Bild: Wik
Bild: Wikimedia commons
Vi firar att muren föll. Att den revs av människor av kött och blod som oss. Vi hyllar historiska hjältedåd. Men vi vågar inte ta ställning mot samtidens orättvisor. En mur delar palestinier på Västbanken från sina marker och sina familjer. En mur delar världens främsta stat, USA, från sitt grannland Mexiko. En osynlig mur delar fortfarande Europa i ett öst och i ett väst. Och en mur bestående av kanonbåtar och digitala register delar Medelhavet mellan de bemedlade och de utsatta med drömmar om ett bättre liv.
Människor av kött och blod som oss, men som befinner sig på fel sida om murarna. Murar som orsakar död. Bara i kampen om att ta sig in i Europa dör varje år tusen människor. Tre om dagen. Det är viktigt att minnas dem när vi firar historiska framsteg. Var det med samma likgiltighet som världen såg på när Berlinmuren restes?
Den svenska tokhögern gör nu sitt bästa för att klistra muren på allt som är politiskt till vänster om mitten. Från att den skulle vara något ödesbestämt förbundet med den kommunistiska ideologin till att det är den svenska socialdemokratins fel att muren stod kvar till 1989. Det är skrattretande, patetiskt och enögt.
I dag är muren mer än något annat ett högerprojekt. Den ska resas och bara tillåtas falla om kapitalismen finns på andra sidan. Men som Natalia Kazmierska påpekar i Expressen Kultur: ”Det politiska och marknadsliberala kaos som Östeuropa gått igenom efter Kalla krigets slut liknar inte direkt något varmt och lyckligt frihetsparadis: det är samhällen där människor går under.”
Människor går under. Men den svenska högern hånar nya ofriheter och rädslor. Varför vara kritisk till kapitalismens baksidor när man kan blunda? Och det som en gång var symbolen för ett omodernt samhälle som vi ville tro att vi hade lämnat bakom oss har gått från tendens till trend. Ett mönster av enkla åtgärder för att komma åt komplicerade problem. Problem med flyktingar? Res en mur. Problem med terrorister? Res en mur. Problem av något abstrakt slag som behöver skyllas på människor som upplevs som främmande? Res en mur.
Den enkla lösningens väg blir sällan i slutändan den minst komplicerade vägen. Och precis som Sammetsrevolutionen 1989 tog de flesta politiker med överraskning, kommer dagens politiker att överrumplas av människors starka vilja till frihet och välstånd. Berlin Morgenpost beskrev i går Berlinmurens fall som att folkets vilja var starkare än ledarnas makt. Det gäller även dagens murar.
Skönt med en ibisfågel bland alla papegojor. 1989 räknas som det år då det kalla kriget mellan USA och Sovjet skulle ha slutat. Det hade också varit värt att fira.
Tack för en insiktsfull artikel!
Högern har alltid i mer eller midre förtäckta ordalag anklagat socialdemokratin för att stödja kommunismen. Men vi som var med vet att socialdemokraterna – oftast under högerns högljudda protester – motarbetade all form av förtryck och stödde demokratiska motståndskrafter runt om i världen, såsom ANC i Sydafrika, PLO i Palestina, exilpartier från Estland, Lettland och Litauen, och, inte minst, Solidaritet i Polen, vars revolt ju blev den utlösande kraften för hela Sovjetimperiets fall. Nog får man en fadd smak i munnen när den svenska högern nu firar murens fall genom historieförfalskning.
Men, som Nisha skriver, nu gäller det att riva vår tids murar.
”Hur kommer det sig att så många låter så få bestämma över sig”?
Herta Muller ställer denna undran helt riktigt. Om alla, även socialdemokrater, skulle ställa sig den undran varje dag, vore nog demokratin och intenationaliseringen möjlig. Nu låter vissa kapitalet bestämma, andra religionen och partiet men du och din granne vad har ni att bestämma om? Här bjäbbas det om vem skall ha bestämmanderätten, de röd-gröna eller blå-gröna, när det ändock är kapitalet som skriver dagordningen. Befria tanken om nationsidentiteter och parti-religionstillhörigheter, se dig som en solidarisk fri medmänniska i en rund värld där likavärdet råder. Anarkistiska hälsningar.
Vänstern när alltid drömmar om det perfekta samhället. Ett samhälle med fullständig harmoni, rättvisa, jämlikhet, frihet och bröd. Aldrig är det bra. Någonstans. Alltid är det något som ska kritiseras. Det tog hårt på (s) när muren föll och sovjetsamhällena föll ihop. Hela (s) existensberättigande som ett mellanting mellan öst och väst byggde på existensen av sovjetsamhället. Därför ville sådana som Sten Andersson och Pierre Schori m.fl. så länge det gick ge legititimitet åt sovjets närvaro i Baltikum. En riktig skamfläck för (s) minst sagt. Hellre arbetarstaten Sovjetunionen än det fria och kapitalistiska USA.
Och därför detta relativiserande kritiserande fråm NB:s sida av det nu fria östeuropa som ska anses haft det bättre förr under diktaturen än nu under marknadsekonomin. Det finns kanske några fattiga människor i öst som fått det materiellt sämre. Därför ska den nyvunna efterlängtade friheten i öst ifrågasättas. Det är skamligt. Bitterheten över marknadsekonomins seger i världen är utan gräns hos vänstern. Till och med Kina är kapitalistiskt numera.
Den här drömmen om det perfekta samhället lever tydligen vidare hos vänstern. Allt det goda som uppnåtts är inte gott nog. Att leva ständigt missnöjd över att det goda Utopia inte uppnåtts verkar vara vänsterns lott. Se upp för magsår.
Ja oj vad vänstern är jobbig, bara kritiserar missförhållanden, pekar på växande klassklyftor, vill riva murar, stoppa bombningar, ta från dom rika. Kan dom inte hålla käften så att vi får ha vårt i fred? Snacket om orättvisor är lönlöst, mänskan är ju som hon är, det vet ju alla som heter Lasse W.
Händelserna 1989 symboliseras gärna med murens fall och NB tar upp detta som om det var mer än just symbolik. Viktigare är att minnas att folken i öst reste sig emot sina regimer mer än emot muren. De reste sig för önskan om att fritt kunna uttrycka sig och utvecklas i sina egna hem, inte i nödvändigtvis en strävan att komma över på andra sidan muren. Det är den lärdomen vi ska dra. Vi måste vänta på att de folk NB tror vill överkomma dagens murar reser sig i sina hem. Det är långt viktigare än att riva murar.
Det är konstigt att ” den demokratiska motståndskraften” PLO hatar Israels mur medan man älskade Berlinmuren….
Har Du inte förmågan att skilja på mur som mur.
Muren i DDR var enbart ett stopp för östtyskar att lämna DDR och förena sig med västtyskar.
De murar som Du beskriver har precis motsatt funktion nämligen att utestänga icke önskvärda personer, precis som privatpersoner har i sina fastigheter.
En flopp och inget annat är Din krönika.
Det hjälper inte alltid at riva murar. Den finns där ändå många decennier som en osynlig skiljelinje mellan två samhällssystem: det ena styrt av militärmakt och det andra av marknaden. Att förhärliga ett rådande samhällssystem hör tiden till. De kloka och enfaldiga analyserna växlar och accepteras i olika kretsar som sanningar och valideras allt efter stycke och smak i avsnitt från en eller annan bok i närminnet. Så kan man förstå sign Lars-Olov och så kan man tänka vidare på den missade poängen i Magnus inlägg.
Och muren som skyddar Israel får stå kvar ……..
Det är på familje, arbete- och grannskapsnivå livet utspelas. Inte i de politiska elfenbenstornen där akademikerna sätter bra- och dåligtetiketter på det ena eller andra systemet. Och projicerar ut sina systemtänkta starka-samhällevisioner som ska utplåna världsfattigdomen. Jag håller med Magnus L ovan. Utgå från människan och hennes behov och möjligheter. Inte från systemet. Allt går inte att åstadkomma med politik. Hellre mikrolån till fattiga kvinnor på bynivå än grandiosa biståndssatsningar via SIDA och den poltikerstyrda sektorn.
I artikeln nämns helt riktigt exempelvis EUs yttre mur, vilket naturligtvis är bra.
Däremot som i de flesta svenska medier så tycks inte den mur som delar Västsahara i ett ”befriat” område och ett område med mycket rika naturtillgångar ockuperat av grannlandet Marocko. Att muren genom Västsahara i hela landets längd är en bevakad, minerad hög sandvall borde inte göra att den inte platsar i artikelförfattarens uppräkning.
Det borde vara dags för alla välformulerande artikelförfattare att eftertryckligt visa att Marockos ockupation och stölder av Västsaharas resurser är folkrättsvidriga brott.
Tusen takk for en kjempebra artikkel!
Problemet er nettopp som du skisserer, men du kunne også tatt med muren i Vest-Sahara okkupert av marokko som er nesten dobbelt så lang muren i Palestina.
Men igjen, takk for en fantastisk artikkel!
Skrivet av Tone igår
Murbruk
Betecknande är att M och högern vill behålla sin mur mot öppenhet. Rädd att mista bidragen från sina givare om det skulle komma i kännedom?
Appropå andra mur-debatter i dagarna . Rivna murar hyllas, andra som existerar idag förbigås i högerpressen. Känsligt värre.
Förstår att Timbro megafonerna är lite stingsliga nuförtiden, då deras företrädare skämmer ut sig i parti och minut, nu senast I Huddinge.
Bäste Nicha Besara ,
Det är skillnad på murar och murar , hur skyddar folket sin egendom i det land du kommer ifrån tex .
Magnus L till viss del:
”Missad poäng
Händelserna 1989 symboliseras gärna med murens fall och NB tar upp detta som om det var mer än just symbolik. Viktigare är att minnas att folken i öst reste sig emot sina regimer mer än emot muren. De reste sig för önskan om att fritt kunna uttrycka sig och utvecklas i sina egna hem, inte i nödvändigtvis en strävan att komma över på andra sidan muren. Det är den lärdomen vi ska dra. Vi måste vänta på att de folk NB tror vill överkomma dagens murar reser sig i sina hem. Det är långt viktigare än att riva murar.”
Men vissa omständigheter anser jag att du har missat. Vad gäller muren Israel/Palestina t ex så har folket redan rest sig mot denna, problemet är bara att de ständigt blir nedtryckta igen.
Och när det gäller utveckligen som skedde i östeuropa efter murens fall så kopplades folket bort. De såg till att murarna föll, men det var de ekonomiska tänkarna och politiska ledarna i Väst som bestämde hur utvecklingen skulle gå. Chockdoktrin och införandet av kapitalism direkt utan institutioner och sociala skyddsnät.
Då fick inte folket vara med och bestämma sin framtid längre, men vad gör det, deras framtid blev den fria marknaden, friare än i många länder i väst där vi har skyddsnät och då är ju allt frid och fröjd. Fria marknaden = fria människor, vare sig de valt den eller inte?
(Observera att jag inte på något sätt anser att människorna i östeuropa hade det bättre under kommunismen, men när t ex livslängden var högre i sovjet än nuvarande ryssland måste man kanske inse att allt inte är frid och fröjd nu heller?)
Fantastiskt bra skrivet. Låt oss även riva världens längsta sandmur som Marocko byggt för att dela Västsahara i två delar.
TEAR DOWN THIS WALL”