Bild: Wikimedia Commons
En kvinna ligger på sjukhus och väntar på ett kejsarsnitt. Hon blöder från underlivet och det är bråttom. Problemet är att sjukhuset – det bästa i landet – saknar såväl mediciner som det blod som krävs för att kunna utföra kejsarsnittet. Hennes släktingar har skickats ut på stan för att skaffa blod och medicin. De dröjer och barnet hinner dö. I sista stund kommer släktingarna tillbaka med en påse blod och läkemedel och kvinnan överlever.
Scenen syns i BBC-dokumentären "Dead mums don't cry" och utspelar sig i Tchad, där risken att dö i samband med en förlossning är en på elva och. I Sverige är den en på 10 000.
Delar av filmen visades på det riksdagsseminarium som ägnades åt mödradödlighet och bristen på agerande från EU-håll under måndagen. Filmens huvudperson, läkaren Grace Kodindo, har jobbat i 32 två år som förlossningsläkare och på plats i Stockholm påpekade hon det som är den bistraste av sanningar: alla förutsättningar – medicin, teknologi, preventiva metoder för att hindra oönskade graviditeter – finns sedan 1950-talet och kostar egentligen inte mer än en spottstyver. Det som saknas är politisk vilja.
Tchad är inget undantag. Världen över dör uppskattningsvis en halv miljon kvinnor om året i sviterna av förlossningar och graviditeter. 200 om dagen avlider till följd av osäkra, illegala aborter – och mörkertalen är stora. Detta trots att minskad mödradödlighet är ett av FN:s milleniemål.
Symptomatiskt nog var bara två EU-kandidater med en reell chans att ta sig in i parlamentet representerade i den efterföljande debatten: Vänsterpartiets Hanna Löfqvist och Moderaternas Christoffer Järkeborn. Socialdemokraterna, Centern och Kristdemokraterna skickade inte ens någon EU-kandidat, Miljöpartiets utlovade representant dök inte upp.
Frånvaron av toppkandidater under debatten i riksdagen visar med besvärande tydlighet hur viktigt – läs oviktigt – den politiska klassen verkar tycka det är att kvinnor världen över dör i epidemiska proportioner av att vara med barn.
Ofta sägs från politikerhåll att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter inte är en EU-fråga. Det stämmer inte. EU är till exempel världens största biståndsgivare och i dagsläget går tio procent av biståndet till projekt som främjar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Problemet är att konservativa regeringar i Polen och Malta hindrar alla ansatser till sexualupplysning, preventivmedelsrådgivning och information om säkra lagliga aborter. De gör det av religiösa skäl och deras agerande har fått EU:s arbete med kvinnors rättigheter att kollapsa.
Här finns en chans för Fredrik Reindfeldt och regeringen att verkligen göra något viktigt av det kommande ordförandeskapet i EU. Dessvärre finns inget som tyder på att de kommer att ta den.
Sorgset får man inse att kvinnor inte står i främsta rummet, vi har flera typexempel på detta även i vårt eget land. Hjärtmediciner doserade för män och så även indikationer på en pågående hjärtinfarkt har baserats på män.
Vad vårdvalet i dess förlängda arm kommer att innebära innefattar även denna en ”religiös” trosbekännelse. PENGAR
Det är stor cynism och brist på humanism, som får dessa följder för kvinnor och barn i t.ex. många av Afrikas länder. EU skulle kunna vara en stark och engagerad kraft, för att förmedla det bistånd, som behövs. Men så länge som EU-frågor behandlas som något ointressant och oviktigt i bl.a. Sverige, så kommer EU.s krafter att vara lika förlamade. Tragiskt, men sant!
Påpekas bör att Action Aid genom sitt projekt ”Girlsfriend” gör en aktiv insats just på detta område juat nu. Men vi i norra och västra hemisfären är så jävla självupptagna att gnälla över den finanskris som inte tillåter oss att ohämmat konsumera för lånade pengar att vi inte bryr oss. Fast det är inte sant, för några procent av befolkningen i den rika delen av världen har faktiskt samvete och solidariteten kvar.
Vi tillåter inte att våra fruar, mödrar eller barn dör i förlossningen. Vi kan naturligtvis inte tillåta att det häneder i Tcad eller nån annan stans heller. Självklart inte!
Dessutom: svininfluensan får spaltutrymme, tvutrymme, radioutrymme. Har 10 människor dött av denna otroligt smittsamma och hyperfarliga epedimi som sveper över västvärlden? Antagligen inte. Men i andra delar av världen dör mängder av människor av malaria, diarré, förkylning, svält och brist på förlossningsvård. Utan att något händer år efter år… snacka om orättvisa!
Varför skriva rubriken på engelska? Vi talar svenska i det här landet och behöver bara engelska när vi samtalar med utlänningar. Sluta med denna förbannade engelska som dränker oss.
För övrigt har jag absolut inget emot artikeln.
Men:
Preventivmedel är inte så populära i tredje världen som hos oss.
Män har litet intresse och vill gärna ha en stor ”klan” och för kvinnor kan många barn vara detsamma som hjälp till familjens försörjning och en tryggad ålderdom. Vi har t.ex. gett bistånd till Gaza under många år och där har skett en massiv reproduktion. Större delen av befolkningen i Gaza är under 18 år och området är nu mycket kraftigt överbefolkat.
Jag tror att punktinsatser gällande reproduktionen är av mindre värde tyvärr. Det viktigaste målet måste vara fredliga ekonomiskt hållbara samhällen och fungerande demokratier där kvinnor är representerade.
Istället för att som handelsministern åka runt i Afrika med kondomer i handen borde vi låta eldsjälar från tredje världen komma hit för att få utbildning i frågor som gäller reproduktion och t.ex. kvinnokonventionen. Varje nation behöver förmodligen sin egen Elise Ottesen Jensen. Ingen nation har däremot glädje av vår nuvarande moderata handelsministers okunniga översittarbeteende i tredje världen.
Jag vill absolut inte förringa problemet, men ska man presentera statistik, ska det göras korrekt. Artikeln skriver:
”Scenen syns i BBC-dokumentären ”Dead mums don’t cry” och utspelar sig i Tchad, där risken att dö i samband med en förlossning är en på elva och. I Sverige är den en på 10 000.”
Siffran för Sverige avser risken att dö per förlossning.
Siffran för Tchad avser risken att kvinnan dör under kvinnans livstid att vid en förlossning. Vid flera graviditer ökar då risken.
Källor:
http://www.saferbirthinchad.org/content/view/18/32/
http://globalis.gvu.unu.edu/indicator_detail.cfm?IndicatorID=65&Country=SE
Dagens Arena har blivit bättre på att kolla och ange källor, men det blir fortfarande fel ibland.
Många av kvinnorna i Afrika blir gravida efter våldtäkter. Vår svenska vapenexport till den afrikanska kontinenten borde kanske inskränka sig till export av pepparsprej till varje könsmogen kvinna som anser sig vara i behov av sådant personligt försvarsmedel och insättande av spiral för dem som så önskar. Det vore mer kostnadseffektivt och mer humant än att försöka prångla ut de svindyra JAS-planen, som svensk handelspolitik syns prioritera. Det finns tyvärr allför många teknikfreakar som vill få oss att tro att det är de mest tekniskt avancerade tingen som ska reducera ofärd i tredje världen.
Teknikgalenskapen är f.ö. redan etablerad i svensk förlossnings”verksamhet”. Numera är förlossningar så teknikövervakade att barnmorskor inte alltid vet vad tekniksignalerna betyder eller när de är att lita på. Det har hänt att barnmorskor gett motstridig och mycket traumatiserande information till sina patienter. Klåfingriga teknikfreakar borde få kompletterande utbildning i vad som är grundläggande mänskliga behov och tekniska innovationer får aldrig användas så att de slår ut människors egen tankeförmåga. Ingen bör agera som teknikens slavarbetare även om det finns starka ekonomiska intressen som önskar det.
Synd att Gudrun Schyman inte var inbjuden som EU-kandidat. Hon är helt klart den som skulle driva frågan hårt.
Kanske borde EU börja med att kolla upp vart alla dessa mrd bidrag tar vägen.
Sätt det svenska skattesystemet på att kolla upp vart våra bistånds mrd tar vägen .
Diciplin var finns den hos dessa eviga biståndsländer ?
Borde dom inte vakna upp själva och inse att detta ohämmade barnafödande är fel väg att leva
Har dom inget eget ansvar för sin situátion ?
Reproduktiv hälsa främjas inte genom massfödslar ngt dom själva borde inse .
Vi talar väl om civiliserade människor eller ?