Bild: Jan Fröman
Kanske kände sig finansminister Anders Borg (M) efter gårdagens bistra rapport från Konjunkturinstitutet tvungen att komma ut som ännu bistrare för att ge intryck av ansvarstagande statsman som har förstått att det är skarpt läge. Han var ju trots allt en av dem som länge förnekade en annalkande kris.
Nu är den här och slår till med full kraft de närmaste två åren. Arbetslösheten beräknas av Finansdepartementet att landa på kolossala tolv procent år 2011 och BNP minskar i år med 4,2 procent.
Trots detta intar regeringen fortfarande en avvaktande hållning. Statsminister Fredrik Reinfeldt kämpar krampaktigt, liksom hans finansminister Borg, för att hålla fast vid bilden av sig själv som ansvarstagande. Men att inte satsa Sverige ur krisen är oansvarigt ur skattebetalarnas synvinkel: då kommer smällen längre fram och med större kraft. Nedskärningar väntar med den nuvarande politiken.
Det finns en paradox i regeringens agerande. Den vill avvakta med satsningar, menar att inga åtgärder kommer att råda på krisen och skyller allt på alla andra. Ändock hävdar regeringen att den har stimulerat ekonomin tillräckligt och att den rent av agerar förtrupp. Det är som att Anders Borg tror på idén om efterfrågestimulans, men stöter på patrull från Fredrik Reinfeldt. Till skillnad från vad finansministern vill låta påskina ligger Sverige alltså inte i framkant i stimulanser. Och till skillnad från intrycket som statsministern vill ge, är det inte bara oppositionen som vill ha mer mer mer pengar. Nobelpristagaren i ekonomi Paul Krugman, liksom OECD, uppmanar till stimulanser.
Den politik som alliansregeringen för, med sänkt a-kassa som käpphäst, framstår i detta läge som världsfrånvänd. Avsikten med a-kassereformen har från början till slut varit att skapa sysselsättning genom lägre löner. En låg a-kassa gör arbetslösa mer sårbara och därmed beredda att ta arbeten med mindre betalt och sämre villkor.
Detta, i kombination med sämre eller ingen kompetensutveckling i företagen och inget stöd till aktiv arbetsmarknadspolitik, gör att facken tvingas till avtal som riskerar att pressa lönerna i konjunkturläget vi befinner oss i. Lönerna är en viktig del av den efterfrågan som Sverige behöver och som därför borde värnas bättre av regeringen. Annars förlängs krisen.
För att Anders Borgs egen tolvprocentsprofetia inte ska besannas eller för att dess effekter i alla fall ska mildras bör han se till att stärka arbetsmarknadspolitiken och höja a-kassan. Annars är det dags för honom och regeringen att komma ut som den lönesänkarallians de är och stå till svars för effekterna.
Jag är i regel den första att instämma i de ytterst pinsamma sätt som Britta hänvisar till. En liten klapp på huvudet som blir väldigt nedlåtande som ligger mellan raderna. T ex genom att använda förnamn.
Men finns det här? Jag tror att man måste använda dessa feministiska verktyg med urskiljning och med lite sans.
Mona Sahlin är ett exempel på detta. Jag själv skulle faktiskt aldrig drömma om att säga Mona . Men jag tror inte det beror på att jag vill undvika att vara patriarkal utan just för att jag får ont i magen av den intimisering av sitt uttryck sin profil som Mona Sahlin gjort till sitt kännetecken.
Jag känner mig alltid en smula obehaglig till mods inför att folk tycks vara ”Mona”, ”Per” eller ”Stellan” med olika kändisar i ett dagligt tal…..
Mona Sahlin är en intressant politiker som utnyttjat detta faktum upplever jag. På gott och ont naturligtvis.
Men att hoppa Lars Olov för detta också? Det stämmer inte som jag läser inläggen.
denna regering vill framstå som ansvarsfull med statsfinanserna men som samtidigt sänker skatterna för de mest välbärgade med lånade pengar.
medans andra regeringar i övriga världen kommer med större o starkare stimulanspaket så påstår regeringen att inga stimulanspaket kan ta oss ur krisen(vilket är ren bullshit)
hög a-kassa ger visst högre löner men ändå på ett obegripligt sätt har denna regering lyckats lura massvis med väljare att tro att låg a-kassa ger fler jobb(vilket är ren bullshit)
dessutom vem behöver kolla på väderrapporterna efter Nyheterna när vi har en regering som ständigt kommenterar Vädret så frågan är vad ska vi med SMHI till?
Alliansen vann valet tack vare de ungas röster eftersom de blev lovade guld o gröna skogar men istället har vi fått EU´s högsta ungdomsarbetslöshet TACK F
Mona kommer att sänka oppositionen inför nästa val, hon är en katastrof för oppositionen.
Mona Sahlin är ett stående exempel på hur illa det kan gå när man könskvoterar o låter fittstimmet ta över de röd-gröna som får härja fritt o förstöra för opposotionen.
Rensa ut alla inkompetenta kärringar inom oppositionen innan nästa val så finns det en strimma hopp om regeringsbyte.
Jo, det märks när argumenten tryter, då får man höra sådant.
Ett tips till Britta S: Det ser inte alltför begåvat ut att inleda med sexistiska tillmälen när man vill beklaga sig över andras (för all del inbillade) härskartekniker.
‘Reinsvält’ är också ett tillmäle som borde vara förbehållet bottenskrapet bland sossekommentarerna här …
Jonas N har rätt. När du kallar Fredrik Reinfeldt för
Bara för att fötydliga vad det är jag vill säga.
Socialdemokratiska Aftonbladet har gått ut ställt två raka frågor till sina läsare. Frågorna lyder:
1 Har du förtroende för Mona Sahlin?
Ställningen just nu: Ja 16.7% och Nej 83,3%
Totalt har 63303 personer röstat.Omröstningen startade 2009-04-04 18:45
2. Har du förtroende för Wanja Lundby-Wedin?
Ställningen just nu: Ja 9,0% och Nej 91,0%
Totalt har 60272 personer röstat. Omröstningen startade 2009-04-04 18:46
Resultaten talar. Det är det här som är det verkliga problemet, bristen på förtroende. Inte frågan om vi ska kalla henne Mona, Sahlin eller Mona Sahlin
… eller ens opinionsundersökningar.
Kanske har det redan sagts här (jag har iaf sett påpekandet förr):
Det är mycket möjligt att av de 20% av de tillfrågade som i Demoskops undersökning sade sig hysa ‘mycket eller ganska stort förtroende’ för Mona ..
.. att den påtaglig andel av dessa, svarar så för att dom främst är sossar (och ogillar alliansen) snarare än för att de har förtroende för den egna sidans kandidat.
Vi har ju (bla här) sett att många sossar är berädda att slå knut på sig själv, baklänges, i syfte att få alliansen att framstå som sämre, och det egna alternativet bättre. Och att utelämna, skarva, hitta på, omdefinera, förneka osv alls inte är dem främmande.
Jag har då sett partisossar som med sturig blick, fullt vetandes, försvarat de allra mest idiotiska felaktigheterna in absurdum, bara för att de går i takt med officiell partilinje. Jag kan tänka mig att detta minst lika väl kan gälla även då de får fluff frågor om ‘hur stort förtroende har du för … ‘
Att se, och än mindre erkänna, brister och sprickor i det egna (s)-bygget, eller bilden av densamma, är ju en välkänd, gigantisk, och för ‘alla’ lätt observerbar blind fläck hos många i rörelsen ..
Jag håller med dig om att man inte ska lita på nätundersökningar. Men fågan är om resultatet av denna undersökning är korrekt.
Dvs Mona Sahlin och Wanja Lundby Wedin har inte längre folks förtroende. I Wanja fall så lyder den relevanta frågan ”har hon medlemmarnas förtroende?”. Jag tror inte det men bara medlemmarna kan svara på den frågan (om nu någon vågar fråga dom)
Mona Sahlin har sagt sig vilja bli statsminister och leda landets regering så i hennes fall är frågan mer komplicerad. Det räcker helt inte om bara den krympande skaran av partimedlemmar (ca 100.000) har förtroende för henne. Det är dock myclet som tyder på att hennes ställning bland partiets gräsrötter inte heller är så stark.
Kommer att vara tillgångar för dom borgerliga hösten nästa år. Jag tror tom krisen (som inte kommer att vara över då) kommer att vara en tillgång för dem. Speciellt om man fortsätter hålla huvudet kallt, och snoppa av alla huvudlösa satsningar som en allt mer desperat opposition kommer att kasta fram (Läs bara Nisha B redan här).
Det finns förstås också saker som Alliansen har skött dåligt, och där de är känsliga för träffande kritik. Jag syftar främst på FRA, IPRED och andra klart icke-liberala lagar. Men (s) eller (v) har ju inte det bästa ryktet där, milt uttryckt.
Jag tycker också att Mona, Wanja och Baylan är tillgångar för dom borgerliga. Och har sett fram emot att det ska bli Mona som ska möta Reinfeldt i valet 2010. Men just nu ser det inte ut som att det blir så. Det fanns många sossar som 2006 (och långt dessförinnan) insåg att Mona inte skulle bli en bra ledare men de som öppnade mun fick smaka på partipiskan och dom andra duckade och teg.
Nu rasar dock försvarsmurarna en efter en och dom kommande veckorna blir tuffa för både Wanja och Mona.
Nu gäller det att rädda kvar Mona som partiledare. Här har Dagensarena med Nisha Besara och Björn Elmbrant mfl en viktig uppgift. Den arbetsuppgift som nu ligger framför dom kan jämföras med den som Spitfire piloterna hade i slaget om England. Dom borde redan i natt slå till mot Dalademokratens redaktion där en av de ledande Mona-kritikerna Göran Greider har sitt tillhåll.
Det vore något alldeles oerhört att man skulle avsätta (för det är vad det måste bli) Måna Sahlin dryga året före ett kommande val. Visst vet jag att det finns/fanns mer insiktsfulla och även mer maktstrategiskt smarta sossar som redan 2006 (och även 1995) förstod varthän det lutade. Men det partiet fungerar inte så att klokast får mest gehör. Massor av ekonomiskt kloka sossar har fått se detta på närmaste håll (och många av dem har, när åldersmognaden infunnit sig, tagit konsekvenserna av detta också). Men alternativet nu vore att som sagt focka Mona (med all skada det skulle göra) och vrida tillbaks klockorna till ett sämre läge än där de befann sig valnatten 2006. En längre sträcka, och mer arbete ogjort. Jag håller detta för helt uteslutet.
Dels har sossarna aldrig hanterat interna partitvister inför öppen ridå, eller ens som öppen maktkam och faktionsbildningar (det är SSUs bord, och ev Stockholm senast), och dels är mitt intryck att samtliga bättre lämpade presumtiva (s)-ledare bidar sin tid, insåg att efter valet 2006 skulle det bli motigt, kallt och otacksamt att vara nytt ansikte och i praktiken maktlös i samtliga politiska frågor. Dessutom med tvånget att hantera bångstyriga (mp) och (v). Mitt intryck var att många insåg att det var långt till ev framgångar, och en stort chans att misslyckas innan något mål, och därefter bli utbytt.
Jag tror att många såg att den rollen passade Mona Sahlin bättre. Ett redan förbrukat kort, som skulle bränna återstoden av sitt politiska krut på slicka sossarnas sår, klanta till det lagom mycket, ev förlora ytterligare ett val och ge nästa ansikte en ‘clean slate’ att börja röja ordentligt i maktpartiet. Något som Mona aldrig fick en chans att göra, speciellt när opinionssiffrorna såg så lljusa ut under hennes dryga första år.
Men jag tror aldrig hon kommer att fatta, ens efteråt, vad som hände eller varför. Och som sagt, jag tror många inom (s) har redan gjort samma bedömning!
Sossarnas värsta fiende är Feminismen/Feministerna som håller på att köra detta parti i botten och det håller verkligen på att lyckas med.
skit i kompetens bara feministerna lyckas kvotera in en kvinna så blir allting bra igen tror de och se nu hur det går när man kvoterar utan att gå på kompetens.
det är rent ut sagt förfärligt att Feministerna har kidnappat Socialdemokratin och de värsta feministerna inom Sossarna är männen som stoltserar med att de är feminister snacka om tokstollar.
WLW och Mona måste avgå med omedelbar verkan om de bryr sig om partiet och vill dess bästa så måste dessa kvinnor avgå.
dessa kvinnor måste överlämna sina poster till kompetenta ansvarsfulla välutbildade verklighetsförankrade män eller för den delen kvinnor också men de ska banne mig sluta kalla sig för Feminister.
TACKA VET JAG FREDRIK REINFELDT SOM V
Oh. Gillar inte när höger börjar påpeka på sina ekonomiska kunskap som S saknar. Tror de. Jag poängterar att det är inte jag som började, men(!) jag är sosse, kvinna, invandrare, student… inte feminist, har MVG i Företagsekonomi B (i Sverige!) och 4,0 från gymnasie (så låg pga att jag slarvade sista år på gymnasiet!) GS varit 4,7. IQ135. Barn och barnbarn och barnbarnbarn och barnbarnbarnbarn till civilekonomier och räcknenissar i övrigt.