Bild: stock.xchng
Under loppet av bara några veckor har förutsättningarna för den ekonomisk-politiska debatten helt förvandlats. De borgerliga partierna erövrade regeringsmakten på iscensättningen av "utanförskapet". Det var nyckeln till valsegern.
I stället för att tala om andelen sysselsatta (där Sverige vid en internationell jämförelse ligger mycket bra till) fokuserade borgerligheten i stället på de som inte arbetar. Men som professor Bertil Holmlund påpekat: "Att beskriva all frånvaro från arbete som kompenseras med ekonomisk ersättning från socialförsäkringssystemet som utanförskap gränsar till missbruk av modersmålet."
Hösten 2008 är utanförskapet ett förbrukat politiskt begrepp. På toppen av en högkonjunktur hade det en viss attraktionskraft. Ordet motiverade den borgerliga omläggningen av arbetsmarknadspolitiken och försämringarna av a-kassan. Socialförsäkringssystemet bör emellertid inte utformas utifrån att det är solsken alla dagar. Efter ekonomiskt högtryck följer alltid en lågkonjunktur. Den här gången blir nedgången värre och djupare än på länge.
Men mer aktiva insatser för att stimulera ekonomin dröjer. Skälet är enkelt. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har investerat hela sitt politiska kapital i den moderata arbetslinjen. Utgångspunkten har varit att arbetslösheten beror på de enskilda individernas ovilja att arbeta.
Inledningsvis tycktes den ekonomiska krisen kunna gynna den borgerliga regeringen. Jämfört med andra länder är det svenska finansiella systemet inte lika drabbat. Först nu kommer fallet i den reala ekonomin, varslen duggar tätt och arbetslösheten ökar dramatiskt.
Ingen som är vid sunda vätskor hävdar att bristande arbetsutbud i dagsläget är huvudproblemet. Vi har ju i stället ett gigantiskt efterfrågefall. Det är inte bara oppositionen som kräver stimulanser. Häromdagen krävde Svenskt näringslivs Urban Bäckström offentliga investeringar och (självfallet) skattesänkningar.
Föreställningen om ett allmängiltigt utanförskap har därför blivit en politisk belastning för Fredrik Reinfeldt. Inom överskådlig tid är det ett obrukbart ord. Regeringen har redan försökt reparera misslyckandet med a-kassan genom marginella avgiftssänkningar. Folkpartiet kräver att taket i arbetslöshetsersättningen höjs – stick i stäv med Sven-Otto Littorins linje. Splittringen inom och mellan de borgerliga partierna lär tillta när de ekonomiska problemen förvärras.
Fortfarande hävdar regeringen att "superbudgeten" från tidigare i höstas ligger fast. Men inom kort kommer Anders Borg att tvingas presentera mer substantiella åtgärder för att motverka nedgången. Inte för att han vill. Utan för att han är tvungen. Reträtten är redan inledd. Den borgerliga strategin har havererat.
Fel slutsats av Håkan Bengtsson. Att ”tvingas presentera mer substantiella åtgärder för att motverka negången” är inte en reträtt. Att driva på arbetslinjen in en högkonjunktur är inte en politisk belastning. Det är sund politik. Det omvända, dvs att inte driva arbetslinje i högkonjunktur och inte reagera annorlunda i lågkonjunktur vore däremot fel.
Analysen av den borgerliga retoriken och genomförda politiken är nog riktig. Men förklaringen av den socialdemokratiska valförlusten är det knappast. Sossarna förlorade inte därför att väljarna uppskattade den borgerliga jobbretoriken utan därför att alltför många vanliga sossesympatisörer stördes av vad man uppfattade som en arrogant och pompös framtoning hos partiledaren. ”Torpet” stack i ögonen, men ännu mera oviljan att alls erkänna att detta kunna vara problematiskt för den som vill leda småfolkets parti. Mer kunde sägas på samma tema, men hanteringen av ”torpfrågan” räcker som förklaring. Väljarnas bedömning av detta bisarra inslag i valrörelsen kan på ett personligt plan ha varit moraliskt orättvis mot Persson, men inte desto mindre var den nog avgörande för utgången.
”Torpet” ??? Vet inte Student om att det skall heta godset och att varje inlägg i detta forum av borgerliga debattörer skall innehålla minst en passus om ”godsägare/patron Persson” ? Dessutom bör varje sådant inlägg också innehålla några gliringar åt Mona Sahlin med omnämnande av hennes bristande intelligens. Det är ofta hög nivå på inläggen från högersidan …
Men naturligtvis är det så att det är mycket lättare att hitta bristande karaktärsdrag hos socialdemokratins främsta företrädare än att kritisera visionerna om solidaritet och rättvisa …
Själv skall jag undvika att säga något om det skinheadutseende den nuvarande statsministern gör allt för att anamma. Varför rakad skalle när man istället kan kamma håret över flinten ?
Stimulanser är som mynt i fickan på en åttaåring en lördag i en godisaffär. De är kortsiktigt kul, men hjälper inte på lång sikt.
Strukturella reformer däremot är viktiga, och där har regeringen, tyvärr liksom tidigare regeringar, varit försumliga när det gäller att skapa en ökad efterfrågan på arbetskraft.
Avdraget för hushållsnära tjänster har bidragit till att fler människor har blivit företagare med anställda, men annars har det varit tunt med reformer som har gynnat ”efterfrågelinjen”.
En central analys av H Bengtsson, som jag ser det.
Reinfeldt lovade fler jobb och färre bidrag 2006. Han sa ”jag ska mätas 2010 utifrån hur det gått med jobben”.
Nu, halvvgs in i mandatperioden, blir jobben färre. Bidragen växer. Både socialbidragen, som redan ökar i 50% av landets kommuner, men också vårdnadsbidraget i förorternas miljonprogramsområden. Där får nu några tuden för att inte jobba, och ungarna till flyktingar hamnar utanför den lilla gemenskapen som ändå fanns på 6-års och förskolan.
Utanförskapet, detta begrepp som moderaterna ändrat flera gånger sedan de tog över 2006, ökar eller står still hur du än mäter. Det är ett kapitalt misslyckande. Ordet/begreppet används sällan av regeringen – enbart Maud O hörs i bland fortfarande upprepa ”utanförskapet har minskat”. Förutom att hon är den sista ministern som insett haveriet för politiken, har hon också helt fel statistik. Hon talar om en siffra från högkonjunkturåret 2007 – nu är hon helt fel uppdaterad. Eller så bluffar hon.
Nu har det blivit totalt fle vad gäller inflation, boräntor, produktivitet, arbetslöshet, utanförskap, jobb och sysselsättning. För att inte tala om tillväxten. Den inte bara sjunker under Borg/reinfeldt. Det blir minustillväxt. Alla blir fattigare. Succé?
Borgerligheten hade ett sita ”triumfkort” kvar – det under 15 års mödosamt ihopsparade överskotten ”i ladorna”. Borg har kompletterat Reinmfeldts uttalande att ”moderaterna ska mätas 2010 på om det blivit fler eller färre jobb” med att ”ännu en borgerlig regering ska inte efter en mandatperiod lämna underskott i statsfinanserna efter sig”.
Jobben blir nu färre 2010 än vad de var 2006. Men: Konjunkturinstitutet har redan räknat ut att nuvanarande regeringspolitik leder till ett underskott i ”ladorna”, dvs statsfinanserna, med 1 % av BNP. Försiktigt räknat.
Haveriet som Håkan Bengtsson beskriver är kapitalt. Totalt. Obeskrivligt.
Reinfeldt och Borg kommer efter två ytterligare år bli närmast utkastade från Rosenbad. Vi kommer se 10-15% arbetslöshet och stora underskott med förstörda finanser. Min poäng är denna: De två kommer också bli utkastade från sitt eget parti. Moderaterna misstänksamhet mot dessa två herrar är egentligen stor, men så länge de ”vann val” och hade en retorik att de ”hanterade ekonomin” så fick de arbetsro. Nu blir det räfst och rättarting 2010. Tro mig. Kom ihåg var ni läste det först.
Jag tror inte att väljarna kommer att skylla den intenationella krisen på Sveriges regering. På så vis så skiljer sig denna kris från den på 1990 talet som var hemmagjord och ett resultat av Socialdemokratiskt politik.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17078.ab
Reinfeldts och Borgs ställning inom Moderaterna är antagligen starkare än Mona Sahlins ställning inom Socialdemokratin
Rätt slutsats av Håkan Bengtsson. Att ”tvingas presentera mer substantiella åtgärder för att motverka negången” är en reträtt.
Den borgerliga strategin har havererat
Håkan Bengtsson analys är klar som korvspad. Den som säger något annat är förblidad av sin högerkärlek.
Först förfasas du över att den nuvarande politiken leder till ett underskott på 1% av BNP i en kris som av en del bedömare anses vara den värsta på många decennier. Sen ger du skribenten rätt i dennes analys att offensiva satsningar behövs.
Det är iofs möjligt att tänkta sig att ökade offentliga utgifter som finansieras fullt ut genom höjda skatter har en påverkan på BNP eftersom den marginella konsumtionsbenägenheten är mindre för individerna än för staten men detta riskerar istället att pressa upp räntan ytterligare och därmed tränga undan de privata investeringar som vi skulle behöva. Kanske är inte en global finanskris så lätt att lösa, vare sig för politiker i USA eller Sverige?
Tror banne mig att det är första gången någon talat klarspråk när det gällt alliansens retorik och arbetsmarknadspolitik: ”Utgångspunkten har varit att arbetslösheten beror på de enskilda individernas ovilja att arbeta.”
Förslagen och förändringarna har förstås kommenterats och bemötts, men utan att man lyft fram den människo- och samhällssyn som de bottnar i.
Märkligt, har jag tyckt.
Ja, retoriken såväl som finanssystemet har kollapsat hos marknadsliberalerna, därav socialiseringen av retoriken lika mycket som socialiseringen av finanssystemet.
Spola den druckna lusten!
Vänstern har det kämpigt just nu och griper till höger och vänster efter halmstrån och fjädrar att göra hönor av. Men alliansen visar kyla och vill inte sprätta ut skattepengar till höger och vänster innan man vet att pengarna får effekt. Anders Borg har i sitt fiskala nit samlat pengar i ladorna inför 2010 så vänstern behöver nog inte oroa sig för att ”satsningarna” ska utebli. Och folk är inte dumma. De förstår att konjunkturnedgången inte är något att lasta sittande regering för. Tvärtom tror jag gänget Reinfeldt-Borg-Odell inger mer förtroende hos svenska folket än motsvarande uppsättning personer hos oppositionen.
Hade alla svenskar solidariskt arbetat och inte överutnyttjat bidragssystemen hade det varit ännu mera i statens kassakista.
I Sverige har människor både infödda och utlandsfödda kunnat leva på stor fot utan att göra ett grand.
Nu blir det andra bullar av .
Alliansen står starkt och motståndskraftigt emot intelligensbefriade förslag från Mona och
En klockren analys av Håkan A Bengtsson
Om marknadsliberalismen kan man säga följande: Marknadsliberalismen är en av den eviga återkomstens orsaker — nämligen systemkollapsen, som skattebetalarna gång på gång tvingas städa upp efter. Jag är inte imponerad av ”the economic man” och marknadsliberalismens dygd(er).
Spola den druckna lusten!
Denna ledare känns som ett desperat försök att skälla på regeringen.
Håkan berättar inte för oss varför oppositionens politik skulle vara bättre. För det är den ju inte. Sanningen är ju den att oppositionen ju inte ens har en politik.
Vi Svenskar blir ju alltid glada när någon landsman utmärker sig internationellt vilket nu skett genom att ansedda Financial Timed rankar våran egen Anders Borg som europas fjärde bästa finansminister. Han är nu Svensk poltiks stora stjärna.
Håkan hävdar att den borgerliga strategin har havererat men sanningen är väl snarare det att det är oppositionen som havererat.
”Oppositionens dysfunktionella förhållande tycks slå igenom hos den politiskt intresserade vadslagningskonsumenten”,
säger Lasse Dilschmann, Ladbrokes VD i Norden, i en kommentar till tidningen Aftonbladet.
Mona Sahlins, Peter Erikssons och Maria Wetterstrands taktik gentemot Vänsterpartiets ledare som går ut på att tre personer slår på en för för att få denna att underkasta sig har ju inte varit så framgångsrik ens bland Socialdemokraternas egna väljare.
Först får de makten och sätter sig ner vid ett av sossarna dukat bord, goda statsfinanser som förrätt och högkonjunkturen som huvudrätt. Sedan sätter de igång m sin politik, inkl arbetslinje. Och sedan när vi snart kan se konsekvenserna av deras politik, så rusar den globala finanskrisen in och sopar undan alla spår. Och då kan högerregeringen göra reträtter och förändra sin politik, och skylla alla problem på krisen.
Nu råder undantagstillstånd i ekonomin, och då är det svårt att vara i opposition. Vi och väljarna kommer inte kunna se regeringspolitikens rätta ansikten.
Sahlin kommer inte presentera den politik hon ska föra efter 2010 förrän den är utarbetad.
Har du hört talas om alla olika rådslagsgrupper i hela landet.som arbetar med olika politikområden? Detta arbete är inte avslutat.
Reinfeldt tog efter Sahlins exempel men m har ju inte så många medlemmar så det fick bli enstaka handplockade grupper.
Sahlin har gått före med att fördjupa demokratin i sitt parti och hon har genom detta fått fram många goda politiska uppslag och Reinfeldt försöker kopiera, men så har han också idétorka.
Klockren artikel av Håkan!
Högerns nyspråk med ”utanförskap” som det främsta må ha gått hem hos en del vid valet men blir nu svårt att använda när det faktiskt inte finns tillräckligt med jobb. Regeringen kommer få allt svårare att stå för sin ”arbetslinje” med försämrad akassa som främsta vapen mot de blivit av med jobbet.
Människor kommer fråga sig på vilket sätt de tillhör utanförskapet och varför de förtjänar lägre ersättning när de enda de vill är att arbeta?
Håkan A Bengtsson gör rätt analys. Högerregeringens ”arbetslinjeretorik” ekar tomt när arbetslösheten stiger och behovet av aktiva insatser i form av utbildningar, offentliga investeringar etc ökar. Frågan är också hur Reinfeldt/Borgs partikamrater, som styr ute i kommunerna, gillar att de kommer få en ökad ekonomisk börda i form av fler socialbidragstagare till stor del p g a regeringens a-kasse/sjukförsäkringspolitik?
Till sist. Borg = Obama, ha ha ha ha ha ha ha… Det roligaste jag hört på länge. Min helg är räddad
Jo jag har hört talas om de olika rådslagsgrupperna.
Jag har också läst några av de dokument som producerats tex rapporten om migration men jag vet inte om jag tyckte att de var en så uppbyggande läsning men Sverigedemokraterna kommer säkert att hitta mycket matnyttigt där.
Jag vet inte om jag tycker att Sahlin gått före med att fördjupa demokratin.
Tex så verkar ju inte valet av Mp som enda allierade och utestängningen av Vänsterpartiet ha varit så väl förankrad i partiet.
Du har rätt i att Moderaterna inte har så många medlemmar men det har inte Socialdemokraterna heller numera.
Vilket är ett större problem än att Moderaterna inte har det i och med att Socialdemokraterna ska ju vara en folkrörelse medan Moderaterna mer fungerar som ett kunderbjudande dvs partiet presenterar sin politik sen har du som väljare att acceptera eller inte acceptera den.
På ungdomssidan så tror jag att Moderaterna är större än SSU
I finanskollapsens spår skriver Hans Bergström, kolumn DN 20/11, följande: ”För Sverige gäller det att se den hårda realiteten att Volvo och Saab i praktiken är ägarlösa. Ska något räddas för framtiden, kräver det raska inhemska initiativ.”, eftersom Ford och GM är konkursmässiga och de amerikanska politikerna är inriktade på att med skattepengar rädda den inhemska fordonsindustrin.
Det ska bli intressant att se hur alliansen hanterar denna högst påtagliga ”kris”?
(Nu duger det inte med retorik/nyspråk och marknadsliberalism längre.)
De borgerliga kunde sälja sin politik eftersom /mestadels medelklassen och längre upp/ det fanns gott om folk som köpte det. Det var bara så att den ekonomiska politiken drabbade de lågutbildade och arbetarklassen före krisen. Jaa, solen sken nästan dygnet runt så att säga.
Men nu har det blivit den ekonomiska situationen lite mer nyanserat. Bankerna skulle vilja återskapa den förtroende som spekulerades bort, fastighetsägarna skulle vilja …, jaa, det finns önskemål i överflöd för den goda ”fén” att uppfylla. Hon får högkonjunktur i alla fall. Men hur blir det med oss? Tjaa, de som varit arbetslösa hittills, låginkomsstagare, arbetare, lågutbildade, dvs den undreklassen, var inte så bortskämda med ekonomin, jaa de får knappert, men de har redan vannan i behåll liksom. För medelklassen och lite längre upp blir det tidernas tid, som få kommer att glömma. Problemet är att samhällets förmåga att hjälpa i nöd har privatiserats bort. Det finns ej längre statliga/offentliga arbetsplatser och efterfrågan på varror i ”överflöd” som skulle mildra den nuvarande ekonomiska stagnationen. Sverige har en uppsättning politiker i ledarställning som tidigare haft en uppfattning att staten är en dålig ägare/ledare, när det gäller ekonomi. Politikerna kan göra som har gjort /igår/ att ge bort ansvaret att styra Sverige till EU. Då slipper de att hitta lösningar på olika nödvändiga uppgifter. Deras intellektuella kreativitet utnyttjas bara att kunna komma ihåg meningen ”det var EU som ville ha det”, eller ”det var inte vi , utan EU som bestämde”, och liknande kombinationer. En annan lösning på nuvarande ekokrisen skulle vore en storsattsning på den befintliga infrastrukturen och starta nya likadana infrastrukturprojekter, hälsovård, forskning-utbildning, och så. För det skulle man behöva ”förstatliga” den Svenska Riksbanken, eftersom den ligger utanför samhällskontrollen för närvarande. Staten skulle behöva skapa pengar. För närvarande begagnar staten lånade pengar för utbetalningar för statliga utgifter och investeringar. Staten måste betala räntor på de pengarna som lånas på marknaden. Marknaden lånar ut till den Svenska staten eftersom den Svenska staten har skatteinkomster och andra intäkter som garanterar att lån och plus ränta betalas tillbaka. När den Svenska staten skulle skapa så mycket egna pengar som statens inkomster skulle tillåta då kostnaden för ränta skulle sparas in och ej belasta statens budget. Den Svenska staten har all rätt i världen att kunna skapa och ge ut egna pengar. Myten att sådana här pengar skulle orsaka inflation sprids och upprätthålls av de där som tjänar stora pengar genom att låna ut pengar till staten. Finnanssystemet skulle rensas från de tillgångarna som är värdelösa, men belastar deras räkenskaper. Man skulle skriva av dessa finnasiella delen från böckerna för att möjliggöra en snabbare ekonomisk återhämtning. Bankerna själv vet att finnanssytemet har en ofantlig stor värdelös innehåll att de ogärna har förtroende mot varandra. Deras förtroende sträcker sig så långt som olika statliga bidrag tillåter. Problemet är att spekulationen har ”bränt” bort så mycket pengar att samhället staten omöjligen kan ersätta dessa mängd pengar nu och en mycket lång tid framåt. Att staten försöker rädda Finnanssystemet leder bara att Fsystemet hjälps bara tillfäligt men deras problem börjar så snabbt penninghjälpen upphör. Samtidigt dreneras staten på tillgångar som ger möjlighet för ekonomisk återhämtning. Intressant är att en snabb ekonomisk återhämtning skulle gynna inte bara oss utan Fsystemet också. Det tror väl ingen att när staten skulle ”hjälpa” bort sina reserver att de som äger stora kapitaltillgångar nu, skulle självmant öppna sina plånböcker för att hjälpa oss. Och om de ändå skulle göra detta så skulle detta kosta oss ofantligt mycket. Det där hjälpen skulle ej vore gratis.
Skrattar bäst som skrattar sist.
Alliansen lyckades ro Lissabonförslaget i land och därmed ännu en framgång för Alliansen.
Det måste svida hårt för Er sossar och kommunister.
Från Socialdemokratiskt håll har man sagt att man inte anser att staten går in och socialiserar Volvo PV och Saab.
Ditt resonemang ekar ansvarslöshet. Volvo PV och Saab stirrar rakt ned i avgrunden för närvarande. Dessa båda företag är industriella motorer i västsverige. De sysselsätter med underleverantörer över 100.000 löntagare. Deras ”kris” är i hög grad en konsekvens av finanskollapsen. Volvo PV och Saab är inga dåliga företag. Du avfärdar denna ”kris” med att ”
Volvo är inte ett svenskt företag det är amerikanskt därför finns det ingen anledning för sveriges regering att lyfta upp det.
Amerikanerna gör väl rekonstruktionen, och om inte, då finns det säkert anledning därtill.
Så Du kan också spola den druckna lusten eller göra något annat t.ex något vettigt och inte sätta Dig på piedstalen jämt.
Jag vet inte om du är läskunnig eller inte.
Jag avfärdar inte krisen som ju är allvarlig och som kan leda till slutet för personvagnstillverkningen i Sverige.
Och jag skäms inte för att jag påstår att Svenska politiker är ointresserade av bilindustrin för det är dom. Svenska politikers ointresse på riksnivå är lite märkligt med tanke på hur många som sysselsätts inom fordonsidustrin och dess underleverantörer.
Jämför gärna med Tyska politikers engegemang för deras fordonsindustri. Skillnaden kan bero på att det i svensk politik funnits en fixering vid skatter och bidrag som i och för sig är viktiga men politiken har ju fler dimensioner också.
Du verkar att ha hängt upp dig på ”the economic man” som ju faktiskt inte är nån som finns därute i verkligheten utan the economic man är bara en modell för mänskligt beteende som använts som grund för vissa samhällsekonomiska analyser.
Håkan A Bengtsson avkrävs härmed att bevisa sin utsago om: ”Utgångspunkten har varit att arbetslösheten beror på de enskilda individernas ovilja att arbeta”.
Om han inte kan ge ett konkret bevis på att nu sittande regerings representanter har uttryckt sig så, blir nästa steg från mig en anmälan till DO om kränkning av enskilda politiker.
”Nån jävla ordning får det väl ändå vara, även bland journalister”!
Avkräver således ett bevis av herr Bengtsson.
”… the economic man är bara en modell för mänskligt beteende som använts som grund för vissa samhällsekonomiska analyser.”, ett beteende som i vissa kretsar anses särskilt gynnsamt för att befrämja en fungerande marknadsekonomi (läs marknadsliberalism). På den punkten är vi helt överens.
Jag har naturligtvis inte hängt upp mig på ”the economic man”. Däremot säger jag att det idag är särskilt angeläget att skärskåda detta modellbeteende och de dygder som representeras därav och om inte detta beteende i själva verket hotar en fungerande marknadsekonomi.
Finanskollapsen vittnar om att ”the economic man” inte bara är en modell, utan utgör en realitet och därför, menar jag, krävs en diskussion om detta modellbeteende och dess dygd(er).
Subprimekrediterna var kortsiktigt synnerligen nyttomaximerande för ett relativt fåtal individers egennytta. Konsekvensen…
”Spola den druckna lusten!” är en filosofisk sats som äger djup innebörd och som problematiserar förhållandet mellan evig lust och smärta, och vilka dygder som springer därur.
”Spola den druckna lusten!” äger absolut bäring för ”the economic man” och dennes dygd(er) — läs ”nyttomaximering” som nyspråk och ideologisk rationalisering av t.ex. snålhet och egoism.
”därför, menar jag, krävs en diskussion om detta modellbeteende ”
Eeeehh.
The Economic man som modell för mänskligt beteende går väl tillbaka till John Stuart Mills skrifter från 1870-talet. Och diskussionen om detta modellbeteende är lika gammal och har alltså pågått i 130 år.
Den diskussion som du menar krävs är alltså redan förd och alla argument för och emot modellens relevans är redan framförda flera gånger om.
Så du kan lungt hoppa över den diskussionen ifall du inte har någon ny och spännande infallsvinkel vilket jag tvivlar på.
Sanning har väl aldrig varit vänsterns starka sida.
Herr Bengtsson tillåter sig skriva vilka lögner som helst det är ju bara som vanligt .till sist blir ju deras lögner tillsanningar det har vi otroligt starka bevis för.Språkbruket ingår också i propagandan se t.ex Mona Sahlins beskrivning av tillståndet för de som mister jobbet SATANISKT .man tager sig för pannan.
Bäste Lars Du kan inte förvänta Dig någon som helst hyfs eller t.ex sanningar från vänstern ,de menar att de har monopol på regeringsmakten och den skall återerövras till varje pris och då är lögnerna en av vägarna att gå.
Den enda metoden att besegra dem är att använda samma språkbruk
och samma simpla metoder.
Vänstern skall nog få känna av ett adekvat och intelligent motstånd från oss liberaler och sanningssägare.
Jag går inte på dina löjliga historiska trick. Alltid när du är trängd försöker du blanda bort korten och förvirra genom att förflytta ämnet bakåt i tiden, normalt till Sovjetunionen. Försök frigöra dig från det förflutna, återlös dig själv, och börja förhålla dig till det nuvarande och framtiden istället, t.ex. finanskollapsen och dess konsekvenser.
Om nu ”the economic man” kan härledas från John Stuart Mill och diskussionen är gammal, och det som inte kunde hända ändå händer — finanskollapsen — så tyder det på att diskussionen bör fortsätta tills dessa självgoda, inskränkta, snåla, egoistika, ”nyttomaximerande”, suboptimerande marknadsliberaler inser vilken fara de utgör för en fungerande marknadsekonomi, trots att de paradoxalt nog hyllar denna marknadsekonomi i sina falska hyllningstal. Här framgår det platonska tänkesättet med all önskvärd tydlighet.
Ett citat från 1899 om ”the economic man”: ”en blixtsnabb kalkylator av lust och olust, som far omkring som ett litet homogent klot under intrycket av stimuli som kastar honom hit och dit men samtidigt lämnar honom oberörd” är orimlig.
Spola den druckna lusten!
Socialdemokraternas politik var fel då, men även en stillastående klocka går rätt en gång om dygnet. Tro dock inte att mer än enstaka detaljer av alliansens politik kommer att ändras. Socialdemokraterna tog inte tag i att världens friskaste folk var det mest sjukskrivna. Socialdemkratisk ideologi låste fast dom i tankar som var fel.
När det talas om att höja ersättningar nu är det inte för att alla skall kunna leva utan att arbeta som är effekten av socialdemokraternas politik utan istället för att det behövs fler som spenderar pengar.
Att utropa en seger för en politik utan begripliga mål, som H A B, gör är obegripligt.
Med den fördjupande analysen som SCB gör av ”utanförskapet”
framgår det finns 1.7% av syssslesättningsmassan, som tydligen har eget kapital nog för väljer leva på i ”utanförskap”.
Måntro det kanske är en del hemfruar i Täby…
Visst är ”the economic man” ett modellbeteende som representerar en amoralisk människosyn som går ut på att människan tänker och handlar kortsiktigt och försöker maximera sin ekonomiska egennytta, d.v.s. en rakt igenom osympatisk, snål och egoistisk ”aktör” på marknaden.
Alla ekonomiska teorier är naturligtvis modeller, och alla modeller är idealiseringar och förenklingar av olika verkligheter som man har för avsikt att studera och/eller motivera. Icke desto mindre motiveras och byggs reala system utifrån dessa modeller eller idealiseringar. D.v.s. det råder en diskrepans mellan å den ena sidan idealet, och å den andra sidan realiteten. Därför kan man säga att nihilismen finns latent i denna diskrepans, eftersom moralen definieras av modelltänkandet, inte av verkligheten. Detta brukar jag kalla för den platonska modellens akilleshäl, och där ingår ”the economic man” som en illustrativ figur. För det finns ju de som hävdar att dygder som snålhet, egoism, girighet gynnar marknadens funktionssätt.
Sålunda kan man konstatera att marknadsliberalismens, om jag nu håller mig till den, man kanske kunde jämföra med Sovjet också, modellmoral har, i fallet finanskollapsen, gått från latent nihilism till real nihilism, d.v.s. ett reellt hot om total samhällsupplösning, inte bara en fråga om osympatiska dygder, p.g.a diskrepansen mellan idealmoralen och verklighetsmoralen och att det västerländska tänkesättet i hög grad präglas av denna diskrepans, d.v.s den platonska modellen.
Spola den druckna lusten!
Det finns en viktig bit som Tomas inte får ihop och det är kopplingen mellan the economic man och den kris som vi nu är inne i.
The Economic man som modell för mänskligt beteende har ju funnits sedan 1870 talet och på det hela taget så har ju människorna i västvärlden det bättre nu är då.
Det var ett intressant resonemang Karla, och jag uppfattar kärlek som ett nyckelbegrepp.
Din beskrivning av Apoteksmonopolets övergång till privatapotekare son driver sina apotek precis som i den gamla goda tiden är fullkomligt bisarr.
Gör en resa ut i Europa skall Du få se Apotek i varje kvarter där konkurrensen är knivskarp och där Du inte betalar ett öre mer för medicinerna.
Det är en gräslig vulgärpropaganda Du håller påmed sätt Dig in i hur det förhåller sig innan Du tar till brösttoner
Diskrepanse är inte adekvat i detta sammanhang.
Vi får väl se!
Spola den druckna lusten!
Fet stil
Kursiv
Länk
Jag tror inte att debatten om utanförskapet var nyckeln till alliansens valseger. Två faktorer var viktigare:
1. ”Change” d v s att alliansen förknippades med något nytt. Den unge moderate partiledaren mot den gamle trötte ”pampen” Göran Persson. Det var ett misstag av partiet att inte byta ut Persson ett år före valet.
2. Alliansens löfte om ”slopa fastighetsskatten” . En opinionsundersökning har visat att en tredjedel av väljarna verkligen trodde att fastsighetsskatten skulle tas bort , trots att det enbart handlade om en omläggning.
tror du att det skulle vara bra för partiet om man bytte ut Mona Sahlin som partiledare ett år innan valet 2010?