Mer kärnkraft ingen quick fix


I partiledardebatten i riksdagen i dag har den allians som bara har 38 procent av svenska folket bakom sig en chans att vända de krympande siffrorna. Men det kommer nog inga nya visioner av Reinfeldts gäng i dag. I stället talas det om att det blir stenhårda angrepp på Mona Sahlin och det röd-gröna samarbetet.

Då är det naturligtvis frestande för trängda regeringsföreträdare att ställa frågan hur socialdemokraternas klimatpolitik ser ut. Är det att fortsätta avveckla kärnkraften tillsammans med sina röd-gröna partners? Varför vill inte Sahlin rädda klimatet med att bygga ut kärnkraften, som Gordon Brown och de brittiska Labour vill, och som folkpartiet påpassligt hakade på i förra veckan med sitt utspel om minst fyra nya reaktorer i Sverige?

Och sedan det är sagt, kan Mona Sahlin gå upp i talarstolen och fråga hur 38-procentsregeringen själv ska hantera frågan. För reaktorkramarna i folkpartiet har visst stöd av moderater och kristdemokrater, men centerpartisterna säger nej till mer kärnkraft. Underhållande politisk teater kan det alltså bli, men i sak en slags intellektuell återvändsgränd.

För folkpartiets utspel bygger på idén att kärnkraften ska befria svenska folket från personliga uppoffringar i klimatfrågan. Att fyra nya reaktorer ska vara en quick fix, en snabbis som i ett slag lyfter alla bördor för medborgarna framöver. Men ytterligare kärnkraft är vare sig quick eller fix. Sätter vi full fart kanske en ny reaktor kan vara i drift år 2017. Eller snarare 2020, att döma av att det omtalade reaktorbygget i Finland redan är tre år försenat, två och ett halvt år efter byggstart.

Och svindyrt blir det. Eftersom kärnkraften aldrig tagit sina verkliga kostnader, blir det skattebetalarna som måste in och subventionera bygget. Miljarder i skattepengar kommer att rinna iväg under de kommande tio-tjugo åren, pengar som skulle kunna användas till något annat. Det går många vindsnurror på ett kärnkraftverk.

Men bromsar vi inte uppvärmningen med mer kärnkraft? Greenpeace har räknat fram att tio nya reaktorer i Storbritannien bara betyder fyra procents lägre utsläpp, någon gång efter 2025. Det är inte mycket, med tanke på vad som behövs för att klara målen. Att påstå att mer kärnkraft ska lösa klimatfrågan är snudd på bedrägeri. Det blir för lite, för sent och för dyrt.

12 kommentarerKommentera artikeln

  1. sture - 16 januari, 2008

    Visst, det är sant att mera kärnkraft inte löser hela klimatfrågan, men folkpartiledaren har ändå rätt i mycket han säger och skriver i frågan.De kärnkraftverk, som nu är i drift, är mer än 40 år gamla, och kan inte vara driftsäkra och effektiva i evighet. Dagens teknik medger helt andra lösningar och ger högre driftsäkerhet och effektivitet än man kunde klara på 1970-talet.

    Visst, vindkraft är bra, men tänk också på att det skulle behövas uppåt 2000 vindsnurror för att komma upp i den produktionskapacitet, som det nya finska kärnkraftverket ska producera. Och att bygga vindsnurror är inte gratis, och ger miljöpåverkan, som inte är försumbar. Jag kan inte låta bli att tänka på miljöpartiet, som kämpade emot byggandet av

  2. Lars I - 16 januari, 2008

    För 35 år sedan fanns en industriell kapacitet för ”svensk kärnkraft”. Dåkunde en fortsättning motiveras industripolitiskt. Så är det inte längre. Vi har nätt och jämnt kunnigt folk för drift och underhåll. I dag måste vi importera rubbet. Däremot gäller – nu liksom då – att billig (som förespråkarna lovar!) kärnkrafts-el blockerar alternativen. Industriella egenintressen och exportkonkurrensen talar alltså för beställningar av förnybar energiteknik. Där kan vi lägga oss på fronten!

  3. Patrik - 16 januari, 2008

    ”Och svindyrt blir det. Eftersom kärnkraften aldrig tagit sina verkliga kostnader, blir det skattebetalarna som måste in och subventionera bygget. Miljarder i skattepengar kommer att rinna iväg under de kommande tio-tjugo åren, pengar som skulle kunna användas till något annat. Det går många vindsnurror på ett kärnkraftverk.”

    Detta är ju ett lalloresonemang. Vindsnurrorna betalas av skattebetalare till rätt stor del. Och varför skulle skattebetalarna behöva stå för de nya kärnkraftverken?

    Och sist jag kollade valresultatet så hade Alliansen mer än 38 procent. Men demokrati kanske inte är så viktigt för Elmbrant?

  4. Martin - 16 januari, 2008

    Det finns flera vettiga orsaker till att vara kritisk till kärnkraft utan användandet av ideologiska incitament. Dels det som nämns i artikeln ovan, att tar lång tid att bygga och utveckla kärnkraft. Men framför allt att uranbrytning är fruktansvärt miljöovänligt (och energikrävande) samt den lite skrämmande kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen. Uran är dessutom en ändlig resurs.

    Jag skulle vilja se en lite mer nyanserad debatt på det här området. Hur många vet hur t.ex. hur uran bryts och hur det påverkar miljön? Gör Björklund det?

    Sol- och vindenergi har många fördelar. Tekniken som används utgör inget hot i form av kärnvapen, eventuell miljöpåverkan är mer lättreversibel (strålning ligger kvar under mycket lång tid). Dessutom har tekniken fördelen att den kan monteras lokalt (till exempel på varje bondgård). 2000 vindsnurror låter kanske mycket, men utplacerat över Sveriges vidsträckta yta tar de inte mycket anspråk.

    Det handlar inte enbart om ideologi.

  5. Lennart Värmby - 16 januari, 2008

    Det positiva med att klimathotet och växthuseffekten blivit en av de viktigaste politiska frågorna är att det sätter fingret på en mycket öm punkt – vårt sätt att leva. Det är helt klart att massproduktion och därmed masskonsumtion ger en ökande andel av mänskligheten en allt högre levnadsstandard.
    Lika klart är att vi lever över planetens tillgångar.

    Klimathotet och Kyotoavtalet ifrågasätts av dels några som helt avskriver att hotet är kopplat till koldioxidutsläpp, dels av u-länder som Kina som anser sig ha rätt att öka sin energiproduktion också med kolkraft, eftersom man ligger långt under USA per capita.
    Men alledeles oavsett koldioxid och andra växthusgaser, så är dessa utsläpp i sin tur kopplade till ett enormt flöde av kemikalier, läkemedel, spill, överuttag av malm och mineraler, rovdrift på skogar och åkermark, vilket i takt med en ökande befolkning leder till ett växthus utan möjlighet att andas ren luft, dricka rent vatten och äta ätlig mat.

    För att motivera kärnkraften används nu att den är ”koldioxidfri”. Den är kopplad till ovan beskrivna överuttag av resurser, har stora miljöproblem i sig och är därmed en återvändsgränd.

    Alltför länge har industrin (och därmed vi övriga i samhället) varit dopade med tillgång till billig energi. Den övertida driften av ett energisystem som inte bär måste vändas till en uthållig och hållbar energiförsörjning. Den dopande övertida driften av detta system bidrar i sig till slöseri och ineffektivitet.

    Att som folkpartiet nu spela ut kärnkraften som en möjlighet är ansvarslöst. Men min poäng är att vi måste framför allt driva på F

  6. annika - 16 januari, 2008

    1994 gick jag med i SAP. Då hade jag varit ”politiks vilde” i ett par år. Det direkta skälet till att jag blev partimedlem var de tydliga uttalanden som Ingvar Carlsson gjorde om energipolitiken. S skulle avveckla kärnkraften sade han klart och tydligt.

  7. "Fido" - 16 januari, 2008

    Kanske är inte kärkraften lösningen men för

  8. Erik - 17 januari, 2008
  9. Jurgen - 17 januari, 2008

    Om din kritiska analys av Alliansens idéer om bevarande och utbyggnad av kärnkraften skall ha någon trovärdighet, måste du i samma andetag presentera ett genomförbart alternativ. Vi vet att kärnkraften producerar stora mängder el – det kan man knappast säga om sol- och vindkraft som förefaller vara Socialdemokratins alternativ. Så vad menar du?

  10. Niklas - 17 januari, 2008

    10 rekatorer sänker utsläppen i UK med 4 %. Detta betyder att i Sverige sänks de med 40%. 20 reaktorer sänker utsläppen med 80%. Så är det pga att Sverige har mindre befolkning och i dagsläget släpper ut mindre CO2 per invånare.
    Sedan så fick Alliansen mer 38% i valet.
    Björn Elmbrant tycker att det är kul att tricksa med siffror när det gäller att lura i läsaren felaktigheter

  11. Tom - 17 januari, 2008

    Den svenska vänsterns kärnkraftsmotstånd är förbryllande. Många är starka och mycket principiella kärnmotståndare utan att kunna ge några argument. Det handlar mer om instinkt och politiskt klustertänkande (det ”hör” till vänsterpolitik, på något vis). Kärnkraft slår totalt sett alternativen på alla punkter, miljövänlighet, ekonomisk effektivitet och säkerhet. Att uran är en ändlig resurs? Ja, men i ungefär samma irrelevanta bemärkelse som solen också är det.

  12. Pelle - 17 april, 2008

    Ingen kärnkraft säger du!
    Vore kul om du berättade, inte vad som inte skall göras, utan vad som ska göras på energi området. Gå tillbaka till agralt levene, alt. fortsätta på dagens energiförbrukningsnivå och i så fall på vilket sätt enerin skall produceras/ Hlsn Pelle

Reaktioner och länkar

    Inga reaktioner eller länkar ännu.

Kommentera





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Fler ledare

Vår eviga skam

När embryot till EU bildades på spillrorna av en sönderkrigad kontinent var det med förhoppningen att aldrig mer skulle minoriteter förföljas, förtryckas och fördrivas. Så blev det inte. Sverige borde i anständighetens namn erbjuda Europas romer en fristad och ett medborgarskap. »

Låglönepartiet

Hur Anders Borgs misslyckande kan framstå som en framgång är ett mysterium. Arbetslösheten är betydligt högre nu än när Borg blev finansminister för fyra år sedan. Till syvende och sist handlar ”jobbpolitiken” om att sänka lönerna och försvaga facken. »

De rödgröna visar vad som står på spel

Det viktigaste rödgröna löftet, att klyftorna inte ska öka, kläs i valplattformen i konkret politik. Om fyra år har Sverige antingen sjunkit djupare ner i tvåtredjedelssamhället eller påbörjat en återerövring av den jämlikhet som präglade landet till för några decennier sen. »

Rädsla och girighet blev HQ:s fall

Det drabbar kanske ingen fattig att HQ Bank nu försätts i tvångslikvidation. Men de brister som bäddat för vurpan är en större moralitet, som det finns mycket att lära av. »

Sahlin står för en modern radikalism

Nederlagen för socialdemokratiska och andra vänsterpartier i hela Europa har utlöst en viktig diskussion. I böcker, på nätet och i tidskrifter ställs frågan om riktningen för framtiden. I ljuset från den här idédiskussion framstår Mona Sahlin som klart kreativ. »