Europaparlamentsvalet blev inte ett provval och en temperaturmätare inför nästa års riksdagsval. Socialdemokraterna och Moderaterna fick katastrofdåliga siffror i går och ligger kvar på samma nivå som vid valet till Europaparlamentet 2004. Varken Fredrik Reinfeldt eller Mona Sahlin kan alltså använda resultatet för att slå i huvudet på sin motståndare inför den avgörande striden i september 2010.
Det är anmärkningsvärt att båda partiledarna i gårdagens valvaka i SVT hävdade att de inte alls var några förlorare. Reinfeldt hänvisade till att alliansen i stort gick framåt, Sahlin menade att det går "rödgröna vindar" genom Europa, vilket inte stämmer.
Enligt en prognos över hur mandaten kommer att fördelas mellan de olika politiska grupperna i parlamentet ökar den euroskeptiska högergruppen och den högerextrema gruppen medan socialistgruppen minskar. Den konservativa gruppen, som förblir den största i parlamentet, och den gröna gruppen ökar också, samtidigt som den liberala gruppen minskar radikalt.
Gröna vindar kan man möjligtvis tala om, men tendensen är tydlig: väljarna röstar nationalistiskt och föredrar de politiska alternativ som vill se mindre av EU och mer av nationalstaten. Det är bara att beklaga, men ett väntat resultat av hur de inhemska politiska partierna använder EU som slagpåse när det finns poänger att vinna på hemmaplan och sällan talar om EU som en politisk idé att utveckla.
I Sverige har väljarna för första gången till skillnad från övriga kontinenten straffat de partier som har haft en nationalistisk syn på EU och gett sitt förtroende till mer tydligt EU-positiva partier. Förhoppningsvis ändrar gårdagens valresultat karaktären på den svenska debatten om unionen och vad den kan bli på längre sikt.
Den stora skrällen i det svenska valresultatet är förstås att Piratpartiet får sju procent och därmed ett (1) mandat i Europaparlamentet. Tack vare det resultatet hölls främlingsfientliga Sverigedemokraterna med nöd och näppe utanför parlamentet – 14 procent av SD:s potentiella väljare röstade på PP. Det återstår att se vilken partigrupp piratpartisterna ansluter sig till och vilken politik de därmed stöder i parlamentet i frågor som inte rör integritet och fildelning. Och även om det är glädjande att SD inte får några avgörande valframgångar på hemmaplan har många av deras broderpartier på kontinenten gått fram.
Gårdagens val är ett tungt bakslag för EU:s institutioner. Valdeltagandet landade på 43 procent i hela EU, vilket är en tillbakagång. Uppförsbacken är lång för att förankra unionen hos dess medborgare. Det är läge att tala om en europeisk identitetskris.
Men fortfarande stämmer inte Nina Besaras analys speciellt bra med vad som egentligen sker.
De koservativa, dvs moderaterna, har gått fram i hela Europa. Men inte i Sverige, där har M gått från 30% i mätningarna till ungefär 18%.
M i Sverige, som ”helt klart skulle bli största parti” går mot strömmen – och är EU:s losers på borgarkanten.
Att arbetslösheten ökar nästan dubbelt så snabbt i Reinfeldts Sverige som i resten av EU är en vikitig förklaring. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är EU:s näst högsta. Bakslaget för M är därmed rättvist. Att Reinfeldt lagt in hela sin prestige i EU-valet med mångmiljon-annonsering varje dag med Reinfeldts bild, är ett svårt bakslag för M:s kampanjupplägg. Besvikelsen är stor inom M. Vems huvuden ska rimligen rulla?
M är toktorsk. EU:s förlorare nr 1. Och nu visar EU-kommissionens nya prognos att Reinfeldt bryter mot stabilitetspakten nästa år med 3,9 % av BNP i budetunderskott. Arbetslöshet och budgetunderskott med M – det liknar den vanliga härvan när de styr.
Att media och M i gemenskap har bashat Sahlin och S i flera månader, men att Sahlin i detta val TROTS DETTA vinner 140 000 fler röster jämfört med förra parlamenstvalet 2004 är en mäktig vändning.
Många medier tog det som självklart att Reinfeldt hade rätt att ”M skulle ta över som största parti” – detta kom gruvligt på skam. Säga vad man vill, men Sahlin är mycket mycket stark och hon får min respekt efter detta val. Att Fredrik R så tydligt förlorat duellerna mot Sahlin är ett minne jag tydligt kommer ha med mig från denna valrörelse. Hon har drivit jobben som S vikitigaste fråga. Det imponerar.
Att C går tillbaka i hela landet är också ett bakslag, så det är inte bara Moderaterna som nu får en jobbig interndiskussion.
Väljarna uppskattar inte det anti-industriella (att Maud O vägrar rädda jobben i fordonsindustrin, men samtidigt pumpar in miljarder i krisdrabbade SAS…) och de uppskattar inte sveket mot miljön och glesbygden.
Stureplans-C visade sig inte gå hem.
Den nya stora maktfaktorn i politiken är Media-Internationalen. Kanske Dagens Arena långsamt kommer att inse detta. Att EU kan bli en utmärkt arena för Europas destabilisering.
Detta betyder att vi kan förvänta oss dåligt informerade eller missledda väljare överlag. Mest kan den så kallade vänstern tänkas förlora på detta, vilket också blev fallet.
Om det nu dessutom är fallet att medborgarna sover, så är sådana här valresultat inte så konstiga. En radiopreporter rapporterade glatt ett valdeltagande under 50 procent som högt!.
Hur kan man tro att EUs kraftfulla agerande mildrat finanskrisen när EU självklart borde sett till att den inte gick så långt som den gjorde?
Av den typ av Ankeborgrapportering av valet som är regel drar jag slutsatsen att de uppenbara felen i de politiska systemen inte kommer att rättas till och att attityderna fortsattt blir pösiga.
EU är på väg mot social och politisk härdsmälta. Vem vet hur lång tid det kommer att ta? Please Dagens Arena. Börja med tankfulla artiklar om EU!
Jag som vänster väljare är lättad i det svenska EU-valet men förfärad över valet i det övriga EU!
I Sverige går dem gröna framåt och vänstern något bakåt men inte så farligt som kan förvänta sig. Men i Europa blåser det väldigt snålt för oss som tycker att solidaritet är något bra!
Så NB var lättad!
Håller med ledaren i stort men den kunde tyvärr lika gärna ha skrivits förra veckan.
Rösterna på Piratpartiet visar att demokrati kan ifrågasättas och de rösterna kunde lika gärna ha gått till Sverigedemokraterna eller maffian.
Politiker och media gläder sig åt att valdeltagandet i Sverige ökat några procent. De som av valresultatet tycker sig utläsa att det blåser EU-positiva vindar har nog fel på synen. Det för demokratin katastrofala – som vänstern inte vågar ta i – är vilka de ca 57 procenten som INTE röstar är.
Det är rätt så uppenbart att vänstern försvagas både i Sverige och inom EU. De som ropat högt om en ny vänstervåg -mer stat, mindre marknad – inom EU i krisens kölvatten måste vara besvikna idag. Vilka var de dödspiloter inom (s) som förordade samarbete med (v)? Mona Sahlin var nog rätt ute när hon ville hänga av (v). Vänsterpolitiken är snart borta helt.
Det blir lätt patetiskt när Reinfeldt försöker låta stor statsman efter det katastrofala resultatet för M. Marit Paulsen med sitt jordnära budskap formligen sopade banan med de andra partierna i alliansen. Det måste också ha varit en ordentlig påminnelse om ett partis dödligeht för Maud Olofsson – vart är det partiet på väg egentligen? Stureplan är en väl liten valbas!
Men även för S var ju resultatet rent ut sagt bedrövligt. Men som man bäddar får man ligga. Att sätta in Marita ulvskog som första namn, var kanske inte det mest intelligenta man kunde göra. De som följer vad som händer i politiken vet ju att Ulvskog först petades ur regeringen av Persson och att hon nu fick ytterligare en reträttplats för att hon och Sahlin inte går ihop.
En positiv konskvens av att Piratpartiet nu fick så många röster bör väl bli att Bodström måste plockas bort som ministerkandidat om S vinner nästa val – att satsa på ”Bodströmsamhället” verkar ju inte vara så smart!
I Nesmill så skriver Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan följande om gårdagens val där Socialdemokraterna fick 24,6%:
Jag är själv vänster och är mycket irriterad på alla som skolkade från att rösta i valet. Visst, man kan bojkotta ett val, men i så fall i en organiserad meningsfull form och med tydliga blankröster. Men att bara utebli lämnar i princip budskapet att det är strunt samma om det sitter en sverigedemokrat, en vänsterpartist eller en konservativ person där. Det talas mycket om maktmänniskor men jag tycker att media också borde lyfta fram kritik mot valskolkarna. Låt dem träda fram och förklara sig. Dessa människor som inte vill ta sitt ansvar, inte vill yttra sig är demokratins sabotörer.
Både S och M fick ungefär samma resultat som förra EU-valet. Skillnaden är att valdeltagandet är mycket högre hos borgeliga väljare i EU-val än hos S-väljare. Att M bara fick 18 procent är därför en katastrof medan Socialdemokraternas 25 procent inte är lika oroväckande. Kom ihåg att valdeltagandet i riksdagsvalet är ca 80 procent medan det var 44 procent i EU-valet.
Nä du Håkan, att rösta blankt i EU-valet är INTE att detsamma som att rösta blankt i riksdagsvalet; vilket jag iofs håller med om är det enda acceptabla sättet att visa sitt missnöje med befintliga partiers politik på.
Men att rösta blankt i EP-valet är att stödja projektet som sådant, eller snarare det sätt Unionen är uppbyggd på idag. Jag håller med Lars-Olov om att EU behöver en tydligare institution med tydligare kompetensfördelning, och framförallt mer VERKLIG makt åt Parlamentet. Som läget är nu är inte Unionen en demokratisk organisation och dess maktutövning saknar legitimitet i medlemsstaterna.
Att rösta blankt är att lika med att yttra missnöje över den politik som förs, men tänk om det är själva förutsättningarna för politiken det är fel på?! I EU finns ingen demokrati att sabotera, eftersom EP:s s.k. ”makt” är en schimär.
Inte förrän den dagen EU konfronteras med ett så lågt valdeltagande att det blir uppenbart för gemene man att de inte har något stöd för sin maktutövning kommer Kommissionen och EG-domstolen (som är de verkliga makthavarna) tvingas att omfördela makt och inflytande.
Jag tycker det är tragiskt att det inte ens förekommit en debatt om de här frågorna, precis som Realist skriver så består EU:s väljarkår av dåligt informerade och missledda väljare idag, och chanserna ser inte stora ut för en förändring med dagens (Arenas) rapportering.
Det är självklart i konstitutionen (inte institutionen) som kompetensfördelningen ska regleras!
kan bara tycka att EU verkligen verkar ha en identitet, bara att den inte är direkt folklig, utan maktfullkomlig. ok att tanken på ett europeiskt samarbete och politik är fin, men det verkar ju uppenbarligen inte råda något tvivel om var man vill komma, vems intressen man prioriterar, om man tittar på de senaste årens reella politik, eller?
därför kan man fråga sig om det räcker att ‘förankra’ några tankar om unionen och Europa hos medborgarna.
verklighetens Europa-skapande har samband med en urholkad socialpolitik, minskad solidaritet – allt för att marknadens smörjmedel; den fria rörligheten, ska kunna frodas. det hela sker med medel som inte alltid känns helt demokratiska.
valresultatet känns som en protest mot detta: en global politik där partierna på många sätt spelat ut sin roll och som därför rullar på åt ett förbestämt håll.
det viktiga resultatet är val att knappt nån röstar? och att detta INTE är odemokratiskt av folket, utan en reaktion mot något odemokratiskt.
att PP går framåt, som är vaga på ett traditionellt politiskt ideologiskt plan, men som står upp för medborgarrätt generellt, känns mkt talande för den europeiska politiken och hur denna får folk att känna sig.
vänster och höger har suddats ut på ”den enda vägen”. det som kvarstår är en känsla av att ngt gått förlorat. i alla fall hos vissa grupper.
att inte ta det på allvar, när valdeltagandet är så pass lågt och missnöjespartier tar hem rösterna, känns bara skumt.
kanske det är dags för lite självkritik?
Fram till 80-talet hade vi i praktiken 5 partier. Nu har vi i praktiken 11. Samtidigt har de 7 gamla klumpat ihop sig i två block med små skillnader i politik både mellan och inom blocken. Kan det möjligen vara så att denna likriktning initierat och öppnat upp för de 4 nya (PP;FI;JL;SD=
ja, men det kan möjligen också vara så att hela den utvecklingen har att göra med internationell samförstånds/konsensus-politik, som den slutgiltiga orsaksfaktorn.
””Kan det möjligen vara så att denna likriktning initierat och öppnat upp för de 4 nya”"
Så är det säkert
När dom gamla partierna klumpar ihop sig i mitten skapas utrymme på kanterna. Dessutom kan man numera ta ganska så många väljare på att bara driva en enda fråga under förutsättning att denna fråga är får utrymme i medierna. Det kunde man inte innan Miljöpartiet utan partier förväntades ha ett heltäckande program
Piratpartiets framgång är ett sundhetstecken.
Unga välutbildade och kunniga människor vill och skall ha något att säga ifrån.
De söker sina rötter och kommer säkert att deklarera var de hör hemma inom den tradionella politiken.
De säger att de skall söka tillträde till den liberala gruppen i EU.
Det märks en tydlig rädsla bland alla socialister som gjorde ett uruselt val.
Alliansen växte i alla fall en bit och kan säkert räkna in PP i sitt revir.
Underbart att kryssningarna verkar ha haft en bra effekt ,ett bra sätt att hylla demokratin.
Ur artikeln: >… de inhemska politiska partierna använder EU som slagpåse när det finns poänger att vinna på hemmaplan och sällan talar om EU som en politisk idé att utveckla.<
Min tolkning av MP´s och PP´s framgång är att det är tecken på en liten men dock attitydförändring till förmån för förnuft, rationalitet och kunskaper gentemot ideologier.
Förankra EU och förankra EU, kanske ska förankra lite diktatur också? Det handlar inte om att förankra, det handlar om att förändra. Uppenbarligen finns ett missnöje med att makten flyttar från folket och då är det där man ska förändra, inte försöka göra massa fin reklam. Lyssna på människorna i unionen istället!
Roade mig med att inför valet söka på begreppet ”demokratiskt underskott” på partiernas webbplatser. Fick några få träffar som inte var relevanta eller var länkar till borttagna dokument. Hos FP fick jag ingen träff alls. Det demokratiska underskottet är således inget som bekymrar nuvarande partier och det är inte så konstigt egentligen. Partierna är livrädda för en demokrati som innebär att krav och idéer kommer underifrån. De få partimedlemmar som fortfarande finns kvar får då och då läsa på DN-debatt vad partiet tycker (och de själva förutsätts tycka) utan att de haft något som helst inflytande på partiets (=partitoppens) ställningstagande. Det demokratiska underskottet är institutionaliserat i partierna (gammelpartierna) och av dem finns ingen förändring att vänta. Därav följer också framgångarna för PP och i viss mån SD. Bakslag för EU:s institutioner skriver Besara. Bakslag för partiväsendet säger jag. Väljarna har tröttnat på den ”top-down-demokrati” som partikartellen ägnar sig åt. Frågan är om folket behöver nya politiker eller om politikerna behöver ett nytt folk?
Jag tycker lite synd om de som röstade på PiratPartiet , att PP kommer vara helt borta om några år precis som Junilistan står helt klart.
PP önskar ingå i en grupp med konservativa eller borgerliga partier vilket innebär att PP inte kommer vare sig kunna påverka ELLER få gehör får något i deras enfrågepolitik.
Borgerliga och konservativa är för både ipred och all annan integritetskränkande politik , antagonister till PP – hur deras samarbete kommer att se ut skall bli mycket intressant att se – troligtvis kommer det gå helt åt helsike.
Särskilt patenträtt blir intressant att följa.
De som röstade på PP kommer att tappa förtroendet för politikerna i än större utsträckning än innan valet , partierna kommer att behöva en ny väljarkår.
Jag för min del menar att ett särintresse bestående av över 50% av de röstberättigade EUropéerna måste bearbetas. Kanske vore det bättre om kommissionen följde Berthold Brechts tips till den samtida eliten:
de borde upplösa folket och välja ett nytt.
Det har alltid varit läge för identitetskris i EU. Krisen är själva elixiret unionen lever på.
En enkel fråga:
Om du är kritisk mot parlamentet eller att vi överhuvudtaget är med i unionen – varför inte rösta på vänsterpartiet eller junilistan.
”Dessutom är det få som struntar i att rösta pga att de gjort en analys. Ren politisk lättja är ett lika vanligt skäl.” Det är enkelt men ändå mycket raffinerat formulerat!