Bild: Carl-Johan Friman
Kalmar FF ledde i halvtid. Det lag som leder fotbollsallsvenskan mitt i sommaren brukar oftast vinna när säsongen är över.
I dagarna är det halvtid för den borgerliga regeringen. Opinionsmätningarna talar sitt tydliga språk. Regeringen ligger mycket illa till. Senast i helgen drygade oppositionen ut sitt stora försprång i SIFOs mätning, det rör sig om så mycket som 15 procentenheter.
Politik är inte fotboll. Ändock talar det mesta emot den sittande regeringen. Själva har de borgerliga partierna och de liberala kommentatorerna pendlat mellan olika förklaringsmodeller eller för att tala ren svenska: bortförklaringar.
Först och främst en yrvaken förvåning: regeringen genomför ju bara sin politik från valrörelsen Så varför överger väljarna Reinfeldt? Det är väl orättvist. En annan populär besvärjelse har varit att den borgerliga kommunikationen brustit.
Till detta kommer en from förhoppning om att bättre politiska konjunkturer stundar. De "tuffa" besluten togs under de första åren. Nu kommer det populära förslag i parti och minut. Då kommer väljarna tillbaka till det borgerliga fadershuset. Höstens budget har kryddats med skattesänkningar och offentliga satsningar. Om detta kommer att betala sig återstår att se.
En än mer desperat förhoppning som luftats är att Mona Sahlin ska bli ett sänke för socialdemokratin. Försök har gjorts att spela på hennes historia av slarv med privatekonomin och brist på direkt erfarenhet av ekonomisk politik. Hittills märks inga förändringarna i opinionsmätningarna. Men osvuret är bäst. Det är trots allt två år till nästa val.
Så här långt är analysen glasklar. Reinfeldt gjorde ett strategiskt misstag efter valet 2006. De fyra borgerliga partierna hade 2,1 procents övervikt. Historiskt sett ingen stor majoritet. Fredrik Reinfeldt hade kunnat välja att gå försiktigt fram och deklarerat att den plan som Anders Borg skisserat var intressant, men att den krävde vissa modifikationer och samråd med arbetsmarknadens parter. Så blev inte fallet.
I stället gjorde Reinfeldt den ekonomistiske Anders Borg till finansminister. Denne skrivbordsteoretiker hade gjort större nytta som rådgivare än som ytterst ansvarig för den ekonomiska politiken. De ursprungliga planerna genomfördes till punkt och pricka. Nu var det borgerlig skördetid. Och ingen tid att förlora.
I formell mening hade de självfallet mandat för detta. De hade flertalet av väljarna bakom sig. Men väljarna var nog inte införstådda med den sammanlagda radikala innebörden av den borgerliga politiken. De hade lyssnat till retoriken om att inga stora förändringar förestod.
De väljare de borgerliga partierna vann över 2006 befinner sig i en socialdemokratisk-socialliberal mittfåra, de ogillar ytterkantspolitiken oavsett den finns till höger eller vänster. Just dessa väljare har nu övergett regeringen.
Reinfeldts fatala misstag var att göra Anders Borg till finansminister. Det kan visa sig omöjligt att reparera. Och Kalmar FF vinner allsvenskan.
Kalmar har lyckats bygga ett lag och en spelstil. Föredömligt. Det gäller att inte stirra sig blind på motståndarna.
Det borgerliga laget gör en hel del offensiva individuella misstag men är skickliga på att reparera i defensiven för därför att motståndarna är för splittrade för att kunna utnyttja blottorna.
Det blå laget står för lagspelet men saknar kultur. Och ärligt talat, är inte de flesta lirarna lite för korta i rocken. Minns den gamle centern Fälldin som huvudet högre än de andra ostört kunde röka sin pipa.
I vilket fall så kan man inte leva på gamla meriter.
Om Kalmar FF vinner allsvenskan så blir det bara ytterliggare ett bevis på att Svensk fotboll befinner sig i en kris. Precis som EM matchen mot Ryssland, VM kvalmatchen mot Albanien och första halvleken mot Ungern visade på samma sak.
Hur tror Håkan att det kommer att gå för Kalmar FF när dom kommer ut i Europa?
Opinionsmätningarna vittnar om att det inte bara är Svensk fotboll som genomlider en kris utan även Svensk politik.
Det ser onekligen mörkt ut. Men det gjorde det även mellan valen 1976 och 1979 om jag minns rätt så hade S ofta bättre siffror i opinionsmätningarna än vad dom har nu. Men när valet 1979 kom så blev det ingen S seger vilket ju räddade landet från LOs löntagarfondsförslag från 1976 som Palme lovade 1978 skulle införas om man vann valet 1979.
Så vi ska inte ge upp hoppet ännu.
Det verkar vara en historiens ironi att dom som åtar sig att avveckla socialismen ofta blir impopulära trots att det dom gör ju uppenbarligen är det rätta. Jag återkommer till det.
Heja Kalmar!
Rubriken är lika självklar som att solen går upp i öster och att jorden är rund, men tycks ändå märkligt svår att smälta för huvuddelen av Sveriges ledarskribenter.
De sk ”politiska analytikernas” (bort)förklaringar till opinionsläget har verkligen varit fascinerande läsning.
Professionella bedömare som sitter med så stora ideologiska skygglappar att de inte ser det självklara – opinionen sviker regeringen för att den är missnöjd med vad den gör – inte med vad den inte gör och heller inte med hur den kommunicerar vad den gör.
Glappet mellan förvalsretorik och eftervalspraktik lämnar många obehagliga frågor om hur medias granskning och politisk opposition kunnat lämnas för fäfot innan valet. Den för demokratin så fundamentala konsumentupplysningen till väljarna uteblev.
Väljarna har haft en potemkinkuliss att ta ställning till – och nej, det handlar inte om löften för sådana avgör inte val. Val avgörs på förtroende, förtroende för vilka värderingar och målsättningar ett parti står för.
Socialdemokratiska Aftonbladet verkar ha en mer positiv till regeringen än vad man är här på dagensarena. Jag tror läget kommer att ändras under de två år som återstår till valet i och med att alltfler väljare inser det AB redan verkar ha insett..
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2790358.ab
Det som kommer att fälla regeringen är dess hjärtlöshet. Väljarna är inte så egoistiska som Borgs ekonomipolitiska doktrin förutsätter. Redan ”detaljen” att skattediskriminera alla pensionärer räcker för säker valförlust. Det är därvidlag inte bara pensionärernas egen irritation som är farlig för regeringen. Många av de löntagare vars bevågenhet alliansen hoppas vinna med ”jobbskatteavdragen” känner skuldmedveten sympati med pensionärerna. Hur många löntagare har inte en närstående som är pensionär? Kanske är verkligen Borg den mest tjockhudade i regeringen, men det är långt ifrån säkert. Vad finns det för skäl att tro att Reinfeldt och övriga alliansledare skulle ha större känsla för social rättvisa?
Det är halvlek och det blå laget har släppt in mål på mål och ligger klart under i matchen.
Det röda laget spelar passivt och det verkar räcka med att hålla bollen innom laget för att segern ska bärgas. Publiken är missnöjd med spelet som mest håller till på högekanten.
Blå lagets ledare tycker att taktiken är den rätta fast baklängesmålen hela tiden trillar in med jämna mellanrum.
Fast det blå laget har hemmamatch och ett starkt publikstöd innan matchstart, vinden i ryggen och kommentatorerna i media på sin sida går allting snett i matchen.
Tränaren skyller det dåliga spelet på ett nytt spelsystem som inte satt sig riktigt ännu och att publiken inte riktigt förstår spelidén.
Lagledningen tror att spelet skall bli bättre i andra halvlek även om inte mycket tyder på det nu. Det blå laget är också missnöjd med matchspeakern som man tycker varit opartisk i första halvlek och vill ha honom utbytt.
Matchen fortsätter……..Heja Kalmar !
Jag tror nog att Lars-Olov och Bodil inte skall kommentera fotboll.
Tror Lars-Olov att det skulle gå bättre internationellt om något annat lag än Kalmar får koma ut och spela i Europa. Det är ju faktiskt så att Sverige är ett litet land både när det gäller idrott och politik.
Sen är det nog så Bodil att våra fotbollsstjärnor åker ut för att spela i dom mer stjärnspäckade lagen än vad vi har i Sverige,. Jag tror inte att dom gör det för att slippa betala skatt.
För trots allt är det ju så att hur mycket pengar man än tjänar så kan man ju bara äta, sova och sköta sin avföring.
Jag tycker att det är bra att jag kan betala min skatt utan att vara en gnällspik.
Bara Borgs idé att dom fattigaste pensionärerna inte skall få lägre skatt, när dom rikaste skall kunna få skattesänkningar gör
att man mår ganska illa.
Ut i Europa Kalmar och visa vad ni under Nannes ledning kan!
Men i andra halvlek uppstår en schism i det röda laget. Den mest meriterade av dom alla, han som spelat med Nacka Skoglund, blir ovän med sina medspelare och kallar dom klassförrädare. Han säger att de röda lagets sätt att lägga upp spelet, som skapades av den förre lagkaptenen Persson, inte fungerar utan bara visar på att Lenins kritik av dom demokratiska socialisterna var korrekt. Efter stjärnspelarens avhopp så försvagas det röda spelet och det blåa laget vinner matchen
Nu funker ju alsvenskan så att man lägger till de vunna poängen allt eftersom. Dvs om man har flest poäng i halvtid (dvs leder då) har man ju kvar samma poäng, och alla man lyckats skrapa ihop därefter också, när väl slutsammanräkningen sker.
I politiken finns absolut inga sådana mekanismer. Det existerar öht inget som ‘ställningen i halvtid’.
Vi har dessutom ingen som helst aning om vad väljarna tycker. Väljare är man bara en gång i september vart fjärde år. Däremellan kan man möjligen bli tillfrågad om en åsikt.
Ingen skall komma och inbilla mig att oppositionens ljusa siffror beror på något konkret vad gäller politiskt innehåll, handfasta utfästelser eller annan substans.
Men visst är det synd att Alliansene inte bättre tar för sig i debatt och media. Det finns många saker de inte behöver skämmas för, men mest får man bara läsa/höra om sådant där de klantat sig … typ FRA och försvaret
Nej, kanske är det så att oppositionens medvindar inte beror på någon kraftsamling eller focusering kring de viktigaste frågorna. Oppositionens framfart i mätning efter mätning går väl inte att se som annat än ett total misstroende för De Blåas idéer.
Eftersom tiden gått har väljarna allt tydligare insett vilket samhällsbygge de egentligen gav sig in på, då för två år sedan.
Precis som valresultatet var en misstroenderöstning mot sittande Persson, visar oponionsmätningarna att borgerlig politik inte var vad väljarna egentligen ville ha. Man ville ha något nytt. Inte Persson!
Den stora frågan är väl hur S med anhang lyckas samla sig de kommande två åren. Det är ju med fotbollstermer uttryckt ”öppet mål”. Synd bara att laget har så få profilerade spelare och att de inte lyckas forma ett klokt och genomtänkt spel. Inte vad vi väljare närkt i alla fall. Men det börjar brådska.
I dagsläget har oppositionen helt enkelt inte material att forma ett riktigt vinnarlag. Var finns bredden, de unga, fräscha spelarna att blanda med de trygga, tyngre namnen? Och vem lyfter fram ”själen”, det inarbetade ”varumärket”,. Det är starkt. Låt det lysa. Ta tillbaka den förlorade identiteten som ni så snopet berövades.
Däri ligger svaret. Vi är i folksjälen inte egoister. Vi vill ha ett solidariskt samhälle där även den svagaste har en plats.
Därför är utgången av nästa val given.
Nu är väl iofs det politiska spelet i en demokrati bättre att jämföra med konstsim, en bedömningssport, än med fotboll. där resultatet är kopplat till hur många tydligt identifierbara mål lagen lyckas göra. För nog jobbar väl det borgerliga laget ändå på att uppfylla de mål de gick till val på?
Och man får också konstatera att de borgerliga inte legat i så hårt under första halvlek (har man sådana i konstsim?) för att försöka behaga domarkåren. Detta kan ju ha att göra med att statsministern gjort analysen att vi har en domar/valmanskår som är en hoper neddrogade trygghetsnarkomaner. Således får man kanske betrakta de senaste två åren som en stor antabuskur för oss trygghetsnarkomaner. Men i behandlingssammanhang brukar man ju skriva ner förväntningarna rätt lågt på behandlingar där individen inte själv uttrycker en tydlig vilja att delta. Så frågan är dels vilka förutsättningar kuren har att lyckas överhuvudtaget, dels om den behandlingsutsatta domarkåren i så fall kommer att vara tacksamma över detta redan om två år. Risken är ju annars överhängande att det blå laget tvärs emot sin egen analys börjar deala valfläsk till oss trygghetspundare till domare för att vinna våra röster.
Dessutom tillkommer en komponent i och med att Sverigedemokraterna antagligen går in i riksdagen 2010. Varken inom alliansen eller SAP så verkar man dock inte anse att det är något problem med det.
Om det beor på att man tycker så eller för att man hoppas på arr SD ska göra en FI och sjunka ihop framför våra ögon vet jag inte.
Mona Sahlin lät meddela att hon skulle ta fajten men debatten i TV4 gick ju inte så bra och framtida historiker ska kanske säga att det blev den dag då SD kom in från kylan.
Fotbollsfantasterna bruka ju påpeka att det är de som sliter på planen sm avgör resultatet.
Väljarkåren består ännu så länge med fler som arbetar än de som av olika anledningar inte arbetar.
Det finns en del ”yrkesarbetslösa” som inte har gjort ett handtag under de senaste 10-15 åren och dessa är som väl är betydligt färre än de som sliter ihop deras bidragsersättningar.
Vi som arbetar är innerligt trötta på dessa parasiter.
Det är enbart att erkänna att det blå laget gör rätt men visst är det snopet för det röda laget att se sina tidigare spelare släntra över till de blå laget.
För egen del röstar jag framförallt för demokrati och humanism dvs. ett sådant samhälle som jag vill leva i. Regeringen står varken för det ena eller andra. Moderaternas envälde och den föraktfulla attityd som går ut på att riksdagsledamöter ska lyda och att alla människor som av olika anledningar inte arbetar är lata parasiter står mig upp i halsen. Den senare åsikten brukar vara särskilt framträdande hos individer som själva på olika sätt inte gör rätt för sig genom att t.ex. köpa svarta tjänster eller på andra sätt undvika att betala skatt men ändå tycker att de har rätt till t.ex. fri tandvård och billig hemtjänst på ålderns höst. Jag som arbetar är innerligt trött på det faschistoida parasitsnacket.
Hear, hear!
Ja du, Bodil, det är för jävligt med alla latmaskar som bara sitter hemma och lyfter höga ersättningar utan att göra ett skvatt. Som jag, t.ex.
Efter en hjärtinfarkt, diabetes och en stroke (och p.g.a. stroken indraget körkort) fick jag s.k. sjukpension. Redan efter infarkten ville min företagsläkare(!) att jag skulle ta sjukpension, men jag tackade nej. Då. Men efter diabetesen och stroken fick jag motvilligt kasta in handduken. Således tillhör jag numera dem som tär på de stackare som ”tvingas” till sina jobb varje dag för att försörja mej. Bra betalt utan att behöva lyfta ett finger. Kan man ha det bättre?
Ja, det kan man. Man kan vara frisk och ha ett jobb. Och därmed en dräglig inkomst. Och ett mindre isolerat liv. För med dagens ersättningsnivåer är det inte lätt att få det att gå ihop. Men vi som påstår att vi är sjuka är ju i själva verket lata, eller hur? En hjärtinfarkt, diabetes och en stroke är väl inget att sitta hemma och lata sej för? Ut och jobba, bara.
Ditt sorgliga tillstånd ,som gör mig mycket ledsen, ingår absolut inte i det tillstånd som jag kallar ”yrkesarbetslösa”.
Min förhoppning är att Du med hjälp skall få ett bra liv, kanske inte riktigt lika mycket pengar som om Du arbetar.
Det är trots allt ganska dyrt att arbeta ,resor till och från arbetet ,kläder och kanske luncher ute.
Min förhoppning är också att Du skall utnyttja Din ofrivilliga ledighet till att förkovra Dig inom de områden som Du kanske inte hade tid till före Ditt insjuknande.
Lycka till Matrwan.
Jag vill bara säga att jag inte var ute efter medlidande. Jag är bara så hjärtligt trött på det ensidiga tuggandet om att alla som av någon anledning inte jobbar är lata, ovilliga eller av nån annan anledning föredrar att ligga samhället till last framför att ha sin egen utkomst. Sanningen är att de som verkligen inte vill göra rätt för sej är en piss i Mississippi bland alla de som verkligen behöver samhällets stöd.
Och det är dyrt med kläder även om man är sjukpensionär. Tro mej. Jag har inte råd att köpa vare sej kläder eller skor. Inte att gå till tandläkaren heller, fast jag är i skriande behov av det.
Så du är trött på din egen nidbild – halmgubbe av diskussionen.
Ja, då finns det ju en alldeles utmärkt lösning att hantera detta. Och om du tänker efter lite (själv!) så tror jag faktiskt att du kan komma på den alldeles själv!
Och om du verkligen tror att där inte finns en herrans massa folk som är försörjda men vars ‘tjänster’ inte efterfrågas av någon till det verkliga priset, du har du nog missat det allra mesta av asamhällsdebatten de senaste decennierna ..
Tex: Varför betalar du så herrans hög ‘skatt’ på sjuklönen ifall du nu tycker att den räcker till för lite?
Nya alliansen företrädare kommer hela tiden med uttalanden som om dessa försäljningchefer och företräder något bolag som om det vore en typ av vanlig försäljning av produkter.
Svenska folket tilltalas i enkelriktade budskap och reduceras till att endast vara köpkraft eller arbetskraft och nya alliansen ”lovar” öka vår förmåga kunna konsumera, men bara om vi arbetar mera.
Det bristande förtroendet som visas nya alliansen, därför ett svar på vi vägrar att enbart vara deras lydiga konsumenter.
Viveka –
Jag håller definitivt med dig om att det är förödande att enkelriktade konsumtionsbudskap blivit vår tids mantra. Men varför riktar du ditt frustrerade krut just åt alliansregeringen? Har inte Marxisterna, socialdemokratins betongfalang och feministernas val av lika lön som enda jämställdhetetsfråga värd att återkomma till, dragit minst lika feta strån till stacken? Det särskiljande draget mellan borgerlighet och vänster ur varufetischistiskt perspektiv är väl i praktiken varifrån drivkraften ska komma att stå i ekorrhjulet.
För den politik som man sedan genomförde, precis som Bengtsson skriver. Man hade förspeglat att jobb skulle skapas, men det var inte den ”arbetslinjen” som man genomförde.
Du svar ju egentligen på frågran själv om varför jag ej riktade frågan till döda marxister-.
Hoppas du fattar vitsen och tyvärr ser jag bara idag vet vi mer,
om att testosteron ökar tävlingssuget och benägenheten att ta risker. Samtidigt effekterna av dessa högt uppdrivna testosteronhalter under längre tid skapar ett hos mannen irrationellt risktagande, impulsivitet och i extremfallen, eufori och mani.
Den typiskt världen i finansvärlden idag, inga kvinnorna där som kunde dragit i stopp snöret..
”Samhällsdebatten” du syftar på är väl den propaganda som de borgerliga drivit de senaste åren. D.v.s. att alla som är sjuka, arbetslösa eller sjukpensionerade är lögnaktiga latmaskar. Den ”debatten” har ju visat sej vara oerhört ihålig när man bemödat sej att kolla upp de faktiska förhållandena. Så den ”debatten” ger jag inte mycket för.
Nja, jag tycker inte att man har så mycket från Alliansen. I media har det mest varit gap och skrik från röda laget. Onyanserat och högt, oavsett vad det handlar om.
Och jag tror nog att det är bara därifrån jag har hört dumheter som ‘alla som inte jobbar är lata’, eller ‘trampa på dom fattigaste’ eller liknande. Men det stämmer, det har varit mycket sådant skrän från dom röda. Undrar varför!?
Men det var inte det jag syftade på. Den seriösare debatten handlar om viktigare (och svårare) saker än %-satser i bidragssystemen, eller hur myndigheterna administrerar desamma.
På något sätt förvånar det mig inte att du inte ens känner till den.
Han har missat att det tillfälliga överläget beror på en massiv vänsterpropaganda i media. Men när sanningen kryper fram kommer detta att staffa sig mångdubbelt. För alliansen har några riktigt starka kort att vända opinionsläget med:
* Alla nya jobb som skapas och gamla arbeten som stärks
* Arbetskraftsinvandringen som kommer mycket lägligt när Volvo och
andra stora industrier skriker efter arbetskraft
* Att det har visat sig vara rätt att överlåta hela makten till marknaden
* De bombsäkra pensionerna
* Skolpolitiken
* Kulturpolitiken
* Den höga säkerheten på gator, bussar och torg
* Försvarspolitiken
* FRA-lagen
* Allmosan för tandvård
* Den fortsatta subventioneringen av höginkomsttagare
* Bensinpriser under 20 lr/l
Om inte detta räcker så finns det starka stödet från glesbygderna och alla bidragstagare som är mycket tacksamma för att de piskats ur sitt bidragsberoende!
Tydligen verkar det som att en hel del mycket väl betalda aktörer har gjort saftigt negativt arbete. Enligt Bodils linje borde dessa straffas. Hör Bodil till en av dem?
Har man problem med parasiter så tillkallar man Anticimex, för inte är det väl så att Bodil & Co vill upprätta arbets & förintelseläger i Sverige?