”Massor av hyresrätter behöver byggas för att de unga ska ha en chans att sätta bo.”
Problemet är inte att det byggs för lite utan att de unga inte kan betala hyran i de bostäder som byggs.

Men det är inte själva mötesformerna som gör att partiengagemanget har rasat, att partierna idag inte fungerar som demokratiska uppsugande av nya idéer och tankar. Det är det faktum att dessa möten inte spelat någon roll. När man inte lyssnar, eller använder sig av sin partiapparat, sin medlemsbas, och inte är intresserade av vad de egentligen tycker spelar det ingen roll om ”dialogen” sker på gamla sammanträden, på SAP:s web-plats, youtube eller i rådslag.

Först när ”gräsroten” känner att han är med och formar partierna kommer de att fungerar som BE hoppas att de kan. Hittills är det inte mycket av det, och de nya försöken med netroots, it-satsningar osv blir bara bra om man på allvar vill lyssna.

Precis detta är pudelns kärna. Sittande regering vann valet 2006 på sin retorik och fortsätter att bedömas utifrån den. Glappet (avgrunden) mellan retorik och praktik (målsättningar, värderingar) är den konsumentupplysning som opposition och journalister skall ge väljarna i en fungerande demokrati. Med 95% regeringstrogna ledarskribenter som okritiskt hyllar istället för att granska makten faller en av demokratins absoluta förutsättningar.

Det är, vid sidan av klimatfrågorna, det verkligt skrämmande scenariet vi nu ser.