Bild: stock.XCHNG
Inflationen kom överraskande. För bara ett år sedan låg den svenska inflationstakten på 1,9 procent, nu är den drygt dubbelt så hög. Svenska konsumenter märker redan effekterna när månadens vardagliga utgifter ska betalas.
Inflation underminerar ekonomisk stabilitet och utveckling, gynnar rika och stora låntagare, missgynnar fattiga och egendomslösa. Det finns alla skäl i världen att "hata inflationen" för att tala med LO-ekonomen Gösta Rehn.
Samtidigt är något i grunden fel med den ekonomiska doktrin som i dag styr vårt tänkande. Den monetära politiken är kung på finansdepartementet. Den aktiva finanspolitiken tillhör den förkastade keynesianska historien vilket har producerat en uppochnervänd ekonomisk logik.
Räntan har varit extremt låg under de goda år vi lagt bakom oss. Nu kommer lågkonjunkturen, då rakar räntan i höjden och ytterligare höjningar diskuteras för att stävja en höjd inflationstakt.
Den ökade inflationen är inte hemmasnickrad utan importerad. Oljepriset och matvarupriserna har drivits upp. Dollarns fall leder i sin förlängning till ökad inflationstakt inte minst i Europa. Den beror alltså inte på prishöjningar eller höga löneökningar i Sverige.
Ska då Riksbanken höja räntan för att mota inflationen i grind? Enligt regelverket borde svaret vara ja, i varje fall enligt bankens "hökar". Samtidigt vore det märkligt om Sveriges riksbank ytterligare skulle straffa svenska låntagare och löntagare för en inflation de inte kan lastas för. Svaret borde vara självklart: Riksbanken bör inte höja räntan ytterligare!
USA:s krig i Irak och bostadskrascherna i USA och Storbritannien har försatt världsekonomin i en allvarlig ekonomisk situation. Dollar har aldrig varit så svag som idag. Den finansiella oron dämpar framtidstron.
Det är hög tid att ifrågasätta det nu rådande ekonomiska regelverket i vårt eget land och de "sanningar" som styr den internationella ekonomiska politiken. Riksbankens enda mål att hålla nere inflationen är alldeles för snävt och smalt. Politiken formulerades som en reaktion på 70- och 80-talens överdos av inflation. Detta är nu historia.
I dag måste sysselsättning och ekonomisk utveckling åter prioriteras i den ekonomiska politiken. Men det förutsätter globala överenskommelser och strukturer för en värld efter dollarns privilegierade ställning och den finansiella ekonomins dominans. Mynt började användas av Kung Krösus i Lydien flera hundra år före Kristus och pengar är ett smörjmedel i ekonomin. Vi bör fortsätta att hata inflationen. Men penningpolitiken ska vara ett medel.
Inte ett mål i sig.
Penningpolitiken har alltid varit ett medel och aldrig ett mål.
” Riksbankens enda mål att hålla nere inflationen är alldeles för snävt och smalt. Politiken formulerades som en reaktion på 70- och 80-talens överdos av inflation. Detta är nu historia.”
”Inflation underminerar ekonomisk stabilitet och utveckling, gynnar rika och stora låntagare, missgynnar fattiga och egendomslösa. Det finns alla skäl i världen att ”hata inflationen” för att tala med LO-ekonomen Gösta Rehn. ”
Jag har svårt att få ihop logiken i ledaren. Om inflationen är så dålig som Håkan påstår (vilket jag inte tvivlar på) och om den gynnar dom rika och missgynnar dom fattiga och underminerar ekonomin, varför ska vi då ompröva Riksbankens mål som är att hålla inflationen nere? Det är ju snarare ett argument för att hålla fast vid riksbankens mål.
Hela det resonemanget måste bygga på att Håkan tror att det ändå finns någon fördel med inflation någonstans men varför är inflationens fördelar oftast bara synlig i vänstertyckarnas drömmar och inte i verkligheten.
Inflation är dåligt, men löneökningar är bra. Tyvärr är löneökningar utan motsvarande produktivitetsökning inflationsdrivande.
En av orsakerna till att vi haft låg inflation och därför låg ränta under ett par år, är ju att globaliseringen bidragit till ökad produktivitet i importvarorna. Priset på en platt-tv har ju inte direkt varit inflationsdrivande de senaste fem åren.
”Det förutsätter globala överenskommelser”. Jo, tjena Håkan. Ska månne Zimbabwe skriva på det traktatet? Eller hur har du tänkt dig?
Det finns ingen genväg till välstånd. Hårt arbete och eller smart arbete är det som gäller. Varje gång någon tror något annat blir besvikelsen stor och konsekvenserna potentiellt allvarliga.
Det finns självklara vägar att minska inflationsimporten, nämligen att minsa oljeimporten. EU importer numera olja till ett värde av över 1 miljard euro per dygn. Det ropas på sänkta bensinskatter, men effekten skulle bli att denna nota skulle öka ytterligare. Tvärtom måste anstränningarna bort från oljeberoendet skärpas ytterligare – eventuellt rentav genom att ytterligare höja skatterna på bensin och diesel! Med lägre oljeimport sjunker även inflationsimporten samt koldioxidutsläppen.
Med högre skatter på bensin och diesel så stiger ju priserna på bensin och diesel vilket per definition är inflation.
Det är klart att man skulle kunna höja skatten så kraftigt så man fick en kraftig efterfrågeminskning på bensin och diesel och då skulle bensin och dieselns andel i varukorgen minska vilket skulle medföra att en prisökning på dessa varor inte skulle påverka den totala inflationen lika mycket. Det är bara det ett det finns ett jättestort men här och det är om man slår ut massbilismen som vi känner den så får man ett gigantiskt hål i statsbudgeten som staten måste åtgärda antingen via minskade utgifter eller genom att man höjer andra skatter. En höjning av andra skatter skulle få arenaredaktionen att jubla men skulle kunna ha den nackdelen att det kan vara inflationsdrivande tex om man höjer momsen.
Om biltrafiken och skatteintäkterna minskar pga höjda priser på bensin, skulle vi förmodligen gå plus ändå pga minskande samhällskostnader för olyckor, miljöförstöring, buller, etc + mer motion förstås. Och det är ju inte så att folk inte använder pengarna som de skulle använt till bensin. De används ju till annat som också genererar skattepengar. Skulle gärna vilja se en ordentlig utredning av den här frågan, och inte bara Lars-Olovs (eller mina egna) enfaldiga gissningar.
Det har nog gjorts en del utredningar genom åren även om jag inte kommer på var man kan hitta någon just nu. Det är klart att det finns en massa plusposter om bilismen upphör.
Men för statens del så skulle det bli ett stort minus eftersom bilismen är en av statens kassakor. Det handlar inte bara om bränsleskatt och moms på bensin och diesel samt vägskatt utan även den extra moms som kommer in genom alla tjänstebilar pga det faktum att det företag som leasar bilen får bara dra av halva momsen på hyran medan leasegivaren betalar in hela momsen till staten. Bilismen är utan tvekan en viktig finansiär av skola vård och omsorg. Det staten tar in på bilismen överstiger kostnaderna.
Dessutom måste vi ha väger och infrastruktur även utan bilismen så besparingarna blir inte så stora som man kanske tror.
Avgaserna gör ju staten inget åt utan dom går ju rakt ut i luften sen är det inget mer med det. Att avgasutsläppet minskar skulle alltså inte ge någon motsvarade minskning av statens utgifter. Det samma gäller bullret som inte heller staten har så mycket utgifter för utan man låter det bullra helt enkelt.
Från dumvänsterns (ett uttryck som jag lånat från Per Wirtén om du undrar) sida har man sedan lång tid tillbaka varit direkt fientligt inställd till bilismen. Men om man skulle få sin vilja igenom kommer man att märka att det har sitt pris och att det priset är högt. Det handlar inte bara om de förlorade skatteintäkterna som jag talade om ovan utan även alla människor som jobbar med bilar i detta land. Det ska finnas en Europeisk undersökning enligt vilken västra Sverige är den region inom EU som är mest beroende av fordonstillverkning. Dessutom tillkommer dom som jobbar med att sälja bilar, finansbolag, mackar, verkstäder, uthyrare mm. Du kan lugnt utgå ifrån att om dumvänstern får sin vilja igenom så kommer vi att få en samhällsekonomisk kris som får kriserna inom shipping och varvsindustrin (som fick mycket uppmärksamhet på sin tid) att framstå som rätt harmlösa.
Helt klart är det som du säger att hushållen skulle använda pengarna till annat om man inte hade bilarna. Men det är inte givet att det genererar skatt i samma utsträckning. Det mest troliga är att det inte gör det. Få saker är så hårt beskattade som bilismen. Och om hushållen använder de pengar de får över till att städa sina balansräkningar dvs amortera mer på lånen så genererar det i princip ingen skatt alls.
Jag tycker inte mina gissningar är enfaldiga men skulle också vilja se en ordentlig utredning av frågan
Tackar för ditt utförliga resonemang. Jag håller dock inte med om att staten inte har några kostnader för buller och miljöförstöring. Avgaser bidrar till cancer, astma etc och buller är knappast hälsofrämjande. Och sjukvårdsnotan står ju staten för.
Men håll med om att systemet är galet om statens inkomster är beroende av massbilism. Jag skulle tro att man i framtiden kommer att se tillbaka på vår tid som mycket underlig. Framförallt livsmiljön i städerna, som är mer bilanpassad än människoanpassad.
Sveriges ekonomi påverkas såklart av omvärlden men det tycks ju också finnas en viss tradition av skakig ekonomi och borgerlig regering vid makten. 76-82, 91-94 och 06-… Ja ja, sossarna får väl åter ägna 10år åt ekonomisk sanering efter 2010.
Inflation underminerar ekonomisk stabilitet och utveckling.
Inflation kan vara importerad som nu eller ”hemmatillverkad” som under 70-80 talen.
I ett utvecklat samhälle som det svenska utgör oljepris och matpriser dock allt mindre del av budgeten.
Att räntan varit extremt låg under rätt många år nu beror främst på utvecklingen av ny kommunikationsteknik, PCns spridning globalt samt ökad frihandel med fler aktörer efter järnridåns och kommunismens fall. Efterfrågan har nu sprungit ikapp temporärt och höjt priset på olja, råvaror och mat. Med ökat utbud pga högre priser, ny teknik och förbättrad frihandel kommer detta att lösas upp inom något eller några år. Vi har aldrig i världshistorien hittills haft ett bättre läge än vi har nu.
Vi måste dock ta vara på möjligheterna och människans initiativrikedom för att kunna fortsätta att vrida världen rätt och skapa resurser för utbildning, miljö och kloka val. Det verkar dock behövas kriser för att väck liv i trötta beslutsfattare och andra. Låt oss försöka bli lite mer allerta och ägna oss mer åt väsentligheter och mindre åt att prata strunt och ”softa”.
Logiken i texten går definitivt inte ihop, som någon skrev. Först når Bengtsson den korrekta slutsatsen att inflation är något som är verkligt dåligt för den som lever ur hand i mun och inte har några materiella tillgångar eller investeringar, utan endast löneinkomster och en liten sparad slant på bankkonto.Därefter hävdar han att man inte bör försöka hålla nere inflationen, eftersom det driver upp räntorna för mycket.
Nu är jag normalt ingen varm vän av klassmodellen, men inte tusan är det den klassiska arbetarklassen som har villalån och annat och som verkligen får ta ett hårt slag av räntehöjningar…! Det är snarare den medelklass som har belånade hus, lån på bilar och båtar, med mera. Den ”typiska arbetarklassen” har ju inga stora lån, eftersom man inte har stort materiellt ägande som bekostats av dem… vems ärenden springer Dagens Arena egentligen? Hur är det med klasstänket?
Som någon skrev, penningpolitiken har alltid varit ett medel, speciellt efter att riksbanken blev fristående – ett medel för att behålla generell prisstabilitet och förhindra en skenande inflation. Visst kan man kanske fundera på att modifiera procentsatserna något, men uppgiften som sådan är glasklar, lättbegriplig och inte minst nödvändig.
Sen måste jag vända mig emot Lars-Olov litegrann: En prisökning på enskilda varor, oavsett om den är marknadsmässig eller pga en skatt/tariff/et c är inte inflation. Det är ju en generell prisökning i hela systemet som utgör inflationen. Nu skulle ju en sådan lätt kunna komma fram pga att transportkostnader och fordonsdrift är en stor del i nästan hela ekonomin, men att säga att en prisökning i sig definitionsmässigt innebär inflation, det är fel.
Om man exempelvis plötsligt lade en straffskatt på morötter eller lampskärmar eller någon annan slumpmässig vara hade det ju inte varit ett tecken på inflation.
LO ekonom i all ära men en räntehöjning vore bra. 17-18% vore bra. Småungarna som sitter i regeringen idag vet inte vad som är bra. Det skulle vara bra och dämpa privatiseringen av våra gemensamma bostäder. Det finns så mycket luft idag i boendet. Låt gärna bankerna gå i KK Gör man detta kan man kanske skapa en solidarisk stat. Svenskarna luras varje dag ill att ta lån och bli slavar under banker samtidigt tror dessa at de själva är kapitalister. Höj räntan och slå hål på drömmen om en arbetsfri inkommst
Vi känner allt för väl igen historien om att en knegare ska bli rik på att göra ingenting. Rosenbergs Telia penstioner på¨börsen bilda din bostadsrätt. Historien har visat att kollektiv kamp gett arbetaren lite i magen.
Jag är inte så säker på att inflationen är enbart ‘hemmasnickrad’.
Prisökningar, jo visst, men det senaste årets skattesänkningar bidrar nog säkert til att mer pengar finns tillgängliga på marknaden.
Detta är dock endast min bild av hur jag upplever utvecklingen under de senaste åren.
En global livsmedelskris är under uppseglande, som har koppling till höga oljepriser. Oro på världens börser. Sverige har matpriser höjts rejält under det senaste året bl a på frukt och grönt. Det svider i plånboken när man måste ut och handla basvaror. Butiksanställda i kvarteret säger att dom får höja var och varannan vecka. Hyra och mat utgör dom tyngsta utgiftsposterna för ett hushåll. Arbetarrörelsens företrädare måste höras mer i debatten när det gäller höga matpriser.
Eller föredrar man hängmatten?
Jag håller med om analysen kring vad som orsakat stora delar av den inflation vi ser idag. Precis som Håkan säger är det ökade oljepriser och matkrisen som är den största boven. Samband mellan löneökningar och inflationsökning finns i ekonomisk teori men är otroligt lågt underbyggt med empiriskt bevisning för att vara en så vide spridd idé. Tvärtom finns det mycket som tyder på att det helt enkelt inte är sant att löneökningar eller minskad arbetslöshet för den delen, automatiskt måste leda till ökad inflation såsom den neoliberala ekonomiska doktrinen förutspår.
Dock tror jag (utan att själv komma med empirisk bevisning för det har jag inte, jag bara spekulerar) att regeringens jobbskatteavdrag och sättet som den finansierades- genom höjd akassa är en orsak… Det är nämligen så att de lärde tviste om vad som egentligen orsaker inflation men förväntningar på inflation är faktiskt en ganska stor bov i sammanhanget… När marknaden och konsumenterna tror att priserna ska gå upp och förväntar sig att se högre priser så blir det också okej att höja priserna. Då sker det.
När priserna för att ha en trygghetsförsäkring på arbetsmarknaden höjdes tänkte jag direkt att detta kommer att resonera över alla marknader i form av prisökningar. Det var en typisk prisökning som skapar oro eller förväntningar på fler prisökningar. Särskilt eftersom deras konsekvenser blir större när den individuella tryggheten urgröps. Detta kombinerat med ökad köpkraft hos konsumenterna är ju en ganska fin grogrund för inflation. Intressant är att det perspektivet aldrig togs upp i debatten som jag minns det i alla fall.
Lars Olov, med all respekt, du missförstår kärnan i hela mitt inlägg. Jag kanske är otydlig… Läs det en gång till är du snäll .
Jag valde att skrapa på ytan vad gäller jämviktsarbetslösheten/NAIRU och bara ta upp det hela ur det perspektiv som utelämnar: nämligen hur hela den nyliberala världen (inklusive ett stort antal högersossar) skriker varje gång det är lönerörelse och de anser att den ligger några snäpp för högt och hotar skapa inflation…
Det du skriver är mycket intressant och jag tackar för att du fördjupar i bakgrunden kring NAIRU för dem som inte känner till det du skriver om…
Utifall att du läser det igen och ändå inte förstår så kommer här en förklaring till mitt resonemang: Jag resonerar kring hur en skattesänkning som finansierats med ökade kostnader för bland annat trygghetsförsäkring på arbetsmarknaden kan ha skapat en förväntan på inflation som i sig självt, enligt mig, är en av de största inflationsdrivande orsakerna. Förstår du?
Vad tror du om den tanken? Finns det någon rimlighet i den eller tycker du att jag har ett ihåligt resonemang? Jag är väldigt intresserad av att höra arugment.
Mvh /Sohra b
Flera av er hänvisar till att inflationen är importerad pga oljeprsiet och matpriser. En annan bov är också att råvarupriserna ökat med ca 70 % under det senaste året (förutom stålet där en överkapacitet fortfarande finns). Högre råvarupriser slår ut på högre priser i konumentledet.
Detta bådar inte gott för framtiden. Världsekonomins återhämtnoing riskerar att slås ut av ökade olje- och råvarupriser. När oljepriset ligger stabilt runt 150 dollar/fatet är det inte längre lönsamt att importera varor från Kina. I framtiden kommer bristen på råvaror att hämma världsekonomin och tvinga fram mer närproducerade varor. Naturligtvis blir det dyrare varor för konsumenten. Vi blir ”fattigare”