Majoren rättar leden

Bild: Mikael Lundgren

När Dagens Nyheter avslöjade att Jan Björklund brukade kalla sina värnpliktiga underordnade för "ludermässiga" och hetsa dem att "gå ut i skogen och runka upp stridskuken ordentligt" gjorde han stilig avbön och kom ut som feminist. Och Björklund må ha tonat ner militärjargongen, men machomannen finns fortfarande kvar i förkroppsligandet av 2000-talets kravliberalism: arbetslösa, sjukskrivna, invandrare – alla ska de skärpa sig och inse att de är sina egna lyckors smeder.

Att förslaget till ny skollag fokuserar på ordning och reda kommer således inte som någon överraskning. Men framför allt innebär den nya skollagen rättning i ledet vad gäller möjligheterna till social rörlighet. Björklunds förslag öppnar inte bara upp för de tidigare aviserade betygen i unga år utan också från elitklasser från och med årskurs sju, tioårig skolplikt för dem som inte klarar godkänt efter årskurs nio – det bidrar också till att ytterligare förstärka klassamhället.

Självklart kan även arbetarklassens barn söka elitutbildningar – men med tanke på att all forskning pekar på att det i dag är barn till studievana medel- och överklassföräldrar som väljer gymnasieutbildningar som förbereder dem inför högre studier finns inget som tyder på att barn från studieovana hem skulle söka sig dit. Den sociala snedrekryteringen till universitet och prestigefulla gymnasieutbildningar är väldokumenterad.

Det kanske mest förödande förslaget är att Björklund et al vill ta bort möjligheten att läsa upp gymnasiebetyg på Komvux för den som redan har blivit godkänd i ett ämne. Möjligheterna till en andra chans i livet för den som inte har möjlighet att bekosta privatstudier för att plugga till de tentamöjligheter Komvux fortfarande ska erbjuda blir mycket små. I Björklunds Sverige finns inget utrymme för att misslyckas ens som barn eller ungdom, och definitivt inte att ändra inriktning senare i livet.

Sett i ett större perspektiv blir den klasspolitik som alliansen bedriver vad gäller såväl grundskole- som högre utbildning tydlig. Alliansen har redan sänkt antalet studiemedelsberättigande terminer på universitet och högskolor och de har dessutom tagit bort den såkallade 25:4-regeln som gav möjlighet att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet i betygen.

När regeringen Bildt öppnade dörren för friskolorna 1992 lade de grunden till ett skolsystem som handlar mer om entreprenörskap och vinst för skolchefer och deras styrelser än om lika utbildning för alla. Med den nya skollagen kommer den sociala differentieringen bland barn och ungdomar att bli än snabbare och hårdare.

25 kommentarerKommentera artikeln

  1. Magnus L - 17 juni, 2009

    ”tioårig skolplikt för dem som inte klarar godkänt efter årskurs nio – det bidrar också till att ytterligare förstärka klassamhället.”

    Jag förstår inte logiken i den slutsatsen.

    ”lika utbildning för alla”

    Varför ska alla ha lika utbildning när alla är olika?

  2. Kjell Arvedson - 17 juni, 2009

    Förutom det du lyfter fram i din ledare, Anna, så håller Björklund et consortes påmed ”reformer” av skolans inre arbete i en rasande takt. Reformerna utgår ifrån att allt vi vet om kunskap, lärande och ungdomar

  3. Sweedie - 17 juni, 2009

    ”Kreativitet, självkänsla och framtidstro” är ledord. Kunskap och demokratisk fostran är naturligtvis också starka ledord som skolan måste värna. Björklunds skolpolitik innehåller inte bara negativa idéer, lägg märket till viljan och medlen att fånga upp elever i tidiga år, det är framgångsrikt redan nu. Nationella prov i fler ämnen, även i de estetiska, motverkar ”trämnesskolan” , nya bättre kursplaner, att låta grundskolan äntligen få ansvaret att fullfölja uppdraget; att se till att alla barn skall komma ut med fullständiga och godkända betyg etc. Det finns bra idéer i Björklunds värld också. Lägg märket till det och se inte allt som dåligt!

  4. Patrik S - 17 juni, 2009

    Jag begriper verkligen inte vänsterns slapphet inom skolpolitiken. Den ENDA möjligheten till rimlig fördelningspolitik är att sprida kunskaper till fler.
    Vad är användbar kunskap? Rimligen att kunna läsa och förstå en text, att kunna räkna, samt att kunna formulera sig så att andra förstår vad man vill.
    Om alla kunde räkna, skulle marknaden för SMS-lån minska, exempelvis. Varför gillar inte vänstern detta?
    Barn vill lära sig saker, det bör de få göra också. Och de som inte har turen att kunna lära sig från början behöver extra hjälp från början. Inte ett individuellt program på slutet.
    Självklart är skolan enklare att ta sig igenom för den som är begåvad. Men det handlar väl inte om att ta sig igenom skolan, utan om att kunna klara sig själv i livet; det som Anna lite föraktfullt kallar ”sin egen lyckas smed”.

  5. leonidas - 17 juni, 2009

    Skolans värld må vara komplicerad, viket just därför borde vara en intellektuell utmaning för en tidskrift som Arena.

    Att stapla floskel på floskel blandat med sakfel i en argumentering riktad mot Björklund som går ut på det som hänt de senaste 25 åren kommer att hända med den nya skollagen blir pinsamt och löjeväckande för Arena som tidskrift. Artikeln i sig är så undermålig att den i övrigt inte förtjänar bemötande.

    Arbetar själv som gymnasielärare sedan lång tid tillbaka och har med åren nära nog vant mig av med att bli förfärad över de oinsattas chansningar om vad som felas och om vad som borde göras med den svenska skolan. Anna! Snälla! Studera kämpa lär!

  6. Lars-Olov - 17 juni, 2009
  7. Bodil - 17 juni, 2009

    Det har i alla tider funnits barn som vill och kan plugga och det har också under alla tider funnits barn som inte vill plugga.
    Dessa barn kan göra så mycket annat och de är tidigt inställda på ett praktiskt arbete.
    Varför skall de inte kunna få för verkliga SINA önskemål för att det finns sossepolitiker som tycker att de visst skall L

  8. Bibban - 17 juni, 2009

    Skolan har alltid till och från varit en klassfråga. Har man gott om pengar skickas man till Lundberg etc. men om arbetsresutaten blivit så värst mycket bättre?!!
    Att skolor behöver mer personal för ett gott lärande är inte tu tal om den saken och framförallt en lugn och trygg mijö

  9. CME - 17 juni, 2009

    Det är bättre att ha ett lite mer generöst system när det gäller Komvux. Kunskapssamhället kräver en högre utbildningsnivå och större flexibilitet hos människor. Därför är det en stor miss av regeringen att de stänger möjligheten till att förbättra betyg via komvux. Många kommer missa chansen att kunna stå bättre rustade på arbetsmarknaden eller få möjlighet att gå vidare till högre studier.

  10. Lasse W - 17 juni, 2009

    Finns det något område där (s) varit mer fel ute än på skolpolitikens område. Det behövs en tillnyktring. Det vet även (s)-företrädarna. Det blev för mycket dialogpedagogik, Freire och Piaget ett tag. Och sociala mål i stället för kunskapsmässiga. Mina barn blev offer för progressiva skolpedagoger som bara satt med armarna i kors och väntade på att barnens egen vilja att lära skulle ge dem de önskade kunskaperna. Det hade ju psykologerna sagt att så förhåll det sig. Och utländska delegationer kom till den progressiva låg och mellanstadieskolan för att se och lära. Sverige hade ju kommit längre än andra länder inom pedagogiken…. Min yngsta son lärde sig inte läsa förrän sent i andra klass och missnöjet var stort bland föräldrarna.

    Men det ska opponeras till varje pris. Notera att (s)-märkta Leif Pagrotsky och Lena Hallengren skrev en artikel i DN år 2006 där de ville ta bort möjligheten att läsa upp betyg på Komvux. När Jan Björklund nu vill genomföra det är det plötsligt fel.

  11. Malte - 17 juni, 2009

    Det går att ha förståelse för hans inställning när Jan Björklund säger (vilket han bl.a. gjorde i dagens riksdagsdebatt) …
    ”Det är inte rimligt att folk ska kunna läsa samma kurs om och om igen för att få högre betyg, om man redan har fått ett godkänt betyg.”
    Hur stort är just det problemet? Spontant skulle man vilja gissa att det är försumbart litet. Finns någon i DA-läsekretsen som vet?
    För är det så att problemet INTE finns, känns Jan Björklunds åtgärder onödiga och en smula klåfingriga och helt i onödan mästrande.

  12. Björn - 17 juni, 2009

    Sossarnas skolpolitik är snäll, men dålig för de som den vill hjälpa. Mer ordning är bra för de svagare studenterna. Klassrörligheten har minskat i Sverige sedan 70-talet, troligen beroende på den allt mer socialt inriktade skolan. Medelklassen är givetvis bättre på att prata och rena kunskaper där arbetarbarn har samma chans har tonats ner. FPs politik kommer att gynna klassresandet.

    Till Malte: ca 20% av studenterna läst upp kurser på Komvux innan fp bringade ordning i kaoset.

  13. B. - 17 juni, 2009

    ”Kunskapssamhället kräver en högre utbildningsnivå och större flexibilitet hos människor.”
    Två gamla floskler staplade på varandra. Kunskapssamhället kräver ingenting. Det är vi som skapar samhällen och det är vi som ska ställa krav på att det kommer till nytta för alla. Flexibilitet finns redan hos människor och i varierande grad, men att vilja öka denna är kommen ur en önskan att öka det ekonomiska utfallet, hålla budgetar, slimma organisationer osv.
    Samhällen är till för människor och inte tvärt om även om politiker skulle vilja ha det annorlunda. Det farligaste politikerna/ledarna utarmar språket. De talar i slagord/ vaga termer som kan fyllas med vad bråte som helst och de lägger ut dimridåer.
    Skärpning tack!

  14. Marcus , Likvidvänster - 17 juni, 2009

    Vi är inom några år ikapp USA när det gäller klassklyftor , Tobias Krantz utnämndes idag och får ta över efter Lars Lejonborg som forsknings- och högskoleminister , han ser som ett av sina viktigaste uppgifter att sänka skatterna för de rikaste och på så sätt locka till mera högskolestudier.

    Detta saknar naturligtvis all trovärdighet då Folkpartiet samtidigt försöker försvåra för flera människor att kunna studera vidare.

    Det handlar om enkel högerpolitik där lägre skatter för de mest högavlönade står i centrum , att försöka smyga in denna politik i utbildningsfrågorna är ganska osmakligt och vi högskoleutbildade som tjänar bra har inte ens efterfrågat ännu lägre skatter på bekostnad av svagare grupper.

    Vems parti tar Folkpartiet ?

  15. Britta_S - 17 juni, 2009

    Nej, Anna man har ännu inte sänkt antalet terminer på högskolan som är studiestödsberättigade. Men detta ligger som förslag i ett betänkande som just är ute på remiss. Betänkandets rubrik:

  16. Thomas - 17 juni, 2009

    Jag tycker också att alla skall ha en andra chans. Men om jag förstått saken rätt ersätts ju KomVux med en möjlighet att tenta upp betygen. Mycket bättre. Och rättvisare.

    Mitt minne av KomVux är för annars bara att det utnyttjades av en del kompisar för att skaffa sig högre betyg än vad de kunde klara av i den ordinarie gymnasieutbildningen. Flumlärarna på KomVux var kända betygsmotståndare. Därför gav de alla högsta betyg. Det gynnade de som hade koll. Det gynnade de som med föräldrars hjälp kunde konsten att taktisera. Skönt att den skiten försvninner tycker jag.

  17. Candida Voice - 17 juni, 2009

    Det verkar vara svårt för Vänstern att inse att grunden till dagens totalhavererade skola är den skolpolitik som sossarna har sysslat med under 30 år och som tom Mona Sahlin har insett vara fel .
    Och som just har drabbat elever från minder skolmotiverade hem , dvs sina egna kärnväljare , tala om politiskt självmål. I dessa dagar går en miljon supermotiverade superkonkurrenrade högskoleelver ut skolan i Kina , och liknande i Indien .
    Det är mot dessa miljoner duktiga unga som dom svenska studenterna skall konkurrera med kunskaper där dom inte kan ta ut sub o predikat eller lösa en 2 grad ekv .
    Så med risk för att upprepa mig så säger jag att kravnivån på den svenska skolan sätter vi inte själva , den sätter den konkurrerande omgivningen .
    Så att tala i termer av ”Majoren ” visar att det politiskt korrekta dårhuset Sverige ännu inte förstått Sveriges lilla roll i globaliseringen , att förljugenheten fortsätter där detta sosseparti som förstört den svenska skolan utropar att ” Vi skall inte konkurrera med låga löner utan med vår kunskap” Just den kunskap dom har devalverat år ut och år in.

  18. Nils - 18 juni, 2009

    Det verkar vara svårt för vänstern att inse och det verkar vara svårt för vänstern att inse … Tja, undrar vilka som verkar ha svårt att inse? Vi har redan haft Björklunds skola i Sverige och vi lämnade den för att den inte var framgångsrik. Vi har redan haft yrkesskolor som inte gav högskoletillhörighet, flera betygssteg och ”ordning och reda i klassrummen”.

    Vi har lämnat det bakom oss. Tyvärr verkar många här inte vilja inse sanningen. Hårdare regler är inte det som ger en bättre studiemiljö. Sedan 90-talskrisen har skolans resurser skurits ner allt mer, oväntat att problem uppstår? Lösningen är knappast elitklasser eller att tvinga människor att vid femton års ålder bestämma sig för om de någonsin vill läsa på universitet/högskola. Det behövs fler lärare och färre elever per klass så att alla elevers individuella behov kan tas om hand.

    Det kostar pengar, så är det, men antingen kan vi ha en skola som ökar Sveriges konkurrens i framtiden, eller så kan vi ha en selekteringsprocess så tidigt och så ofta som möjligt, så att enbart en liten del får utvecklas och vi går miste om otroliga mänskliga resurser. För att inte tala om vad alla dessa individer går miste om.

  19. Student - 18 juni, 2009

    Visst finns det anledning även för oppositionen att vilja rätta till ett och annat i skolan. Det borde kunna ske i samförstånd över partigränserna, om det inte vore för Björklunds övergripande agenda att vilja öka de kulturella klassklyftorna i samhället. För en troligen i grunden osäker up-start som Björklund (och andra företrädare för den anti-”snällistiska” moderna folkpartismen) är det viktigt att de tidigare alltmer utsuddade gränserna mellan en obeläst underklass och en studerad ”akademiker”-klass återupprättas. Nu tas krafttag mot den ”socialistiska nivelleringen”. Så kan medelklassens folkpartister se sitt sociala värde tydliggjort. Förbudet mot vidare studier i KomVux för ”folk” (tonåringar) som inte gjort sitt bästa i gymnasiet är grymt och okänsligt, men får, liksom en hel del annat politiskt ”flum” sin förklaring av just behovet av tydligare sociala klassgränser. Moderater har i allmänhet inte samma hävdelsebehov som Björklund et consortes, varför en moderat skolminister sannolikt inte skulle fört en lika osympatisk skolpolitik. Det är förvånande att allianskamraterna låter honom hålla på, eftersom det trots allt kastar an skugga även över (C) och (M).

  20. Malte - 18 juni, 2009

    Tack Björn för svaret!
    20% läser på KomVux för att få högre betyg. Dvs. i en klass på 10 elever så är 2 där av skälet att de vill höja sitt betyg. Det låter inte som ett gigantiskt problem.
    Björklund säger att det är OK att tentera och göra proven. Men tydligen är det inte OK att sitta och lyssna på föreläsningarna.

  21. Britta_S - 20 juni, 2009

    Om man går på KomVux får man rätt till studiemedel också. Det tycker man sig inte ha råd med att betala ut från alliansen.

    Jag tycker att det blir alltmer tydligt för varje månad som går
    Alliansen hyser ett ”förakt för svaghet” som åtminstone ger mig kalla kårar. Det är lite av att ”die

  22. Britta_S - 21 juni, 2009

    vill gärna också citera efterarbetet

    Stängda dörrar

    Av EFter Arbetet 2009-06-18

    Den svenska skolan är i stora stycken en succéhistoria jämfört med många andra länder. Genom att länge hålla samman elever i samma klasser, ge alla en bred utbildning, och ett generöst Komvuxsystem har man lyckats minska den sociala utsorteringen från högre studier. De som misslyckats har haft både en och två chanser att komma tillbaka. Det är en välfärdsstatens allra vackraste sidor och har gynnat barn till lågutbildade föräldrar.
    Men nu vill skolminister Jan Björklund med sin nya skollag

  23. Candida Voice - 21 juni, 2009

    Om nu vänstern har svårt för att koppla ett samband mellan krav på studerande och vad Sverige skall försörja sig på , så har ju lärare på
    högskolorna nu i många år klagat på att deras sk studenter har en undermånlig kunskap i basämnen som svenska ,engelska och matematik.
    En väg att ngt förbättra vänsterns insikt kunde kanske vara att läsa fd
    Folkpartiledaren Lars Lejonborgs utmärkta bok om ” Sverige i Globaliseringen ”
    En annan väg kan nog vara att besöka utländska unversitet och se vilken kravnivå man håller där . Det är ju mot dom studenterna som vi svenskar skall konkurrera .
    Med vad ?
    Med en av sossarna devalverad flumskola där folk går ut utan att ens kunna sitt eget modersmål ?

  24. Britta_S - 21 juni, 2009

    Det finns ingenting som säger att kvaliten på toppstudenterna har blivit sämre. De verkar fortfarande vara ungefär lika bra som tidigare

    Bekymret är, om det nu är ett bekymmer??, att vi tar in så många fler studenter på kurserna nu än förr om åren. De här ytterligare studenter som nu antas ligger snäppet under i kvalitet, (usch vilket ord för människor) Det märks minsann!!!

    Sen kan man väl säga att det system med finansiering av högskolans verksamhet som infördes av Unckel inte har bidragit till att upprätthålla kvaliten vid examination. Tvärtom!! Man får numera betalt för antal studenter som klarar kurserna rätt av. Det föreslagna studiemedelssystemet där man vill skärpa resultat-kraven för att få studiemedel torde också ha samma effekt. Dvs att universitetslärare pressas av prefekt och student att sänka kraven för att inte tappa studenter.

  25. CME - 23 juni, 2009

    Har väldigt svårt att förstå den hätska tonen i ditt inlägg.

    Vad är problemet med att vilja ha ett samhälle där så många som möjligt får chansen att utbilda sig oavsett klassbakgrund och ekonomiska förutsättningar? Jag hävdar bara att det ofta krävs en högre utbildningnivå idag för att klara sig på arbetsmarknaden och att personer ur arbetarklassen riskerar att hamna på efterkälken p g a regeringens politik.

Reaktioner och länkar

    Inga reaktioner eller länkar ännu.

Kommentera





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Fler ledare

Vår eviga skam

När embryot till EU bildades på spillrorna av en sönderkrigad kontinent var det med förhoppningen att aldrig mer skulle minoriteter förföljas, förtryckas och fördrivas. Så blev det inte. Sverige borde i anständighetens namn erbjuda Europas romer en fristad och ett medborgarskap. »

Låglönepartiet

Hur Anders Borgs misslyckande kan framstå som en framgång är ett mysterium. Arbetslösheten är betydligt högre nu än när Borg blev finansminister för fyra år sedan. Till syvende och sist handlar ”jobbpolitiken” om att sänka lönerna och försvaga facken. »

De rödgröna visar vad som står på spel

Det viktigaste rödgröna löftet, att klyftorna inte ska öka, kläs i valplattformen i konkret politik. Om fyra år har Sverige antingen sjunkit djupare ner i tvåtredjedelssamhället eller påbörjat en återerövring av den jämlikhet som präglade landet till för några decennier sen. »

Rädsla och girighet blev HQ:s fall

Det drabbar kanske ingen fattig att HQ Bank nu försätts i tvångslikvidation. Men de brister som bäddat för vurpan är en större moralitet, som det finns mycket att lära av. »

Sahlin står för en modern radikalism

Nederlagen för socialdemokratiska och andra vänsterpartier i hela Europa har utlöst en viktig diskussion. I böcker, på nätet och i tidskrifter ställs frågan om riktningen för framtiden. I ljuset från den här idédiskussion framstår Mona Sahlin som klart kreativ. »