
Bild: flickr.com/photos/flickr-s
De flesta framstegsvänner av olika schatteringar har en gemensam dröm, den om den sociala rörligheten, att vem som helst med två tomma händer ska kunna bli vad som helst. Men vem står upp för detta mål i dag?
I USA är drömmen fortfarande i hög grad närvarande, trots att siffrorna visar att det är en myt. Fattiga amerikanska barn förblir nästan alltid fattiga som vuxna, det slår statsvetaren och ekonomen Daniel Lind fast i den nyligen utkomna boken "Mellan dröm och verklighet".
Det är i stället i de nordiska länderna som drömmen om den sociala rörligheten fortfarande kan förverkligas. Men, som Daniel Lind påpekar, har utvecklingen de senaste 15-20 åren gjort klassresenärerna också hos oss allt mer sällsynta.
Det beror på att inkomstskillnaderna växer och att välfärdssystemen fungerar allt mindre omfördelande. Barnfattigdomen har växt. Försäkringslösa sjuka och arbetslösa, som stigmatiserats och saknar ekonomiska marginaler, kan inte lyfta sina barn till stordåd. Ur otrygghet och segregation föds sällan någon förändringsvilja.
Skolsystemet har förändrats från att ha främjat social rörlighet till att bli en sorteringsapparat. Valen ska göras tidigare, vilket gynnar barn till välutbildade föräldrar, och barnen får som vuxna ingen andra chans. Yrkesprogrammen ska inte ge högskolebehörighet, vuxna ska helst inte studera vid universitet och komvux har nedmonterats.
När det ser ut så här, vem står upp för den sociala rörligheten i dag? 1948 fanns den socialdemokratiska valaffischen med en kille på cykel och texten "Begåvad men fattig. Ge honom lika chans". Och han fick sin chans.
De politiska riktlinjer som Socialdemokraterna nu ska diskutera på jobbkongressen i Älvsjö rymmer fortfarande drömmen om en ökad rörlighet. Där högerregeringen vill ha lägre löner och fler lågkvalificerade jobb, storsatsar Socialdemokraterna på utbildning, kompetensutveckling och komvux. För kunskaper är grunden till tekniska innovationer och att de nya jobben ska bli välavlönade, att man inte som fattiga i USA ska behöva två jobb för att klara ekonomin.
Socialdemokraterna vill också att socialförsäkringarna ska bli vad de var från början, ett sätt att befria individen att kunna förändra sitt liv, ge fler livschanser. Det blir verkligen ingen lätt uppgift att vrida utvecklingen mot ökad social rörlighet. Men Socialdemokraterna har i vart fall satt upp ett mål, som gör skillnad mot de borgerliga. Att Sverige ska bli "möjligheternas land", som Mona Sahlin sa i sitt invigningstal till kongressen i går, förtjänar ett brett stöd.
för dig ett antal gånger lille Jonas N;-) så är mina felstavningar en västanfläkt jämfört med din totala okunskap i rättstavning.
Om du tar och läser ditt inlägg för dig själv och börjar med rubriken så förstår varför du fått pris som störste producent av ofrivillig komik.
Vad du gör bort dig och det hela tiden.
Och att föra resonemang mer avancerade än ‘godis är gott’ är ju heller inte din starka sida (om man uttrycker det lite diplomatiskt)
Hur illa är det egentligen numera? Du tjatar om stavfel, och att dina enga inte alls är så illa egentligen. Och dina många skriv och språkfel är det väl heller inte då, eller?
Tackar som frågar.
Helt rätt av dig där Jonas N;-) mina ”enga” är inte i närheten av dina dikeskörningar.
Vi tar det en gång till så att du verkligen förstår.
Vad du gör bort dig och det hela tiden.
Nu var du och köpte korv igen och det är riktigt roligt att titta på.
PS
Du måste först berätta vilka som går innan jag kan berätta hur DE går.
DS
samma slags självmål om och om igen?
Ledsen grabben, men det funkar fortfarande inte så!
det blev visst en vända upp till kovkiosken igen för dig, men det är precis som vanligt.
Hur var det nu?
Vilka är det som går?
Och hur går de?
Och du var väl också mer bevandrad om AF:s CV-skrivarkurser än jag. eller hur?
Tack iaf för dessa upplysningar, men varför är du så angelägen om att vilja berätta om sådant istället?
dina korvköp som jag är mer kunnig om, den enda punkten där du besitter någon som helst sorts kompetens är ju avd produktion av ofrivillig komik.
Nu har jag ju inte sett några exempel på ngt som skulle kunna vara humor från din sida, men det finns säkert saker du skrattar åt ändå.
Och du berättar ju ideligen att du skrattar åt saker du inte har förstått, och kanske tom just för att du helt missförstått.
Och tänk att du är så angelägen om att berätta sådant för mig …
om och om igen!
Det är klart du inte har sett några ex då du är totalt renons i ämnet humor,
det är just därför du gör dig till åtlöje om och om igen.
Och där kommer nya gissningar från en som blundar, gissar och önskar så gänra … men inte förmår något …
Sackars stackars leksaksvänstern …
Till och med humorn måste den försöka intala sig själv. Men förstås ett rejält bidrag! För rättvisans skull förstås … eller hur?
Vi hade rett ut vem av oss som gick på bidrag lille Jonas N.
Du är försörjd av den offentliga sektorn och jag får mitt uppehälle genom den privata.
Det som är svårast att smälta är att du slösar bort våra skattepengar på att skriva högersnatter på arbetstid.
Kom igen nu och börja använda din ordbehandlare, du stavar sämre än lågstadieelev.