Stockholm behöver en ny socialdemokrati

Bild: stock.XCHNG

Sverige lever i dag i en politisk paradox. I storstäderna är spännvidden mellan rik och fattig som störst. Men i Stockholm där behovet av en trovärdig progressiv samhällsvision är som mest akut är den även som mest frånvarande.

Sverige är i dag ett delat land. I de stora städerna är de borgerliga partierna starka, i övriga landet är oppositionspartierna i allmänhet och socialdemokraterna i synnerhet mycket starka. Häromveckan visade Temo en kraftig uppgång för moderaterna i Stockholm – och en lika stor nedgång för socialdemokraterna. Det är vanskligt att förlita sig på en enda opinionsmätning men den blixtbelyser oppositionens stora dilemma.

De borgerliga partierna vann valet tack vare sina exceptionella framgångar i Stockholmsregionen. Mona Sahlin kan mycket väl vinna nästa val utan att bryta den borgerliga dominansen i regionen, men lär i så fall inte sitta kvar över valet 2014.

Problemet har diskuterats i decennier inom arbetarrörelsen men utan att man lyckats bryta trenden att socialdemokraterna försvagats val efter val. Tidigare kompenserade VPKs starka ställning denna tendens. Men särskilt i Stockholm verkar vänsterpartiet inte ha upptäckt att k-et är struket i partinamnet. Och miljöpartiet har fortfarande lite för mycket skogsmulle över sig för att passa in i metropolernas politiska geografi.

Särskilt i Stockholm är LO-jobben färre. Stockholm är mer av en tjänstemannastad, ämbetsmannaregion och tjänstemetropol. Framför allt är den fackliga organisationsgraden lägre. Det går inte att komma ifrån att socialdemokraternas nära koppling till LO inte är samma självklara tillgång i Stockholm som i många bruksorter.

I grunden handlar det om att vinna den mer lättrörliga medelklassen. Och att etablera en ny allians mellan arbetarklassen och en medelklass som i grunden vill ha ett starkt samhälle och en fungerande offentlig sektor men som också bejakar pluralism och karriärmöjligheter.

Så här långt har framför allt socialdemokraterna misslyckats med detta. I hela Stockholmsregionen saknas ett tydligt politiskt ledarskap som agerar strategiskt och långsiktigt såväl politiskt som organisatoriskt. Oppositionen reagerar och protesterar – men agerar inte utifrån egna meriter.

Försvaret av allmännyttan är riktigt och viktigt. Men innebär ofta att bostadsrätterna framställs som en fiende till arbetarrörelsens intresse. Vilket ur ett historiskt perspektiv är fullständigt felaktigt.

De stora städerna kan inte ärvas på gamla meriter, men kan förvärvas av en opposition som bejakar utveckling, individualism och klassresor samt förenar allt detta med en modern fördelningspolitik anpassad till metropolernas realiteter. Stockholm behöver ett socialdemokratiskt alternativ.

29 kommentarerKommentera artikeln

  1. Lars-Olov - 7 april, 2008
  2. kaj - 7 april, 2008

    Analysen om Stockholm är intressant.

    Men påståendet att de borgerliga partierna är starka i de stora städerna är mer tveksamt. För visst räknas Göteborg med s-styre fortfarande till Sveriges stora städer. Eller?

  3. Janne - 7 april, 2008

    Nä, nu gör Håkan en Aftonbladet och gnäller utan att bidra med något eget. Det vi vill ha av Dagens Arena är ju ideer om hur en sådan vänster kan se ut, inte dåligt samvete över att den inte finns. Det är alltid lätt att ropa på något bättre, men det är svårare att bidra med något bra.

  4. Thocla - 7 april, 2008

    Jag har röstat på s av en enda anledning sen länge. Vi är näst sämst.
    Nu måste s bli bäst.
    Och det är två saker som måste till först.
    Socialdemokratisk aktivism.
    Och socialdemokratisk moral: en sosse i ledningen för politik och fack får inte tjäna mer än medellön…

    Men såna idéer som den sist nämnda är lika tänkbara och kufisk som en platt jord.

  5. Gunnar S - 7 april, 2008

    Tack för en bra artikel. Vi har mycket kvar att arbeta med i Stockholm. Vi måste få kontakt med TCO o SACO-medlemmarna och lära oss mer om vad vi har för krav på oss sossar. Vi måste sprida vår integrationspolitik. Vi måste stärka den lokala politiska aktiviteten då vi inte kan lita på media för dialog med invånarna. Vi måste lyfta fram fler yngre, kvinnor, invandrare, TCO/SACO-medlemmar som aktiva förtroendevalda. Vi måste ha en gemensam politik i hela Stockholms län. Vi måste bli ett mycket tydligare alternativ till borgarna. Vi måste……………………

  6. Stig - 7 april, 2008

    Vem i Stockholm tror att någon från Ytterhogdal eller Sveg har något vettigt att komma till stan med?
    Stockolmares ”ignorance” är ett problem, inte bara för Stockholmarna själva.
    Skall du övertyga någon i New York så gäller det att du har något nytt och trendigt att komma med.

  7. Ola - 7 april, 2008

    Det är svårt att svara på hur individualismen skall brytas. Att människan inte längre kan sträva efter maximal konsumsion i samma utsträckning som tidigare är klart. Frågan är bara hur idealen att konsumera mer än genomsnittet skall hanteras.
    Genom att skapa en mer och mer segregerad skola kommer i alla fall inte utbildningen till vänsterns räddning. Mig veteligen, är det i kunskap som radikalismen föds och inte i utsatthet och utanförskap.

  8. skorpan - 7 april, 2008

    Dagens Arenas krönikor är ofta mycket bra, men denna gång fattade jag helt enkelt inte budskapet. Svepande smörja som ”…i Stockholm verkar vänsterpartiet inte ha upptäckt att k-et är struket i partinamnet. Och miljöpartiet har fortfarande lite för mycket skogsmulle över sig för att passa in i metropolernas politiska geografi…” blandas med ett allmänt gnäll.

    Vad är din poäng Håkan Bengtsson?

  9. karl x - 7 april, 2008

    att få medelklassen och arbetarklassen tillsammans kring projektet offentligsektor ..glöm det … medelklassen vet att hålla tyst om ”minfältsfrågor” typ invandring och sätter sina barn i friskolor …
    valfriheten inom vården … det går inte att gå bakåt .. och mona sahlin har inte tillräckligt med övertoner för att begripa det …. sorry det är kört

  10. Stig - 7 april, 2008

    Det är mycket som vänsterpartiet inte har upptäckt ännu som det verkar? Har man inte krav på grundskolekompetens för riksdagsmän?
    Vad blir det då för smart församling?

  11. Bodil - 7 april, 2008

    Bäste Håkan ,

  12. Lars-Olov - 7 april, 2008

    Håkans poäng är väl att han är ledsen över att S tappar mark i huvudstaden och annorstädes. Och det är en helt riktig iakttagelse. Men sen blir det fel. Det kanske är dags för Håkan och andra att inse att Socialdemokratins storhetstid ligger bakom oss och inte framför oss.
    Det utmärkta SVT-programmet om

  13. Policy_advisor - 7 april, 2008

    Otroligt viktigt inlägg, även om det bara är en början. Om S inte kan vinna storstäderna kommer man i framtiden inte kunna vinna ett svenskt val, det är ett demografiskt faktum.

    Det finns idag många i ex Stockholm som betraktar sig som vänster ”i hjärtat”, men röstar borgerligt och skäms för det, eftersom man upplever att S idag är ett parti som motarbetar urbaniteten och bara går landsortens intressen på storstadsbons bekostnad. Här finns mycket att göra…

  14. Lars-Olov - 7 april, 2008

    Jag känner ingen som röstar borgerligt och som skäms för det.
    Däremot känner jag dom som åtminstone i deras ungom röstade på S på grund av att dom kom från socialdemokratiska hem trots att dom egentligen hade borgerliga värderingar.
    Det där att många röstat som sina föräldrar har gynnat S. Det faktum att fler och fler upphör med det och anpassar sitt val till dagens verklighet kan vara en del av föklaringen till att socialdemokraterna haft en nedåtgående trend under de sista 30 åren. Trenden är tydlig. Det går utför

  15. Danne - 7 april, 2008

    Att vänstern går bakåt i Stockholmsregionen är bara en logisk följd av förändringar som omvandlingen till bostadsrätter. Vilka har råd att bo kvar? Och hur röstar de? Självklart blir konsekvensen att högern går framåt. Demografin har förändrats. Ska vänstern vinna väljare måste man jobba hårdare mot segregeringen i området (och engagera väljare i fattiga områden) – eller gå kraftigt åt höger. Just nu verkar man inte göra något alls.

  16. Johan - 7 april, 2008

    Det finns säkert massor att göra vad gäller S politik i Stockholm, men sedan kommer man inte runt det som Danne här ovan är inne på – att storstadens segregation hela tiden ökar.
    När vi talar om att vinna storstäderna handlar det väldigt mycket om att vi måste vinna och engagera förorten. Det är där utslagningen, apatin och känslan av utanförskap är störst och det är där som vänstern behöver skapa en politk för utveckling.

    Högerns framgångar handlar i hög grad om politisk apati och en tynande röst från de i underläge.

    Högern siktar på att genomdriva sin politk som gynnar de etablerade (Vårdval Stockholm, friskoleutvecklingen, utförsäljning av Allmännyttan, etc.).

    Det behövs en stark vänster, en vänster som står upp för människors behov och som kan ge framtidshopp åt människor i underläge i våra storstäders ytterområde. I annat fall kommer den sociala utslagningen, våldet och apatin att öka. Det är den utveckling vi sett under massor av år och här har den socialdemokratiska politken varit alldeles för kraftlös och i brist på visioner och framtidstro.
    Här finns massor kvar att göra – dags för nya krafttag!

  17. simon j - 7 april, 2008

    Och så kan man ju vara socialdemokrat –
    så tillvida att man tror på alla människors lika rätt att leva ett borgerligt liv.

  18. Jan Gustafsson - 7 april, 2008

    Varför debayttera enbart Stockholm, när vi lever och verkar i ett område som heter Regionen ABC. Till och med nyheterna är organiserade efter detta perspektiv. Det finns gemensamma behov som inte diskuteras, trots att varje medveten person känner till att vi är beroende av varandra inom alla områden i samhället. Den som har paraplyperspektivet tar även hänsyn till att vi har ett område att samverka inom med det som är vårt närområde runt

  19. Bodil - 7 april, 2008

    Socialismen är stendöd det hjälper inte att man tillägger demokrati till socialism.
    Den har spelat ut sin roll och det är vad svenskarna har insett sedan hjälper det inte hur den kråmar sig för väljarna.
    Det hjälper heller inte PARTIET att man väljer en partiledare med stora kunskapsbrister .
    Tror inte det finns ett enda annat modernt land som har en partiledare med enbart grundskola.
    Det är ett hån mot partimedlemmarna, man kan verkligen undra vad som ligger bakom valet av Mona Sahlin.
    För övrigt är sossarnas väljare ett utdöende släkte pensionärer i olika stadier.
    Arbetande människor väljer INTE sossarna när de inser att de gynnas av Alliansens politik
    Vilka blir då kvar att lägga sin röst på sossarna jo möjligen en del invandrare som lever på olika slags bidrag.
    Dessa människors röster köps av sossarna genom nya löften.
    Tiden då man ärvde sin politiska uppfattning är förbi , unga människor blir välinformerade på internet och andra kanaler och de väljer efter eget skön.

  20. Rolf - 7 april, 2008

    Liberala Bodils önskedröm om socialdemokratins död förblir bara en dröm!

    Vem är du förresten att döma människor efter utbildning? Vad vet du om vilka andra kvaliteter Mona Sahlin har?

  21. S - 7 april, 2008

    Otroligt bra och viktigt inlägg. Hoppas bara att Jämtin och hennes gäng också läser detta, det måste till en förändring i den stockholmska socialdemokratin. Kanske vore det något att gå lite åt vänster för att visa medelklassen att det faktiskt är skillnad på höger och vänster i Stockholm, utan att denna vänstervirdning blir medleklassföraktande. Det kan faktiskt gå.

  22. Lars-Olov - 8 april, 2008

    Vad gäller Mona Sahlins kvalitéer så blev väl åtminstone en del av dessa ganska så uppenbara 1995 då det var tänkt att Mona Sahlin skulle efterträda Ingvar Carlsson och bli Sveriges statsminister. Och då tänker jag INTE på den Schweiziska chokladen Toblerone utan ledorden lyder obetalda skatter, obetalda tv-licenser, obetalda parkeringsavgifter och obetalda dagisavgifter samt ett kontoutdrag hos Kronofogdemyndigheten lika omfattande som för vilken konkursgäldenär som helst.
    Med tanke på den standard som socialdemokraterna själva satte när man angrep statsråd när Reinfeldts regering bildades så har jag lite svårt att förstå hur man kunde välja Mona Sahlin till partiledare. Med hennes bagage så hade hon ju inte kunnat bli minister i Reinfeldts regering.

  23. besserwisser - 8 april, 2008

    …skriver Håkan A Bengtsson, och begår direkt faktafel i en övrigt intressant text: både i Göteborg och Malmö råder ju socialdemokratiskt styre!

    Det är endast Stockholm – en av Sveriges tre ”storstäder” – som har borgerligt styre. Väldigt lätt att kolla upp, och ett väldigt onödigt fel om man vill bli läst och trodd.

    Ville bara lite petimeteraktigt påpeka det för ordningens skull.

  24. Roffe - 8 april, 2008

    När ska Sossarna börja förstå att det är av största viktighet med infrastruktur. Ta cirkusen med Bromma Flyg! Det blir bättre miljö i hela regionen att bevara flyget, än att fösa ihop 50.000 människor där.
    Mvh från Roffe i Cirkuskommunen

  25. Bodil - 8 april, 2008

    Bäste Rolf,

    Mona Sahlins allmänkunskaper är okända för mig men att de skulle vara av sådan dignitet att det skulle vara nog för uppdraget betvivlar jag.
    Dessutom bör nog en partiledare för landets ännu så länge största parti
    äga ett annat förhållande till ärlighet och respekt för statens och mina pengar.
    Tänker då på hennes ”affärer” som vida överstiger de avgående borgerliga regeringsmedlemmarnas i både storlek och art.
    Kan man inte sköta sina egna affärer hur skall man då klara av statens!!
    Hårresande nonchalant mot väljarna, hur skall någon kunna lita på henne
    som ev.statschef.

  26. lelle - 8 april, 2008

    En metod i stockholm som oppositionen borde utnyttja är folkomröstning. T.ex. i bostadsfrågan: Om stockholm skall sälja ut hyresrätter eller inte. En sån omröstning borde man ha genomfört innan förra valet, istället för att lämna walk-over.

  27. Orly - 9 april, 2008

    Socialdemokratin har länge satt medelklassens intressen främst. Därmed har de medverkat till att driva fram den politiska strömmning som sätter individuella lösningar före kollektivets väl. De har också bidragit till att en bortskämd, gnällig medelklass har blivit den största gruppen i Stockholms kommun. Arbetarklassen har drivits ut i förortskommunerna där nu allehanda högerradikala grupper skördar framgångar bland de arbetare som känner sig övergivna och marginaliserade. Den offentliga sektorns lågavlönade och hunsade kvinnor har valt vänsterpartiet. Ska socialdemokratin återta initiativet måste den först vinna arbetarklassens förtroende, återupprätta sina ursprungliga ideologiska värderingar, bygga en skola för alla (förbjuda friskolor), se till att alla kan få riktiga jobb (inte förnedrande socialbidrag) och sätta stopp för medelklassens utnyttjande av papperslösa och andra utfattiga människor som billiga pigor. Den människosyn som den stockholmska medelklassen ger uttryck för är skrämmande. Det får inte vara den som styr socialdemokratin.

  28. Jens Cavallin - 10 april, 2008

    tråkigt att säga det, men de två kvinnor som ledde socialdemokratin i Stockholms stad och landsting var byråkrater och räknenissar, inte konstigt att folk flydde. Socialism handlar inte bara om kamrerskorrekthet, även om det är bra att ha ordning på torpet. Kan Carin Jämtin ta upp John-Olles fallna mantel, så skulle mycket vinnas.

  29. T - 13 juli, 2009

    Det är bara att ingen förklarat det för dem.

Reaktioner och länkar

    Inga reaktioner eller länkar ännu.

Kommentera





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Fler ledare

Ägna dig åt att ge oss hopp, Mona

Den här ledaren är skriven innan Mona Sahlin håller sitt tal i Almedalen på torsdagkvällen. Jag hoppas att hon litar på att väljarna har uppfattat alla konkreta förslag som de rödgröna har lagt och ägnar sin timme åt att ingjuta mod och hopp. När ni läser det här vet vi om hon gjorde det. »

Moderaternas kompisgäng har vittrat ner

Sven Otto Littorin kastar in handduken i ett läge när arbetsmarknadspolitiken är viktigare än någonsin. Man kan förmoda att Littorin i praktiken fått ta skiten för Anders Borgs nationalekonomiska teorier. Nu borde debatten handla om de större mänskliga tragedier som väntar. »

Piskans politik

Långtidsarbetslöshet är så gott som omöjligt att ta sig ur på egen hand. För alliansen är arbetslöshet och ohälsa individuella frågor – strukturer låtsas man inte om. Den politiken är ohållbar. »

O(s)eriöst trixande med siffror

Ungdomsarbetslösheten är inte den enorma utmaning den utges för att vara. Det hindrar inte Socialdemokraterna från att dra stora växlar på statistiken, trots att de är medvetna om skevheten bakom siffrorna. Det är ohederligt. »

Säg nej till ”utanförskapet”

Det Schlingmannska "utanförskapet" har nu letat sig så långt som in på sportsidorna i tidningen. De rödgröna slänger sig okritiskt med begreppet utan att tänka på att man sällan vinner en match på motståndarens planhalva. »