”Varför sänker ni skatten mest för höginkomsttagare?”

De stora vinnarna i regeringens budget är de som tjänar över 38 900 kronor i månaden. Dagens Arena frågade Anders Borg på pressträffen: ”Varför sänker ni skatten mest för höginkomsttagare?”

På onsdagsmorgonen höll finansminister Anders Borg en dragning av höstbudgeten inför den samlade presskåren. Den stora utgiftsposten på 15 miljarder innehåller ett femte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt. Skattesänkningarna tillfaller till största del – räknat i antal kronor – de med inkomster över 38 900 kronor.

För den som har en månadsinkomst på 24 200 kronor ger jobbskatteavdraget en sänkt skatt med 188 kronor, enligt beräkningar från Ikanobanken. För den som däremot tjänar över 32 000 ger jobbskatteavdraget en sänkt skatt på 337 kronor.

De största vinnarna är dock de som tjänar över 38 900. De får både 337 kronor av jobbskatteavdraget, plus 252 kronor på grund av den höjda brytpunkten för statlig skatt. Sammanlagt 589 kronor mer i månaden.

På pressträffen passade Dagens Arena på att ställa första frågan:

Varför väljer ni att sänka skatten mer i kronor och ören för höginkomsttagare än för låginkomsttagare?

Ander Borg svarade:

– De största effekterna på arbetsmarknaden kommer av att man sänker marginaleffekterna. De största minskningarna av marginaleffekterna ligger på de lägre inkomsterna. Det gör att de största effekterna på sysselsättningen, och därmed på långsiktig inkomstutveckling, kommer brett i ekonomin och att man får en bra, relativt bra, fördelningspolitik.

– Ska man diskutera vidare om begreppet fördelning så är det naturligtvis så att det faktum att fler kommer in på arbetsmarknaden har mycket vida implikationer i termer av trygghet, upplevd självkänsla, att man kan försörja sig själv och att man är del i ett sammanhang. Så tittar vi på välfärd i en vidare mening är jobbskatteavdraget en väldigt effektiv reform för att säkra att människor är i arbete och därmed får vi en bättre fördelning av välfärden långsiktigt.

Sveriges Radios reporter Tomas Ramberg fyllde i med en följdfråga:

Var det ett svar på den frågan?

– Ja, det var svar på frågan att om man vill ha sammanhållning då måste man börja med jobben. De långsiktiga skillnaderna vi har i välfärd, de handlar dels om ekonomi och dels om en stor otrygghet som kommer av att man inte är på arbetsmarknaden. Och gör vi då ett jobbskatteavdrag, där vi lägger tyngdpunkten på att sänka marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare, då är det också en åtgärd som långsiktigt förbättrar sammanhållningen.

Tomas Ramberg igen:

På vilket sätt är det ett argument för att höja brytpunkten?

– Man måste kunna göra många olika saker. Sverige är i en väldigt utsatt situation när det gäller vår konkurrenskraft. Vi måste långsiktigt förbättra hur mycket det lönar sig att arbeta och hur mycket det lönar sig att utbilda sig. Och vill man göra det så är brytpunkten ett bra och rimligt sätt att göra det. Sverige sticker ut i en internationell jämförelse i och med att vi har en statsskatt som börjar vid relativt normala inkomster. Och då gör vi bedömningen att vi har en fördelningseffekt som ser ut som den gör, men samlat – när vi bedömer tillväxtförutsättningar, konkurrenskraft och därmed förutsättningar för reallöneutveckling – så är det rimligt att göra en höjning av brytpunkten, sa Anders Borg.

Se hela presskonferensen här. Dagens Arenas fråga kommer 34.30 in i klippet.