Bild: stock.xchng
Det verkar trots allt just nu finnas ett frö till något som kan bli spännande hos de borgerliga partierna. Mötet i Varberg var i och för sig en enda gäspning om mer incitament för att få ett i högerns ögon arbetsovilligt folk att söka de jobb som nu försvinner. Däremot var den artikel som partisekreterarna publicerade i SVD delvis intressant.
Man identifierade Internet som "den viktigaste förändringen på många år för möjligheten att involvera människor" och lanserade därmed en ambition om att sänka trösklarna till det politiska engagemanget. Blicken är förstås riktad mot hur Barack Obama med stor framgång använt sociala medier.
Vi är på väg in i en helt ny politisk verklighet där gamla modeller byggda på toppstyrning och envägskommunikation inte kommer fungera. Framtidens politiska kampanjer är interaktiva och baserade i det lokala. Människor vill delta och organisera sig efter sitt eget huvud och idag möjliggör webben detta. Därför kommer de organisationer som inte vågar låta människor organisera sig efter sitt eget huvud inte lyckas organisera människor.
Det är av denna anledning som alla (även borgarna som ju på pappret ska vara de konservativa) talar om vikten av öppenhet.
Socialdemokraten Niklas Nordström skrev i en tänkvärd kommentar att vad Barack Obama gjort har väldigt lite med teknik att göra. Istället är själva grejen att han omdefinierat relationen mellan partiet/kandidaten och väljaren/aktivisten:
"Lärdomen är att ska man få många engagerade måste man också våga släppa kontrollen och ge utrymme för egna initiativ. "
Men i ett läge där alla talar om öppenhet verkar socialdemokratin (som ju på pappret ska vara de progressiva) ha företrädare som känner att det istället är läge att gå ut och försvara principen att partiets protokoll ska vara hemliga i 20 år. "Efter det kan de lämnas ut till forskare eller författare för att omvärlden ska kunna förstå viktiga politiska skeenden" skrev Urban Ahlin på Newsmill igår.
Ahlin menar att förre finansminister Pär Nuders bok öppnat upp för ett skräckscenario: en värld där människor "mejlar varandra eller bloggar".
"Så vill inte jag ha det och det kan tyckas gammelmodigt" säger Ahlin till DN, ett uttalande som förtjänar att bli lika klassiskt som det där Ines Uusmann sa om att Internet bara var en fluga.
20 års munkavel på politiska företrädare är Urban Ahlins medicin, då det ju förstås vore förödande om dessa talade direkt till människor. Skriv gärna deckare, men skriv inte om politik. Inte hur ni tänker. Eller att ni tänker. Det är som heter "dåligt för Partiet".
Det vill säga det som finns kvar av Partiet. Idag är varje ny medlem en förlustaffär för socialdemokratin. Det kostar mer att organisera partiets medlemmar än vad som täcks av medlemsavgifterna. Partiets stora inkomster kommer från mandatstöd och lotteriverksamhet. Detta skapar förstås en introvert organisation. Det blir viktigare att dressera existerande sossar än att värva nya. Vad som är "bra för Partiet" blir viktigare än vad som är "bra för Sverige".
Med en sådan brist på öppenhet är det inte konstigt att man mycket sällan lyckas skapa engagemang utanför den egna kretsen – trots att de tekniska verktyg som nu finns till allas förfogande är så bra på just detta.
Frågan som socialdemokratin måste våga ställa sig är att om folket nu inte vill komma till arbetarekommunens medlemsmöten då kanske arbetarekommunens medlemsmöten måste komma till folket? I någon form.
Det där att "maila och blogga", kanske inte är en så dum idé trots allt.
Det blev fel med sidan inatt och nu på morgonen har det därför tyvärr inte gått att kommentera på Dagens Arena. Vi ber om ursäkt för detta.
Urban Ahlin får nog bita i det sura äpplet, självklart skall medborgarna ges tillfällen att kommentera och yttra sig.
En av mötesplatserna är just internet,.
Rädslan som sossarna känner är förståelig öppenhet har väl aldrig varit deras signum.
Sossarnas antika metod med medlemsmöten föreningen för inbördes beundran är stendöd.
Människorna, även sossar, värderar sin tid på annat sätt idag.
Nu väntar vi bara på en ny bok av Göran Persson där han också chikanerar Mona.
Varför partiet valde Mona är en gåta emedan hon är så illa sedd av sina egna.
För övrigt är jag helt överens med Katrin Kielos och det säger inte lite.
Mail och blogg kommer att avgöra valet 2010.
”Frågan som socialdemokratin måste våga ställa sig är att om folket nu inte vill komma till arbetarekommunens medlemsmöten då kanske arbetarekommunens medlemsmöten måste komma till folket? I någon form.”
Det borde vara självklart för alla partier som påstår sig företräda folket att basen måste finnas hos folket. Lösningen på såväl s som vänsterns problem heter basorganisering. I stadsdelarna, på arbetsplatserna, på skolorna, i små byar i Norrland, osv.
Partiernas minsta enheter måste verka bland folket, för folket. Det borde vara en självklarhet. I arbetarrörelsens fall så står ju dessutom hela strukturen där och samlar damm, det är bara att skaka liv i den.
Tjäna folket! Visa invånarna i arbetarstadsdelarna att ni gör något på gatunivå för dem så kommer de att engagera sig och göra saker tillsammans med er. Visa att ni kan vara av avgörande betydelse i tider av nöd och fattigdom så kommer ni att skapa lojaliteter som kan vara livet ut.
Jag blir förvånad när jag läser K Kielos – samtidigt som jag därefter besöker Newsmill och läser Ahlins text. Ingenstans står det i Ahlins artikel att han är emot att människor ”mejlar och bloggar”. Kielos kommentar är skriven så att man kan få intrycket av att det är ett citat, men eftersom citatet inte finns hos Ahlin så är det en garderad text hos Kielos. Först ges intryck av att Ahlin har den inställningen, sedan argumenteras vilt emot just detta. Effektivt, visst. Men sant? Ahlin skriver däremot om att Nuder styrde ihop med Persson i tio år, utan öppenhet, och nu när han inte fått partiets förtroende, tycker samme Nuder att det är helt i sin ordning att skriva böcker med kritik mot allt och alla.
Det är någonting sorgligt över Urbans artikel i Newsmill och uttalande i DN eftersom dessa på ett övertydligt sätt visar hur otidsenlig han och partiets synsätt är när det gäller öppenhet och insyn.
Förutom Per Nuders bok så ondgör sig Urban Ahlin även över Kjell-Olof Feldts bok som kom för 17 år sedan och som bland annat handlar om hur det gick till när Socialdemokratin övergav den fulla sysselsättningen som övergripande mål för den ekonomiska politiken. Det var ett viktigt politiskt beslut. Ett av dom viktigaste beslut som fattats under de senaste 50 åren. Enligt Urban Ahlin så skulle det vara bättre om vi medborgare undanhölls kunskap om varför och hur detta beslut kom till.
Inte för vår egen del utan på grund av att sådan kunskap kan skada partiet vars intresse verkar vara överordnat alla andra intressen i Urbans värld.
Vi får hoppas att dom inte kommer tillbaka 2010. De senaste veckornas turer plus att människor både i och utanför partiet inte verkar ha så stort förtroende för partiledaren gör att man blivit mer optimistisk.
Det säger ju faktiskt en hel del när så många röster härinne är såpass överens om nånting, även de som brukar vara bittra antagonister.
Det är dels mycket glädjande, och dels en väldigt tydlig fingervisning om att framtiden ligger i den här riktningen.
Enligt mig har det egentligen varit uppenbart ända sen sossarna tappade styrfarten efter sjuttiontalet att det som behövdes då var att de började våga lita på människornas frihet, också känd som öppenhet och interndemokrati.
De började dock ensidigt i fel ände (kanske för att den kändes mindre skrämmande) – kapitalets frihet. Nu är det verkligen dags att de drar slutsatserna av att de gått bakåt ända sen dess, och kommer att fortsätta göra det tills de fattar vad som är fel och börjar släppa fram rätt krafter (som nu till stor del hänger i Miljöpartiet och Vänsterpartiet i brist på öppenhet hos sossarna, enligt mina erfarenheter).
Jag hoppas på det lika mycket som Lars-Olov hoppas på ett öppnare högerstyre. Men oavsett vem som styr är det viktiga att det öppnas upp.
Och jag skulle verkligen bli besviken om socialdemokraterna vann utan att förnya och öppna upp sig, bara som en protest mot borgarna.
Ett av de första verktyg för öppenhet som behövs anser jag är en oberoende site med info om alla Sveriges ministrar samt riksdags- och EU-parlamentsledamöter och länkar till artiklar, bloggar och protokoll där man kan läsa om vad de egentligen gjort under den senaste perioden – så att man kan göra ett mer underbyggt beslut om vem man ska rösta på. Det är egenligen obegripligt att det inte finns redan, att det finns så dåliga verktyg för människor att utöva den informationsinhämtande biten av sin folkmakt. Det är ju dumt att hemfalla till folkförakt bara för att folk visar sig ha svårt att spika i en spik när man bara gett dem en skiftnyckel som verktyg.
Det är en intressant diskussion som kommit igång: För och emot Internet… För och emot öppenhet… Så kan man vrida en obehaglig debatt som annars blir för svår. Men är det inte just nu läge att i stället ta debatten om det Urban Ahlin verkligen skriver?
Ett exempel: Nuder anklagar sin gamle chef Göran Persson för att ha kritiserat honom inför hela regeringen. Den öppenheten från Persson skriver Nuder ledde till en personkonflikt, det andra beskrivit som ett fadersmord efter boken. Står Nuder på öppenhetens sida? Tvärt om gör Nuder klart att det var denna typ av öppenhet som fick honom att nu slå tillbaka mot Persson.
Tack Katrin för en minst sagt välbehövlig väckarklocka! Socialdemokratin har alltför länge litat till en partiorganisation som fungerade bra i mitten på 1900-talet. Men vem mer än Katrin vågar tänka nytt högt? Liksom Martin Björnsson skulle jag bli besviken om partiet vinner valet utan nytänkande och enbart pga missnöje med borgarna.
”Liksom Martin Björnsson skulle jag bli besviken om partiet vinner valet utan nytänkande och enbart pga missnöje med borgarna.”
Ja, det är det som är problemet. Hela poängen med att rösta borgerligt i senaste valet var ju att ge sossarna en välbehövligt spark i baken. Nu kanske det visar sig att vi fått genomlida den här mandatperioden (två jävla
Om Nuder hade varit öppen och rak hade han protesterat under regeringssammanträdet och inte efteråt. Om Lotta Gröning hade varit öppen och rak hade hon konfronterat ”Mona” med sitt missnöje och inte skrivit en bok där hon krafsar på Sahlins personlighet och sprider sina irrationella personliga farhågor och osanningar. Politik handlar om problemlösningar och en stor andel av svenska män tycks tro att de är bättre rustade för detta än kvinnor. LO reagerade sålunda negativt när Sahlin berättade om samarbetet med mp. Detta beslut var väl förankrat i partistyrelsen där LO är representerad . Hade Sahlin varit av manligt kön och hetat GP eller Nuder hade LO förmodligen tigit och accepterat partistyrelsens beslut men media hänger envetet fast på det manliga missnöjet och drevet som om Sahlin vore en tiotaggare som borde skjutas till varje pris.
Vi kommer nog aldrig att få se ett direktsänt TV-program från socialdemokraternas VU eller partistyrelse, lika lite som vi kommer att få följa övriga partiers högsta belutande organ i direktsändning.
Det tror jag att de flesta är överens om att så fungerar det i politiken lika väl som i större företag och organisationer.
Vad som däremot är nödvändigt för alla partier eller organisationer som vill överleva är att visa en större öppenhet mellan valda och väljare.
Ju fler som lär sig internets fördelar ju färre som accepterar gammelsamhällets köer till myndigheter eller partiers påbud ovanifrån.
Sossarnas problem är ju just Mona .
Hon
Jag insinuerar inte att det skulle vara elakhet från Nuders eller Grönings håll – däremot feghet parad med en osedvanlig dumhet och brist på civilkurage. Läs gärna en gång till så kanske du begriper vad jag skrivit – du är väl akademiker precis som jag?
)
Ditt egna betyg på en vald partiföreträdare är mycker lättviktigt. Din okunskap om genusperspektiv är dessto tyngre
Varför måste en partiledare för ett arbetarparti ha akademisk utbildning?
http://www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=86266&a=1293561&lid=is_search527895&lpos=16” target=”_blank” onfocus=”:this.blur()”>http://www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=86266&a=1293561&lid=is_search527895&lpos=16
/>
Säger väl allt?
Jag försöker göra mitt genom att arbeta på en handbok i hur Internet används som demokratiskt verktyg. http://detdemokratiskaverktyget.blogspot.com/