Som Dagens Arenas granskning av den borgerliga kulturpolitiken visade styrs kulturpolitiken av en minister som inte förstår hur kulturbranschen fungerar. Ändå sprudlar Lena Adelsohn Liljeroth av idéer kring hur saker kan bli bättre. Senast i raden är ett förslag om att kulturverksamheter ska ha fler volontärer. Enligt egen utsago har Adelsohn Liljeroth goda erfarenheter av kulturvolontärer utomlands. Som besökare, får man förmoda, då man ju lär sig så mycket om verksamhetens inre liv.

Det finns mycket med det här som är dumt. Volontärer är motsatsen till långsiktighet och kvalité. En volontär kan när som helst få för sig att göra något annat och försvinna från verksamheten. För att upprätthålla service måste en ny volontär rekryteras, utbildas och inskolas. Förutsatt att det någon står redo att plocka upp stafettpinnen. Kulturarbetare med den kompetens och sakkunskap som krävs för att exempelvis kunna möta besökare på ett museum kommer rimligtvis inte stå där, de kommer rätteligen kräva betalt för sin kompetens.

Adelsohn Liljeroth verkar inte riktigt tänka på att kultur med hög kvalité, precis som alla andra produkter värda att betala pengar för, kostar pengar att producera. Det är inte praktikanter och gratisarbetare som driver utvecklingen framåt, det är personer med adekvata kunskaper och förmågor med tid och resurser att utföra ett gott arbete. Lika sant för kulturen som för övriga branscher. Men som sagt, kulturministern vet inte så mycket om sitt politikområde, så det är väl ingen som är förvånad.