Bild: stock.XCHNG
Det börjar bli allt tydligare att den konflikt som socialdemokraterna söker med regeringen handlar om hur konsekvenserna av finanskrisen ska hanteras. Inte orsakerna.
Oppositionen ska visa att dess politik bättre skyddar människor och att denna trygghet tillsammans med ytterligare stimulans av ekonomin är bra för Sverige. Allt det där är förstås viktigt och rimligt. Problemet är att det inte räcker. Det är reaktivt.
"Vakna vänstern, ni har vunnit" skrev Kaj Glans i DN nyligen och visst känner man för att ruska om Mona Sahlin och ropa att:
- Snälla ta det intellektuella initiativet!
Krisen är inte bara en fråga om hur marknaden kommer att reagera de närmsta månaderna eller ens de ekonomiska förutsättningarna på längre sikt. Just nu är det väldigt mycket som beror på hur den politiska debatten utvecklas. På vem som förmår att läsa av verkligheten och formulera trovärdiga svar. Blir det socialdemokraterna eller högern?
Krishantering är sällan opolitiskt. Gordon Browns räddningsplan var exempelvis i många aspekter annorlunda från den som först föreslogs i USA. Denna handlade nästan enbart om att för skattebetalarnas pengar rädda finansmarknaden från sig själv. Brown lyckades däremot få till en debatt med lite andra utgångspunkter. Fick det att handla mer om hur vi ska se till att medborgarna i framtiden får ta del inte bara av finansmarknadens förluster, utan även dess vinster. Om allmänheten gör det här för finansmarknaden, vad kan vi då förvänta oss att finansmarknaden gör för allmänheten? Låt oss diskutera en ny syntes mellan marknad och politik, en sådan behövs.
Socialdemokratin har historiskt kämpat för att pressa bort marknadens logik från först rösträtten, sedan rätten till utbildning och slutligen sjukvård. Att förstå att marknader är otroligt viktiga för att producera välstånd är inte samma sak som att acceptera att alla andra delar av samhället också ska pressas in i den logiken. Vilket är vad det nyliberala projektet har handlat om. Men hur ser ett trovärdigt alternativ ut idag? Ett sådant behövs.
Sahlin borde ta kontakt med kollegorna Brown i Storbritannien och Steinmeier i Tyskland och föreslå en kommission som ska diskutera och formulera socialdemokratiska svar på det som just nu drabbar oss.
Vi har alla förstått att Mona Sahlin vill bli Sveriges första kvinnliga statsminister och att Tomas Östros vill hålla budget i balans. Men trots detta fokus på just regeringsmakten känns det paradoxalt nog som att svensk socialdemokrati har förlorat förmågan att föreställa sig själv vid den politiska makten. I bemärkelsen: i en position där man självständigt formulerar svar på tidens frågor.
Att vara socialdemokrat kan inte enbart innebära att försvara A-kassan. Eller?
Katrine: Ja, det är verkligen dags för intellektuellt initiativ på vänsterflanken. Det är bekymmersamt att socialdemokraterna kör vidare på det som alltid har funkat, nämligen att snacka hjärtefrågor med alltmer urvattnat innehåll men samma patos. Att behålla hjärtat är viktigt , men nuförtiden måste man också komma med intellektuellt hållbara argument – vilket är en bra utveckling i sig, vi får ständigt mer ifrågasättande och självtänkande medborgare. Man måste ge dem lite hållbara vänsterteorier och visa att man förmår applicera dessa på vår verklighet.
Vad gäller Sahlin är det mycket snack och fördomar och lite saklig diskussion om vad hon egentligen har gjort och inte gjort rent politiskt genom tiderna. Det riktigt intressanta är förstås om hon förstår nog för att att lyssna på rätt personer och släppa fram rätt krafter vid formulerandet av den nya vision som behövs.
Och vilka är då detta, tror vi? Vilka nya lovande socialdemokrater finns det? Nytänkare och -handlare överhuvudtaget inom vänstern, såna som kan tolka om vad folkhemmet kan betyda i den här tidsåldern och komma med nya kreativa lösningar? Om de finns, och vi bara sitter och gnäller i stället för att ge dem den uppmärksamhet och uppmuntran de behöver, är vi fortfarande bara en del av problemet i stället för en del av lösningen. Så, vilka vill ni rekommendera att man tittar på?
För övrigt Helan – tack för ett gott garv, texten om galjonsfigurerna var fantastisk.
Martin B. Kan rekommendera ett antal SSUare som visat GO och osedvanligt gott omdöme. En SSU-ordförande hamnade i finkan pga krogslagsmål och racistiska uttalanden, ett gäng SSUare bajsade ner ett hotellrum i Köpanhamn i samband med en vistelse där. Gör gärna en koll på nätet så hittar du skandaler inom SSU som visar nivån på det kommande släktet inom Socialdemokraterna.
Partiet kommer att få svårt med rekryteringen av sossar med nya idéer och framtidsvisioner som inte är behäftade med gammalt ”betong-tänk” från 70-talet.
Snart är oppositionens övertag i oinionsmätningarna över. Sossarnas enda chans till maktövertagande är tillsammans med Mp och V. Men det kommer inte att gå antagligen. Istället kan vi kanske hoppas på en missnöjeseffekt där folket röstar bort Alliansen för det gått så jä-a dåligt för Sverige under deras regerande.
Detta är ett troligt scenario. Det kommer alltså inte bero på att Mona tagit något intellektuellt initiativ (vilket jag inte tror hon är kapebel till) utan på att vi blivit trötta på utfallet av den borgerliga politiken.
Det intellektuella initiativet borde komma från vänstern, det tror jag också. Men var håller vänstern till? Jag har inte sett till den på bra många år.
Martin B.
Jag håller med dej. I denna politiskt sömniga värld som råder i Sverige av idag borde det vara ett gyllene tillfälle för en karismatiskt ledare att träda fram. Men vi får hoppas att han/hon varken uppenbarar sig inom sverigedemokraterna eller inom högerpartierna!
Så du krönikören till denna ledare! Ta på dej dina politiska boxhandskar och träd ut i det svenska samhället. Vi sossar på vänsterflanken väntar på matchen!
Han har redan uppenbarat sig, nämligen Fredrik Reinfeldt .
Där har Du ledaren, har ökat sin popularitet med 9% på tremånade.
Det Du!!
Sak samma som förföljelsen av Mona Sahlin är det med marknadsfundamentalisterna. De liksom förföljer de gemensamma lösningarna. Det finns ingen en gräns för dem; allt utom våldsmonopolet ska privatiseras, som i och för sig leder fram till en ökad våldsnivå i samhället med krav på ett utökat våldsmonopol. Det är någonting sjukligt det med.
Det är inte alls som Du beskriver det en sk förföljelse av de ”sk gemensamma lösningarna” utan det är istället en välbehövlig konkurrensutsättelse av ovanstående.
Skolan t.ex har framgångsrikt privatiserats med friskolor där barnen och föräldrarna själva väljer lärosäte.
Skolan har tidigare varit en förvaringsinrättning där barn med sämre kapacitet har blandats med överbegåvade barn som .
Båda kategorierna har förlorat på den gamla skolan.
Den pågående SANERINGEN av sjukvården och dess akilleshälar är varmt välkommen.
Låt läkare och sjuksköterskor driva privata sjukhus i konkurrens med de allmänna.
Universitetssjukhusen har sin givna plats och där kommer också kokurrens om tjänsterna att vara av godo.
Vänsterns och Din rädsla för privata alternativ är inget annat än kontraproduktivt för samhällsmedborgarna.
Se Dig omkring i Europa det finns inte ett enda land med så stelbent allmän sjukvåra som just Sverige.
Doktor Andersson SKALL konkurrera med Doktor Pettersson då blir det som bäst.
Beträffande som Du uttrycker det våldsmonopolet så är det en helt annan historia.
För min del bygg gärna stora rymningsomöjliga fängelser långt upp i Norrland, på vatten och bröd, där kan de sitta dessa gräsliga neddaltade
varelser som mördar och slår ihjäl gång efter annan.
Läs gärna boken ”Den svenska maffian” S
Socialdemokratiska Aftonbladet har ställt följande fråga till sina läsare
”Hoppas du att det blir maktskifte efter nästa val?”
Ställningen just nu:
Ja (43.3 %)
Nej (56.7 %)
Totalt har 18448 personer röstat.
Många, inte minst här, har uttalat sig väldigt tvärsäkert om att det ska bli regeringsskifte i nästa val. Men än är det inte avgjort. Om inte ens en majoritet av ABs läsare vill se en S-regering så finns det hopp.
Något intellektuellt initiativ från Mona kommer vi givetvis inte att få se. Däremot så tror jag att det vore bra om S utökade sina kontakter med New Labour för då skulle man antagligen inse att det behövs en ny och reformerad Socialdemokrati.
taggtråden
som omgärdar lusten
hindrar fångarna
att färdas till viljans ljus
från det fängelse
som drivs av solen
och är rymningssäkert
på andra sidan taggtråden
väntar alltid viljans ljus
på att fångarna, de kan inte rymma,
skall återlösa sig själva
ur den fångenskap
de blint dömt sig till
att uthärda
Skolan har framgångsrikt privatiserats, skriver Bodil, där barnen och föräldrarna kan välja lärosäte. Detta är ju en sanning med modifikation. Ta till exempel föräldrarna till det barn med funktionshinder som blev nekade plats med motiveringen att sådana kan vi inte ta hand om! Vem skall då hand om sådana barn? Då är det bra med den gemensamma, kommunala skolan!
Så lätt det är för en sosse att haka på ett fall och göra det till sanning för alla andra. Har i min familj ett barn funktionshinder som har fått strålande hjälp liksom barnets skolkamrater med liknande handikapp.
Detta har skett under den tid Alliansen styrt landet. Det tar jag inte till intäkt för att det skulle ha blivit så mycket bättre på området, men viljan och resurserna finns till förbättring iinom psykiatrin. Ett område sossarna nogsamt såg till att glömma under sina senaste 12 år vid makten.
Tar inte du ditt eget fall till intäkt för att göra det till sanning?
Har inte påstått att det fall jag relaterade till är en sanning för alla. Vill bara peka på, att om inte friskolan anser sig kunna ta emot en elev med visst problem, så har kommunen skyldighet att tillhandahålla undervisning. Detta kan också medföra problem när elevkullarna minskar och kommunerna därför måste stänga skolor och eventuellt säga upp personal.
Sedan håller jag med om att satsningen på psykiatrin under förra s-regeringen inte var bra. Den ”glömdes” nog inte men man valde att i allt för stor utsträckning lyssna på fel ”experter”!
Mona gå höger ut. Mp har inget att tillföra, miljö är baspolitik nu. V är inget hot, 90-tals krisen sitter i, få kommer att gå till V om S går höger ut. Med Mp-debaclet lyckades Mona bara med att ge Ohly en chans att visa varför han fått leda V.
M har ser ut att ha gått vänster ut och det släpper upp Sd. C har visserligen fiskat i de vattnen, men är för splittrade för att räcka till som motkraft till Sd.
S borde föra en näringspolitik för vidmaktållande av svenska företag, kolla Frankrike. En forskningspolitik som inte är en skolpolitik med fokus på calls och papers, utan tar sikte på att växa spetsföretag.
S borde göra upp med LAS och anamma Danskarnas Flexurity. LAS låser in folket, hindrar småföretagen, men gynnar storföretagen som får lojalitet utan att betala för det. Bort LAS, men med ett ordentligt skyddsnät, och flexibiliteten på arbetsmarknaden kan öka.
På sikt måste hela socialpolitiken omformuleras under trycket av allt snabbare rationalisering – vi lever inte längre i ett industrisamhälle men har fortfarande dess tankesystem kvar. Milton Friedmans medborgarlönsalternativ vore en diskussionens början.
På onsdagkväll träffar SKL:s s-grupp Sven-Erik
Till Lena Hartwig: Och hur många genuina ”arbetare” har SAP idag i sin ledningsgrupp? Hur många har ”arbetare” har S i Uppsalas SAP-avdelning?
för den som såg Margot Wallström i SVTs ”21.30″ var det faktiskt lite värmande att höra att hon verkade vara öppen för ett aktivt engagemang i Sverige efter sin Brysselperiod. Hennes klokhet var en så påtaglig kontrast till Mona Sahlins oförmåga att förstå situationen . En önskedröm vore att Mona lite stillsamt övergick till uppgifter som hon är bättre på och lämnade plats för Margot.
Sahlin? Intellektuell?
Arbete åt alla är inte längre ett Socialdemokratiskt mål.
Tidigare, (från Per-Albins tid fram till Palmes andra regeringsperiod 1982-28 feb 1986) så var full sysselsättning den ekonomiska politikens övergripande mål och full sysselsättning stod alltid som nummer ett på agendan.
Men efter det att Socialdemokraterna återkom till makten 1982 så valde man efter en tid att överge full sysselsättning som den ekonomiska politikens övergripande mål.
Den direkta orsaken ska ha varit den höga inflationen som på grund av det ambitiösa målet om full sysselsättning blev betydligt högre än i jämförbara länder och som tvingade fram ett flertal devalveringar. Därför beslutade sig S för att överge den fulla sysselsättningen medan det fortfarande fanns något värde kvar i kronan.
Sedan låtsas ibland socialdemokratiska politiker som om att målet fortfarande existerar men det gör det alltså inte.
Detta har bla bekräftats av tjänstemän på Finansdepartementet som under Göran Perssons tid som bekräftade att man räknade på golvet för arbetslösheten dvs vilket tal som arbetslösheten inte får understiga för att inte inflationen ska skjuta i höjden.
Om Svenska folket verkligen kräver att Socialdemoktraterna ska ordna arbete åt alla så kommer dom att bli besvika ifall vi får en S-regering eftersom det inte kommer att ske.
Dessutom tycker nog många arbetare att ”arbetarepartiet” kanske borde välja att samarbeta med andra än basindustins fiender i Miljöpartiet.
Många arbetare utanför Stockholm har nog intrycket av att det är medeklassen i Stockholm som är partiets viktigaste målgrupp just nu.
Dom som tror att Mona Sahlin kan ta ett intellektellt initiativ kan inte vara fler an ett tiotal i landet .
” 18 448 Aftonbladetläsare kan inte ha fel
Socialdemokratiska Aftonbladet har ställt följande fråga till sina läsare
”Hoppas du att det blir maktskifte efter nästa val?”
Ställningen just nu:
Ja (43.3 %)
Nej (56.7 %)
Totalt har 18448 personer röstat.
Många, inte minst här, har uttalat sig väldigt tvärsäkert om att det ska bli regeringsskifte i nästa val. Men än är det inte avgjort. Om inte ens en majoritet av ABs läsare vill se en S-regering så finns det hopp. ”
Kom just på att det finns en altenativ och bättre tolkning. De flesta vettiga människor hoppas givetvis att Alliansen omedelbart skall avgå och lämna över till en annan regering och då vill man självklart inte ha ett maktskifte EFTER nästa val men gärna före !
Men du kan väl fortsätta med ditt önsketänkande …
Mona Sahlin maste vara en kluven personlighet.
Det ar skillnad mellan hennes ord och handling.
Henns politiska dagispladder handlar om solidaritet,rattvisa och omtanke om de svaga i samhallet.
Hennes praktiska handlande ar pa alla omraden mygel och fordelar at sig sjalv pa skattebetalarnas bekostnad som fiffel med statens kreditkort, lyxsemestrar for sig och familjen pa Mauritius , onodigt topp jobb och bostad at okvalificerad dotter pa Washingtonambassaden.
Fordelarna for henne sjalv har realiserats och bekostats med skattemedel medan det hon gjort for andra stannat vid politiska dagispladder och att tro hon kan ta nagot intellektuellt initiativ ar skrattretande.
Intellektuell och Mona Sahlin i samma mening är en motsägelse i sig själv, en oxymoron. Det är som att önska att Reinfeldt skulle vara vild och spännande. Det går inte. Tyvärrrrr
”Sahlin skall ta det intellektuella initiativet ”