kommer, desto mer brant lutar kurvan uppåt. De 0,01 procent rikaste skandinaverna beräknas undanhålla 25-30 procent av sina inkomster från skatt.
Skatteflykt handlar inte om att »rika är onda människor«, tror Gabriel Zucman, utan det beror mycket på utbudet av tjänster och företag som underlättar för rika att skatteplanera.
Enligt Gabriel Zucman är det inte en bra idé att »hänga« de som avslöjas med att skattefuska. Istället bör det bli mer kännbara sanktioner för de företag, finansinstitut och banker som har som affärsidé att hjälpa rika att skatteplanera till sin fördel.
– Om de här finansinstituten blir för stora blir det svårt att straffa och komma åt dem.
Trots att andelen som gömmer pengar i skatteparadis är förhållandevis låg i Skandinavien, så har skatteflykten en märkbar effekt på ojämlikheten, vilket Zucman visat genom att studera Norge.
Han har också studerat effekter av självrättelse på benägenheten att betala skatt framöver, och resultaten är hoppfulla, tycker han.
– De som gjort en självrättelse ökade sina deklarerade inkomster med 60 procent åren efter. Och fem år efter att de gjort en självrättelse betalade de 30–40 procent mer i skatt än de gjorde tidigare, säger Gabriel Zucman.
Gabriel Zucman har också särskilt studerat en stor läcka av namn och konton som använts för skatteflykt från banken HSBC i Schweiz 2007. Det visade sig att de som har över 50 miljoner dollar i tillgångar har väldigt hög sannolikhet att gömma undan pengar från skatt, och då handlar det om så mycket som 40 procent av inkomsterna som undanhålls.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
