Bild: stock.XCHNG
Europas regeringar gillar fina ord om att utplåna fattigdom. Men sedan är det ingen som gör något. Vintern 2009 blir dyster. Alla vet vilka som får betala krisen. På sin nya julskiva summerar Glasvegas läget: "Fuck you. It´s over."
Förra veckan kom en rapport från paraplyorganisationen EAPN där de utvärderar hur det går med EU:s – eller mer exakt, medlemsländernas – utlovade ambition att fram till 2010 pressa tillbaka fattigdomen. Det är deppig läsning. Med några få undantag har egentligen inga framsteg gjorts. Några länder verkar helt enkelt strunta i ambitionen och Sverige tillhör tydligen sällskapet. Redan i första stycket läser jag att organisationernas tilltro till EU fått en allvarlig knäck.
I Europa räknar man fattigdom i relativa tal. Fattig är den som har 40 procent av ett lands medianinkomst. De blir inte färre i unionen. I tre länder har deras andel i stället ökat. Ett av dem är Sverige. De andra är Finland och Ungern.
Få i Norden tänker fattigdom och klasskillnader som ett överhängande europeisk problem. Men att fransk minimilön är 14 gånger högre än bulgarisk speglar en kontinental ojämlikhet som inte försvinner utan politik. Med öppna gränser och marknader blir de svindlande skillnaderna explosiva.
Olika undersökningar visar att de flesta européer vill leva i ett "socialt Europa". En kontinent som skiljer sig från USA. Men EAPN:s utvärdering pekar på ett dilemma. Ojämlikhet och fattigdom är ett gemensamt problem. Men det finns inga tvingande politiska instrument. EU kan bara sätta upp mål. Men på hemmaplan lägger regeringarna in dem i garderoben.
Två slutsatser i rapporten behöver påpekas extra. För det första saknas, i alla länder, en övergripande strategi mot fattigdom, det vill säga en politik för jämlikhet. De flesta nöjer sig med enskildheter som barnfattigdom eller pensionärer. För det andra bekräftar EAPN den slutsats som andra EU-rapporter dragit, nämligen att sjunkande arbetslöshet inte automatiskt innebär minskad fattigdom; Sverige och Storbritannien är bra exempel på detta.
Och nu kommer dessutom krisen. Redan för ett år sedan började den brittiska musikscenen känna vibrationerna från stormen. Först i Londons dubstep. Benga och Burial gjorde dov klubbmusik där dansen upphört och kastats ut i fritt sönderfall och trasiga ekon. I höst genom Glasvegas mättade brus från Glasgows fattiga höghus, med en misslyckad fotbollsspelare vid mikrofonen.
Så här aggrodystert har musiken inte mullrat sedan Margret Thatchers dagar. Om sex månader kan det politiska klimatet ha blivit lika mörkt som Glasvegas gissar: "There's a storm on the horizon. And for that, I can't see the sun."
”Så här aggrodystert har musiken inte mullrat sedan Margret Thatchers dagar.”
Så en socialdemokratisk regering i Storbritannien ”doesn’t make a difference”. Intressant!
”Men att fransk minimilön är 14 gånger högre än bulgarisk speglar en kontinental ojämlikhet som inte försvinner utan politik.”
Låter ju häftigt men vad är skillnaden i levnadsomkostnader? Vet inte om de här länderna som varit drabbade av kommunism direkt efterlyser ”mer politik”?
De låga lönerna i Bulgarien är väl ett resultat av ett långvarigt vänsterstyre. På samma sätt som att den höga levnadsstandarden i Schweiz är ett resultat av ett långvarigt borgerligt styre
”För det andra bekräftar EAPN den slutsats som andra EU-rapporter dragit, nämligen att sjunkande arbetslöshet inte automatiskt innebär minskad fattigdom; Sverige och Storbritannien är bra exempel på detta.”
Dagens krönika är gratisreklam för Alliansen.
Synd att inte fler läser den här sidan, och erhåller en charmant beskrivning av skillnaden mellan liberal och socialistisk politik.
Precis som Lars-Olov skriver, skillnaden mellan Bulgarien och Schweiz får väl räcka .
Det är naturligtvis väldigt svårt för vissa att se detta fenomen det är ju kristallklart och det går ju inte för sig det blir ”liksom för enkelt”.
Aldrig har väl skillnaderna mellan socialism-kommunism och liberalism framträtt mer än just nu .
Dessa stackars arbetare i fd.kommunistländerna som idag kan resa ut i övriga världen och se hur det skulle kunnat vara i deras eget land om inte Stalinister och Leninister fått härja fritt och förtryckt dem.
Den högre levnadsstandarden i Schweiz relativt grannländerna härrör främst från två ting:
1.
Att man inte tar socialt ansvar för sin arbetskraft mellan konjunktursvängningarna, drar nytta av den i högkonjunktur, men låter grannländerna bära kostnaderna i lågkonjunktur.
2.
Man skyddar grannländernas kriminella elit och tar bra betalt för det.
Om detta anses vara utslag av en borgerlig politik är det en intressant upplysning till väljarna.
Välj en extremvariant på motståndarsidan och jämför med en seriös variant på den egna sidan. Vad föredrar Du – högerstyre a la Hitler eller vänsterstyre a la Per Albin?
Som man frågar får man svar, men är man seriös istället för demagogisk väljer man andra exempel.
Nu får Du nog läsa på lite bättre.
1.
Schweiz befinner sig i princip aldrig i konjuktursvängningar eller någon uppseendeväckande lågkonjuktur det flyter på ganska jämt.
2.
Grannländers som Du uttrycker det ”kriminella elit” finns runtom i hela Europa.
Tyskar placerar sina pengar i
.. kallas kriminellt av avgrundsvänstern. Förstås!
Men tyvärr inte bara av den.
Jag ställer mig tveksam till punkt 1. Och vad gäller punkt två så gäller ju att även Sverige tar emot kriminella från andra länder. Så här skrev tex Aftonbladet redan år 2000:
”Ju grövre brott, desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare, visade exempelvis den senaste större undersökningen från Brottsförebyggande rådet 1996, som bygger på data från 1985
Du får försöka på skilja på vanliga kriminella som begår enklare egendomsbrott för att öka på sina egna obefintliga tillgångar och den finare sortens ekonomiska brottslingar och skatteflyktingar som har tillgångar i överflöd men absolut inte vill dela med sig det allra lilla minsta.
Men förvirra gärna diskussionen om du tror det styrker din sak!
”Vanliga kriminella som begår enklare egendomsbrott”
Då är du nog inte riktigt på det klara med vem ”Arkan” (Željko Ražnatovi
Var enkelt uttryckt att spela ut människor mot varandra och att påbörja utförsäljningen av landet och den slutgiltiga nedmoneringen av välfärden. Löner och förmåner skulle pressas ned (utom för ”toppskiktet”). Detta skulle leda till utveckling och nya jobb påstod man. Men vem tror på dom? Att det skapats Fattigdom är däremot säkert. Rikedom för en liten klick. Men vem ska köpa allt som produceras?
Jag måste tyvärr anta att du missförstår mig avsiktligt.
Den typ av kriminella en stat tjänar på är självklart inte eliten i betydelsen krigsförbrytare och gängledare. Naturligtvis förstår även du att det är manschettbrottslingar, de verkliga högdjuren som avses.
Av någon anledning vill du inte diskutera det… Varför?
Nej jag missförstår dig inte avsiktligt
Vilka ”manchettbrottslingar” och ”högdjur” menar du?
Ge oss gärna något eller några exempel.
Om det är skattesmitare du tänker på så är det väl inget som talar för att dom som smitit från skatt i land A tänkt sig att dom ska betala en massa skatt i land B när dom kommer dit.
Tvärtom så brukar dom ju skicka pengarna till ett tredje land som inte är detsamma som dom själva åker till för att försvåra för myndigheterna i det land dom flytt i från.
Jag tror inte det finns så mycket belägg för din teori om att ett land kan höja sin standard genom att ta emot kriminella.
Oftast så är dom bara parasiter även om dom hare eleganta kostymer.
Efter det att man satt ditt John Gotti så blev ju en rad tjänster i New York billigare som han hade hållit uppe priserna på vilket ju gjorde att alla andra fick det bättre.
Men John Gotti var väl om någon en ”manchettbrottsling”
Nu börjar jag förstå alla Dina Inlägg Du är den som själv speglar Dig i vattnet.Du ser med andra ord Din egen bild när Du tittar.
Tänk att det skuulle behöva taga så lång tid att förstå hur det ligger till att Du ser också Din självbild när Du läser Dina egna alster.
Kram på Dig och var rädd om Din vackra bild.
Det tror Du med ledning av vad som där står skrivet. Då måste jag tyvärr konstatera att Du nog är ännu dummare än vad jag först befarade.
Globaliseringen kommer tvinga oss tillbaka till sämre löner och försvagade fack, när låglöneländer tar våra jobb. Men vi kommer få fler jobb, för globaliseringen gör företagen rikare, tjoho? (Läs Calmfors rapport ”Globalisering-hot eller räddning för jobben” 2008, en skräcknovell)
Så, vi får nöja oss vid större klyftor i och med företagens flytt till låglöneländer. Idag hörde jag att globaliseringen påskyndas av finanskrisen, logiskt. Står vi rustade inför att få böja oss under f.d. U-länder? Tror inte det, vårt överflöd har gjort oss sårbart bortskämda. Och vem tycker att fattigdom är nyttigt i ett land?
Det enda jag hoppas på är att världen snart kommer i balans efter vårt långa utnyttjande av de fattiga länderna. Att vi får se en ny hållbar global ekonomi växa fram som rymmer större politiskt ansvar för fred, rättvisa, mänskliga rättigheter och respekten för miljö/djur.
Jag hoppas att De Rödgröna kan ge oss en bättre framtidsvision än Calmfors rapport ger. Reinfeldt tycks ha läst och lärt, och gett upp om vanligt folk. Bilkrisen är ett väldigt tydligt exempel på det, där han uttalar sig som om han satt med Calmfors rapport under armen.
logiken är, utan viljans ljus, inget annat än en spegelbild av isljus – form, framför en död stjärna
Vore det inte bättre att Sveriges kommunister/socialister ställde sig bakom Ernst Wigforss mantra från 1936: ”Fattigdom kan lättare fördragas om den delas av alla”. Smaka på den långsiktiga visionen från Palmes idol. Alltså tillbaka till socialdemokraternas chefsideologs vision!
fridsamma äro de rent saliga
”Vore det inte bättre att Sveriges kommunister/socialister ställde sig bakom Ernst Wigforss mantra från 1936: ”Fattigdom kan lättare fördragas om den delas av alla”.
Men det är ju vad kommunismen i alla år har kämpat för! Gör oss så fattiga som möjligt med största möjliga miljöbelastning och övervakning! Och med hjälp av Lars Ohly i de tres trojka (eller Warszawa-pakten som den kallas) så kommer vi säkert ett bra steg på den vägen!
Skönt att se att någon tar bladet från munnen och inte jamsar med som så många andra. Detta strutsbeteende man ser från mainstream är högst beklämmande och sedan alla dessa förståsigpåare som debatterar oväsentligheter…
Ju förr vi börjar förbereda för det som kommer desto bättre helt enkelt.
Dramatisk? Jo..