Dra inte isär samhället

Bild: stock.xchng

SNS ekonomiska rapporter brukar ligga före sin tid. På 1980-talet presenterades de teoretiska grundvalarna för normpolitiken som senare blev Finansdepartementets linje. Och för några år sedan skissade SNS den omläggning av arbetsmarknadspolitiken som Anders Borg förverkligade efter valet 2006.

Den typen av tydliga programmatiska rekommendationer lyser med sin frånvaro i 2010 års SNS-rapport "Råd till en finansminister", en antologi med självständiga bidrag där agendan är betydligt bredare. Det intressanta är ämnesvalet. Här diskuteras allt från demografi till näringslivets framtida konkurrenskraft. Ett avsnitt om välfärdssektorn och finanskrisen har visserligen fallit bort. Men Daniel Waldenströms "Den ekonomiska ojämlikheten i finanskrisens Sverige" fångar mitt intresse. Richard Wilkinsons och Kate Pickets bok "Jämlikhetsanden" har för övrigt påpassligt nog i dagarna kommit i svensk översättning.

Ojämlikheten måste åter föras upp på den politiska dagordningen. Finanskrisen slog mot de välbärgades finansiella tillgångar, men det var i huvudsak en kortsiktig nedgång. De som drabbas långsiktigt är låginkomsttagare och arbetslösa. Men den stora förändringen är att de absolut rikaste dragit ifrån. Jämlikhetsdiskussionen har historiskt i första hand handlat om att lyfta de med lägst inkomster och att utrota fattigdomen. Det perspektivet behöver hållas levande. Men i många länder har de extremt rika blivit ett särskilt problem. Elitens ökade inkomster drar isär samhället och underminerar solidariteten och samhällskontraktet. Inte minst eftersom de rika inte längre bidrar med lika mycket till det gemensamma.

Det räcker inte bara att titta på den offentliga sektorns storlek. Ett intressant exempel är Storbritannien där Labour ökat de offentliga utgifternas andel av BNP högst väsentligt har men inte lyckats minska klyftorna, även om fattigdomsbekämpningen delvis varit framgångsrik.

Det handlar nämligen också om hur vi beskattar varandra. Daniel Waldenström visar i sin uppsats att progressiviteten i skattesystemet har minskat de senaste decennierna. Och för de med högst inkomster är skatten tvärtom regressiv, de betalar mindre andel skatt av sina inkomster! Den underbara nattens skatteöverenskommelse mellan Folkpartiet och Socialdemokraterna gjorde sitt till. Den socialdemokratiska regeringen avskaffade på sin tid arvsskatten. Alliansen har slopat fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Och "jobbskatteavdraget" innehåller inte någon begränsning uppåt utan ger mest pengar till de med högst inkomster.

En eventuell rödgrön regering bör i höst tillsätta en jämlikhetskommission som granskar problemet och formulerar handlingslinjer. En politik för ökad jämlikhet kräver en bred ansats. Skatterna är en viktig pusselbit. Men de stora ojämlikheterna skapas på arbetsmarknaden. Och en sammanhållen skola befrämjar både jämlikhet och social rörlighet. Mer än något annat lär oss årets ekonomrapport från SNS att detta är en av vår tids viktigaste frågor.

31 kommentarerKommentera artikeln

  1. leif_ivan - 5 februari, 2010

    2 tankar från den här väldigt vettiga artikeln. 1. Mats Qviberg (som ju är en av de riktigt rika) har i samband med vissa katastrofer talat om beskattning av rika på konfisktoriska nivåer. Om det kan man tycka mycket. Men poängen här är ju att åsik en utveckling för minskad skatt hos rika förutsätter en definition av var på skalan man börjar sänka. Oavsett om det är rätt eller fel med skattenivån så är det ett enormt problem om den upplevs som konfisktorisk. Då försvinner just samhällskontraktet på den sidan också. Balansen där är en svår nöt att knäcka

    2. Reflektion no 2. Jobbskatteavdraget borde givetvis ha ett tak. Borde vara otroligt enkelt att ordna till.

    Då tycker jag att det blir ännu mer aptitligt.

  2. John - 5 februari, 2010

    Håkan A Bengtsson skriver : ”Och ”jobbskatteavdraget” innehåller inte någon begränsning uppåt utan ger mest pengar till de med högst inkomster”.

    Om man tjänar 24 000 i månaden så får man 1 611 kronor varje månad i jobbskatteavdrag men om man tjänar 10 gånger mer, 240 000 i månaden så får man 1 754 kronor dvs 143 kronor mer varje månad. Så jag håller verkligen med om ovanstående citat. Jobbskatteavdraget ger verkligen mest pengar till den som tjänar mest!! Verkligen!

  3. anden - 5 februari, 2010

    Jag tycker att den enklaste lösningen är en platt skatt, med samma procentsats oavsett lönenivå. Då slipper man diskutera vem som gynnas av vad…

  4. Lasse W - 5 februari, 2010
  5. Säfflefödd - 5 februari, 2010

    Störst tillväxtbransch i landet i dag är den hord av människor som på ett eller annat sätt försörjer sig på att diskutera, utreda,hantera och lösa dagens fattigdom och utanförskap.
    Vad skulle dessa människor göra om politikerna införde medborgalön?
    Dvs en lägsta lön på15 000 till alla som inte kan jobba, sjuka, pesionärer m fl. Och lägsta lön 20 000.
    Vilket lyft för alla fattigpensionärer och alla som blir utförsäkrade.
    Låt Risdagens utredningstjänst räkna och presentera effekterna.

  6. nygammal - 5 februari, 2010

    När mina barn gick i skolan samlades barn av olika begåvning och samhällsklass i samma skola. Visst var det redan då fråga om en viss diskriminering, men ingenting i jämförelse med hur det nu är. Nu delas barnen upp efter begåvning och samhällsklass redan i tredje/fjärde klass. Därefter följer en allt tuffare utgallring för varje val till högre stadium. Inte underligt att klyftorna växer!
    Och vad händer med den del av befolkningen som inte klarar de allt högre kraven på kompetens? Hur ska de inkluderas i arbetslivet och samhället? Alla kan inte utbildas vidare, men måste ändå få en vettig sysselsättning som ger någon slags lön. Inget parti har, vad jag vet, någon konkret politik för att lösa det problemet. Det räcker inte med slogans om att bryta utanförskapet, eller att alla ska med.

  7. Jonas N - 5 februari, 2010
  8. sangregorio - 5 februari, 2010

    En intressant fråga är förstås hur man definierar vem som är ”rik”.
    S och V vill nu återinföra förmögenhetsskatten, som enligt alla som vet någonting om hur den fungerade var den mest orättvisa av alla skatter och kostade samhället betydligt mer än den inbringade, inte bara i form av skatteflykt till utlandet utan framför allt i form av improduktiva transaktioner. På Skatteverket, där man visste vem som betalade och framför allt vem som helt lagligt slapp undan, firade man när den skatten avskaffades.

    Nu predikar ledande socialdemokrater om att ”de allra rikaste måste bidra”, vilket väl verkar rimligt tills man granskar vilka dessa rika är. Gränsen för att höra till de allra rikaste sätts till 2 miljoner. Det är ungefär insatsen på en enrumslägenhet i Stockholms innerstad. Det är halva taxeringsvärdet på de 1020 kvadratmeter mager tallbacke som jag äger med min make, själva huset oräknat. Denna tallbacke gör alltså två personer till ”de allra rikaste” i landet!
    Miljardärerna behöver däremot inte ängslas. Enligt P O Edins utredning var det bara ca 10 procent av de förmögenheter som ännu inte flyttat till utlandet som beskattades, detta på grund av att undantagen var så många. Dessa undantag ska kvarstå.

    Per Rosengren, tidigare riksdagsman för V, sa en gång att om den skatten hade haft ett annat namn skulle den ha varit avskaffad för längesen. Hans efterträdare säger i stället att eftersom det är en skatt som många av partiets väljare tror drabbar de rika bör den återinföras.
    Det gäller att slå vakt om väljarnas okunnighet!

  9. Rex - 5 februari, 2010

    Jag bodde tidigare i ett dyrt hus med stora lån och eftersom jag inte ville ha kvar lånen då jag är en fattig konstnär så sålde jag huset och hoppades kunna bygga ett litet billigt för vinsten. Det blev lite svårt eftersom jag måste betala hela skatten då jag bygger ett billigare hus (hade det varit ett dyrare hus så kunde jag skjutit upp skatten).
    I samband med husförsäljningen köpte jag en miljöbil (Toyotas minsta) och fick då 10 000 kronor tillbaka av staten. Hade det varit idag så hade jag fått 2 500 kronor, de nuförtiden ökade bidragen gäller ifall man köper en dyr miljöbil!
    Gissa vilka jag hoppas förlorar valet i höst?
    PS. dessutom har min skruttiga lilla pension sjunkit, vad än som skrivs i tidningarna av högavlönade journalister.

  10. Bengt Nilsson, röd gråsosse - 5 februari, 2010

    En person som tjänar 13500 i månaden (en genomsnittlig siffra för den allmäna pensionen) får behålla 13700 kronor om året.
    En person som tjänar 50000 kronor i månaden får behålla 38500 om året!
    Vi pensionärer, sjuka och arbetslösa får däremot som enda land inom EU betala mer i skatt än den som arbetar för samma inkomst och får inte del av något av ovanstående! Samtidigt som vi pensionärer också direkt efter pensioneringen får finna oss i en inkomst som är bara hälften av vad man tjänade innan! Och som dessutom sänkts ännu mer nu efter bromsens påverkan!
    Sverige, jämlikhetens land?

  11. Lasse W - 5 februari, 2010

    Det är väl en fördelningspolitik HAB vill ha.

  12. HUSH - 5 februari, 2010

    Regering o Riksdag ska föregå med gott exempel för ett bättre samhälle.
    Barn gör som vuxna o föräldrar gör, inte vad de säger. Folk gör vad riksdag o regering gör inte vad de säger. Vad gjorde RR under 90-talet, jo ökade sona ersättningar i % över 10 %. Konor och ören tycker jag är rättvist och riksdagen skall ligga i t.ex lärarnas löner, allt annat blir inflation på både det ena och andra i samhället.

  13. Gunnar Carlsson - 5 februari, 2010

    ”En eventuell rödgrön regering bör i höst tillsätta en jämlikhetskommission som granskar problemet och formulerar handlingslinjer.”

    Vad allt fler svenskar känner är att samhället går åt fel håll. De flesta av oss vill inte ha ett samhälle med ökade klyftor. Utvecklingen har pågått länge även under de senaste regeringarna med S vid makten. Det står dock klart att förändringen sker snabbare under högeralliansregeringen.

    Den rödgröna alliansen behöver formulera en gemensam långsiktig politik som vänder utvecklingen. Att starta med en jämlikhetskommission kan vara en bra början.

  14. kalle pd - 5 februari, 2010

    Ett samhälle som inte belönar arbete, utbildning och förkovran kommer sakta men säkert att stagnera

    Så långt helt rätt, det grundläggande problemet i de växande klyftorna som pågått sen 70-talet är att den stora massan av det arbetande folket sett sina reala inkomster stagnera eller stå still medan tillväxten och produktiviteten hamnat hos det översta skiktet. Detta har skapat den ena spekulationsbubblan efter den andra och en uppblåst finansiell sektor. Det är naturligtvis dåligt för samhället som helhet att realt arbete och produktion kommer på undantag, som LW noterar samhället stagnerar.

    Stiglitz noterar i början av detta föredrag
    http://fora.tv/2009/02/19/Stiglitz_Temporary_Bank_Nationalization_Necessary#fullprogram
    just om hur de växande klyftorna påverkar ekonomin när inkomster hos de som konsumerar dem till de som inte konsumerar dem och hålla igång konsumtion med krediter.

    Detta är ett makroekonomiskt problem, först och främst som måste adresserads med att de många måste återta en större andel av inkomsterna. Detta kan inte justeras med skatter efteråt det måste ske i ett tidigare skede. Det kan kallas klasskamp och det har ju sossarna övergivit för länge sen.

    Att grundläggande adressera detta stora problem i hur ekonomin fungerar lyser helt med sin frånvaro hos den Monas nya sossar. Tuna fasader av ogenomtänkta skatter för de ”rika” eller finjusteringar i bidragsnivåer adresserar inte det grundläggande problemet utan bara en tunn fasad av ”jämlikhet” på rådande ordning.

  15. Gunnar Carlsson - 5 februari, 2010

    Det är sant att S i praktiken har gett upp mycket av sin grundläggande ideologi. Vad man kan hoppas på är att alliansen med V och MP kan föändra detta åt rätt håll, dvs ett jämlikare och mer solidariskt samhälle med förbättrad milö.

  16. Björn - 5 februari, 2010

    Visst är ojämlikhet ett problem. Samhället bör hållas samman så att alla känner ansvar för helheten. Konsten är att göra det så att man inte skrämmer iväg alla rika från Sverige. Nästa Kamprad måste tycka att Sverige är något att ha. De rika startar företag och anställer, de har råd att ta initiativ och driva något eget. Se till exempel på Björn Andersson som gav pengar till FI.

    Det är ingen slump att HAB föreslår en kommission. Vänstern har inga förslag annat än att höja skatten för vanliga inkomsttagare. Det jobbskatteavdrag som Alliansen infört ger maximalt avdrag på 1754 kr vid ca 28000 kr. Och detta vill vänsterfolket avskaffa. Mycket märkligt.

    Förmögenhetsskatt har ett bra namn, men det är nog den sämsta skatt som någonsin funnits i Sverige. Det är som att slå sig i huvet med en käpp. Små inkomster, massa skatteplanering, orättvisa undantag och nyttiga människor som flyttar ur landet.

    Vill vi minska ojämlikheten måste det ske genom att förbättra skolans kvalité. Lärandet måste bli bättre. Pedagogiken bättre och lärarna bättre. Läs lite uppsatser från lärarutbildningen och du kommer att förstå var problemen kommer ifrån.

  17. kalle pd - 5 februari, 2010

    Gunnar C

    Vad man kan hoppas på är att alliansen med V och MP kan föändra detta åt rätt håll, dvs ett jämlikare och mer solidariskt samhälle med förbättrad milö.

    Hur Mp skall kunna radikalisera något är svårt att se, man har ju på det senast snarast förklarat sig som nån sorts grönt Fp (socialliberalt) och deklarerat sig som garanten för att motverka s.k. ”vänsterpolitik i en ev. regering med S och V. V har kommit med på nåder för att man var tvungna att ta med dem, varken det nya S eller Mp ville ha med dem, man frågar sig hur detta kommer att gestalta sig om det blir fråga om realt regeringssamarbete.

  18. Gunnar Carlsson - 5 februari, 2010

    Det finns ett växande missnöje med utvecklingen. Den fria kapitalismen har visat sin svaghet med återkommande finanskriser. Internationella nödvändiga klimatöverenskommelser visar sig omöjliga att uppnå. Ungdomsarbetslösheten är skyhög. Högerns arbetslinje visar sig vara en bluff och de andra allianspartierna går högerut.
    Allt detta och mycket mer radikaliserar opinionen. En allians mellan S, V och MP ligger helt rätt i tiden oberoende av de födslovåndor som den rödgröna alliansen visat och som ”kalle pd” påpekar.

  19. kalle pd - 5 februari, 2010

    Man behöver inte ha bilder från utlandet för att visa på de växande klyftorna i fo0rm av tiggare, detta kan man fotografera vilken dag som helst även i vårt land och det är inget som kommit med just den här regeringen.
    http://i48.tinypic.com/316ovq0.jpg
    I USA såg man under Reagan ett växande antal hemlösa och tiggare, i vårt land fick vi vänta tills 90-talet och de fick inte ens komma med på reklamkampanjer där man tackade dem för att de ”räddat” Sverige.

    Man frågar sig vilket budskap det sänder till folk runt om i världen som har mycket sämre förutsättningar än här när ett av världens absolut rikaste länder i BNP per capita och i huvudsak regerats av sk vänsterregimer har haft god tillväxt i hemlösa och tiggare och att allt fler inte har råd att laga sina tänder.

  20. Candida Voice - 5 februari, 2010

    Ja skatterna är en mycket viktig pusselbit .
    Sverige kan inte utan att förlora i den internationella konkurransen ligga kvar på världens högsta samlade skattetryck .
    Vi behöver entreprenörer som skapar nya företag och då kan vi inte ha EUs lägsta eknomiska frihet . Sverige måste ner på en EU nivå i skatteligan. attityden att välfärd = höga skatter måste ändras .
    Välfärd är inte ngt andra skall betala till 100 %

  21. kalle pd - 5 februari, 2010

    Allt detta och mycket mer radikaliserar opinionen. En allians mellan S, V och MP ligger helt rätt i tiden

    På vilket sätt denna allians är radikaliserad har jag svårt att se, på inget sätt ifrågasätter man rådande ordnig. Vad debatten handlar om är hur de som drabbas av rådande ordning ev. skall få ett något större plåster på såren än de får av den andra alliansen.

    1979 gick S till val på en politik som låg ganska nära de påhittade borgerliga domedagscenarierna och man förlorade. 1982 var det en kloart mer sk vänsterinriktad approach på valrörelsen och man vann, det vänsterinriktade varade fram till valdagen sen fick vi se stagneranden reallöner och en ekonomi där man slog allehanda rekord på spekulationsmarknader. När löntagarna i slutet av 80-talet sent omsider lyckades komma tillbaks på reallöner som de hade haft 10 år tidigare orerades det om ohemul köpfest, lönestopp och någon S-minister (någon som kommer ihåg vad denne hette) genomförde t.o.m. strejkförbud. De som då tyckte att det var en förfärlig högervridning hade förstås inte sett vad som komma skulle med Carlsson/Persson regimerna.

    Att bli förd bakom ljuset en gång är ingen gång, två gånger är en för mycket den som går på det en tredje gång är att betrakta som inte de skarpaste knivarna i lådan.

  22. kalle pd - 5 februari, 2010

    Sverige kan inte utan att förlora i den internationella konkurransen ligga kvar på världens högsta samlade skattetryck.

    Sverige har varit en av de stora exporttigrarna i det sk globaliserade tidevarvet. Få har slagit oss på fingrarna, sett per capita är vad gäller export eller export/import överskott är t.ex. Tyskland medioker konkurrent, Kina spelar inte ens i samma division.

  23. Candida Voice - 5 februari, 2010

    Helt rätt HAR Sverige varit en stark exportnation av produkter framtagna under en epok när skatten var på en skälig nivå .
    Men vad tas fram nu inför morgondagen , och var tas det fram ?
    Och det som tas fram i Sverige hamnar eknomiskt mer eller mindre utanför landet , för vem vill bli bestraffad för ett bra tänk ?
    Den hemska sanningen är ju att skulle Sverige i ett rejält steg sänka skatten till en EU nivå så skulle hela landet rasa ihop .
    För det här landet bygger på att dom flitiga och sparsamma piskas till
    att tvingande försörja en för landet oproportionell stor börda .
    Där politiker genom en enorm propaganda har fått oss att tro att världens högsta samlade skattetryck är det normala . när det internationellt sett är abnormt .
    Vi behöver en debatt om det skadliga med denna konfiskeringspolitik.
    Och vem lockas av den politiken ?
    ”Kom till Sverige , försörj dig själv och två andra storfamiljer ”
    Hur många locksa av det ?
    Skall Sverige klara sig så är det större skillnader vi behöver –inte mindre . Det är inte lilla Sverige som sätter nivån , det gör omvärlden
    och då är det inte säkert att omvärlden vill betala för vår fördelningspolitik .

  24. Jan - 6 februari, 2010

    Intressant rapport, ska läsas. Vi behöver en mer radikal fördelningspolitik. Dagens enorma klyftorna är fullkomligt orättvisa och överklassens megamakt är oförtjänt. Förmögenhetsskatt, arvsskatt, mer progressivitet i skalorna. Allt det behövs. Och sen medborgarlön för att ta bort trösklarna i systemet. Nyliberalerna är såklart enom allt sådant för de bygger sin ideologi på de rikas girighet och envälde.

  25. Candida Voice - 6 februari, 2010

    När nu Sverige av världens ca 300 länder har världens högsta samlade skattetryck så borde vi ju också ha världens högsta välfärd .
    Så varför då diskutera höjning av en skatt som redan ligger i världstoppen om den inte för till världens bästa välfärd ?

  26. Pia - 6 februari, 2010

    Fastigheter är bra

    att beskatta

    de kan inte flytta

    Det är väl bra

    att betala

    lite varje år

    istället för

    en svåruträknad

    reavinst vid flytt

  27. Conlon - 7 februari, 2010

    Det är ju lysande att tala om sammanhållningen i landet och bara ta upp inkomstspridningen. Att vi sedan har berikats med 100.000-tals människor från helt disparata kulturer och etniciteter som inte har den minsta vilja att assimileras och i många fall skiter i sitt nya hemlands väl och ve, annat än om det gäller rättigheter till bidrag, är ju knappt ens magstarkt.
    Ta av skygglapparna!

  28. goran - 8 februari, 2010

    En sammanhållen skola vore ytterst värdefull för integrationen med alla hitflyttade. Nu utvecklas istället olika samhällen i samhället vilket på sikt blir förödande. Synd därför att vänsterpartierna har förött sin trovärdighet i vad avser att se till att skolan är en verklig kunskapsskola som i sin tur var en viktig orsak till framväxten av friskolorna.

  29. Candida Voice - 8 februari, 2010

    I DN Debatt må 8 Feb : ” Eftersom inkomsten är så jämt fördelad – särsklilt efter skaft kan nästan ingen ackumulera ett kapital genom arbete”. I DI Ledare 8 Jan skriver man : ” Den kraftiga skattehöjningen på arbete på 1970 talet bidrog till Sveriges fall i välfärdsligan ”
    Det verkar som vänsterdebattörena på detta forum är verklighetsfrånvända , som om finansiering av framtagande av nya koncept (som vi skall leva på ) verkar vara en hypotetisk abstrakt fråga
    på behagligt avstånd från deras ”verklighet ”
    Vakna innan det är kört !

  30. August Palm - 8 februari, 2010

    DI och DN är ju välkända regeringsmegafoner och har en trovärdighet som närmar sig noll.
    Mem visst är det den enda verkligheten som vissa lever i är det inte konstigt att åsikterna blir lite verklighetsfrånvända.

  31. Candida Voice - 11 februari, 2010

    Om det nu är så svårt att hitta till verkligheten så kanske det vore bra för ett litet land som Sverige att inrätta sig i mittfåran på EU politik vad gäller tex invandring och skattepolitik . Men redan det försiktiga förslaget´som är svårt att få in i DN eller DI verkar vara för mycket för
    det extrema vänsterorienterade Sverige . Och visst är det sunt att inhämta verkligheten från fler håll än i ankdammen Sverige . Jag har rest för svensk export i 20 år med ca 150 resdagar/år och så haft förmånen att se utvecklingen i Asien och i Indien och i fd

Reaktioner och länkar

    Inga reaktioner eller länkar ännu.

Kommentera





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Fler ledare

Vi behöver politiker, inte kändisar

Mediebilden av Reinfeldt är den vanliga, enkla grabben man kan ta en bärs med. Men när svåra frågor dyker upp är det inte ”vanliga” politiker vi kommer att efterfråga. Fokuseringen på yta döljer ett skriande behov av verkligt politiskt ledarskap. »

Ännu nyare nyspråk döljer politiken

Moderaternas försöker radera sitt löfte från 2006 om att bekämpa "utanförskapet" ur den politiska historien. Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken fortsätter, maskerat bakom nya begrepp. »

När kommer den stora tågolyckan?

Politikernas hantering av järnvägstrafiken i Sverige är ett exempel på ren marknadsfundamentalism. Oviljan att se bristerna som hopar sig visar en överhängande risk för att beslutsfattarna inte kommer att inse problemen förrän en allvarlig olycka är ett faktum. »

Björklunds bleka undanflykter

Rekordmånga ungdomar saknar behörighet till gymnasiet. I Stockholm har ökningen skett i stadens socialt utsatta ytterområden. Ansvarig minister, Jan Björklund, skyller på sina politiska motståndare. Men ingen har som han dominerat skolpolitiken de senaste tio åren. »

Sluta tro på spöken

Borgerliga ledarskribenter demoniserar Vänsterpartiet och den rödgröna koalitionen genom att mana fram kommunistspöket. Men medan de rödgröna enas i en demokratisk dialog får alliansens småpartier göra kullerbyttor under Moderaternas beslut. »