Vad är det för fel på killar?

I fredags väcktes åtal mot fem unga män i Stockholm. Det kan bli vinterns mest uppmärksammade rättsfall. De står åtalade för att den 6 oktober ha dödsmisshandlat Riccardo Campogiani, 16 år, efter en fest på Kungsholmen. Åklagaren vill ha skarpa straff och åtalar fyra av dem för mord. Det ligger i linje med samhällsutvecklingen. Alla myndigheter utvecklas i riktning hårdare attityd.

När nyheterna om misshandeln slog ner var det säkert många som reagerade med den spontana frågan: Vad är det för fel med killar? Men den ställdes aldrig i offentligheten.

När människor protesterade och kampanjmaskineriet satte fart var det i stället mot "ungdomsvåldet", "gatuvåldet" och "gängkulturen". Men det uppenbara förhållandet att de som slåss alltid är män och att deras slag drivs fram av en idé om manlighet, försvann. Det var som att en välmenande dementimaskin slog till. Allt kan diskuteras, utom genus.

Misshandeln av Riccardo var inte det enda exemplet. Hösten gick i det manliga våldets tecken. Samma helg sköt en man i Blekinge skarpt mot taskiga mopedungdomar av vilka en dödades. Varje dag har den kriminella maffian, så kallade mc-klubbar, fått rubriker. Inför fotbollsmatcher har Firmorna samlats för att sparka på kroppar. I Finland drabbades en skola av manlighetens just nu mest spektakulära rituella våldshandling: Mordjakt på skolkamrater och lärare. Män och återigen män.

Problemet är inte mannen som könsvarelse. Men manligheten som föreställning om hur män ska leva för att vara "äkta" män – en ideologi eller -ism lika dominerande och naturliggjord som nationalism och individualism.

Men det är märkligt hur svårt det är att få en diskussion om fenomenet. Den hänvisas till små feministiska eller akademiska sammanhang. När får vi se folkliga manifestationer mot manlighetsvåldet? När ska politiker och poliser börja diskutera?

I en artikel i nya Arena (6/07) beskriver jag manlighetsideologin som en akut samhällsfara. Offren runt dödsmisshandeln av Riccardo är bara några i det stora havet. Varje dag drabbas kvinnor, män, barn och tonåringar. Samhällskostnaderna är enorma: sjukvård, polisövervakning, terapitimmar och sorg.

Om de åtalade verkligen döms för mord har rättsapparatens syn på den typ av våld Riccardo råkade ut för skärpts markant. Det är ett allvarligt steg. Men det tas utan att ett ord sägs om att förövarna alltid är män och att våldet därmed är länkat till ett större mönster. Tänk om de alltid vore invandrade – vilken storm det skulle vara.

Trygghet kräver förebyggande arbete. Det är dags att börja svara på frågan vad det egentligen är för fel på killar. Att uppmärksamma manlighet som våldsmaskin. Det är en samhällsfråga. En politisk.

19 kommentarerKommentera artikeln

  1. sture - 3 december, 2007

    Jag har diskuterat samma sak med både män och kvinnor i olika åldrar. Mina egna erfarenheter och iakttagelser säger ungefär följande: I många grupper, där killar ingår, t.ex. en skolklass på högstadiet, bildas det normgivande smågrupper av killar. Normen säger : Var tuff, kaxig och framfusig, annars är du en fjolla. Ofta ingår kraftmätningar, typ slagsmål och brottning inom och utom gruppen för att bestämma rangordning.

    Så inför valet att vara en fjolla, eller att visa sig värdig att vara med i gruppen, väljer många killar att sträva efter det senare. Sen har tack och lov de flesta ändå spärrar, som gör att de inte får för långt, och gör sig skyldiga till misshandel. Men de , som gör det, är alla innerst inne små och ömkliga varelser, som inte är något utan sitt gäng.

  2. Tomasz Striner - 3 december, 2007

    De killar som mördade 16-åringen var v ä r s t i n g a r eller näst in till och har därför en moral våldstendenser som inte killar i allmänhet har. Tyvärr drar alla, även Arena, på denna händelse som ett exempel för Mannens våldskultur.

  3. ThC - 3 december, 2007

    Och hur många procent handlar om alkoholkulturen/drogkulturen?
    Och hur många procent av oss i vänstern har lust att fatta vad den betyder?

    ThC

  4. Gert Svensson - 3 december, 2007

    Jo, det blir lite märkligt när du påstår att manligheten aldrig diskuteras i den offentliga debatten. Har du lyckats missa Insidan i DN under de senaste åren? Vi har haft en rad artikelserier där just detta har tagits upp, senast en om våldet på internet.
    Mvh
    Gert Svensson
    DN

  5. ylva - 3 december, 2007

    Ibland diskuteras alkohol som alternativ utlösande orsak till våldet. Det brukar tidvis vara en populär förklaringsmodell. Då ska man komma ihåg att den största ökning av berusningsdrickande, som det då vanligen brukar handla om, har sin största ökning bland unga kvinnor utan att man där i forskningen kunnat se någon motsvarande ökning av våldsbenägenheten. Dags att ta bladet från munnen och ifrågasätta hur mycket kraft och resurser som skall läggas på pseudoåtgärder kring våldet istället för att disikera och ordentligt diskutera patriarkatets vålstrukturer.

  6. Christina - 3 december, 2007

    Tack för att du tog upp ämnet. i Arena. Det är sant som Tomasz Striner säger att manligheten kan se olika ut – det säger all forskning – men det finns ett våldsförhärligande i unga mäns kultur i dag som skrämmer. Senaste månadernas pojkvåld i olika sammanhang talar sitt tydliga språk. Man tror knappt det är sant.

    Det är dags för vuxna män att göra något. Kvinnorörelsen har fått ta tag i sina problem under århundradens lopp och samlat sig i olika nätverk över klass- och partigränser. Och lyckats i många frågor. Nu är det mäns tur att förena sig kring manlighetens problem. Det är män som har samhällsmakten. Det är ni som kan göra något. Gärna i samarbete med kvinnor.
    Christina

  7. Mattias - 3 december, 2007

    Brott är alltid sociala. De sker alltid i en kontext och är aldrig en fråga om enskilda individers handlande. Våld är alltid ett uttryck for sociala och samhälleliga problem, aldrig om en enskild människas moral eller beteende. Som alltid handlar det om klass. Det som saknats i debatten kring misshandeln på Kungsholmen är inte genus, utan klass. Men då i reaktionen, snarare än händelsen. För när våldet drabbar medelklassens barn, och utövarna dessutom tillhör överklassen, då känner media igen sig. Det drabbar deras likar. Men var riktas intresset och debatten, jo, mot manligheten, mot unga killar, underförstått värstingar och som vi alla vet är de alltid invandrare i media. Så kontentan blir att udden riktas återigen mot arbetarklassungdomar, främst de med annan etnisk bakgrund är svensk.

    Att överklassen har en sjuk människosyn är ingen nyhet, inte heller att de gärna utövar våld. Men låt inte denna enskilda händelse, detta uttryck för en sjuk samhällsbild, bli ett verktyg för att slå än hårdare mot de som inte har priviligiet att få mysa i medelklassens gemenskap. Det är inte mer repression, mer poliser, hårdare straff och inte heller en individuell omprogrammering av manlighet som behövs utan ett helt annat samhälle. Frågan som bör ställas är som alltid: Vad är det för fel på samhället?

  8. ON - 3 december, 2007

    Bra att frågan ställs på sin spets. Det är hög tid att de djupare orsakerna börjar undersökas utan skygglappar i form av förutfattade meningar i politiska, sociala, genusmässiga och andra avseenden.
    Det finns säkert, till at börja med, en hel del att hämta i redan gjorda men inte allmänt uppmårksammade vetenskapliga undersökningar.
    Olle Nilsson

  9. Ola - 3 december, 2007

    Läste din artikel och håller med delvis. Det finns en föerning numer som tidigare var ett nätverk, ”Män för jämställdhet” länk http://www.mfj.se/
    Den arbetar med opinionsbildning om mäns våld alltsedan 1992. Gå med och stöd den, då gör ni nytta.
    Ola Karlsson

  10. Kristina - 3 december, 2007

    Bra formulerat! Ja, vad är det för fel på killar och män som tar till våld och förtryck och det samhälle som skapar såna könsroller? För vad man än vill kalla handlingar som misshandel, våldtäkt, mord….det är ju män som för det mesta utför dem. Jag ser en slags hederskultur bland unga killar och män där minsta kränkning utlöser våld. Gymnasiekillar som sätter skräck i jämnåriga tjejer. Den debatten har jag verkligen saknat i medierna och Gert, jag läser ständigt och jämt Insidan i DN, toppenbra ämnen och intressant men menar du verkligen att era artikelserier är tillräckligt för att belysa dagens manlighetsproblem? Jag skulle inte tro det, varför inte uppmuntra fler kanaler? Alla läser inte DN…..otroligt nog.

  11. Rulle - 3 december, 2007

    En person som behöver uppmärksammas i media är Sören Carlsson Santz. Han är en hög chef på Södersjukhuset akutmottagning. Sören och hans kollegor har dokumeterat under flera år skador när patienter har uppsökt S

  12. Anders B Westin - 3 december, 2007

    En mycket bra diskussion som bör fortgå ständigt och jämnt.

    Men undvik den kontraproduktiva uppfattningen att våld hos män enbart har en kulturell och social orsaksbildning.
    Evolutionen har inget mål och ingen mening. Det onda och det goda är något som vi definierar. Det måste väl vara uppenbart för alla att vi män mer eller mindre (det finns en variation) bär på våldet som en alternativ metod för både naturlig och sexuell selektion.

    Varifrån tror ni annars att allt fokus på våld kommer ifrån. Krig, slagsmål, våldsfilmer,
    boxning, ishockey, rap och hip-hop attityden, thaiboxning, dataspel med grovt våld (CS), hårdrocksattityden, fotbollsfirmor ; ja det går ju att fortsätta i all oändlighet.

    Det finns färdiga scheman för våld precis som det finns färdiga scheman för språk, logik, vemod, längtan, kärlek.

    Vad kan vi göra ?

    1) På individnivå lära föräldrar att ge barnen maximal trygg anknytning och positiv självbild.

    2) På gruppnivå (kollektivt) styra vår gemensamma världsbild (media, skola, omsorg) till en maximalt kreativ och vänskaplig kultur. Hur förenar man det med en totalt fri media/ internetsektor som bara matar bullshit över våra barn och ungdomar. De trygga och sedda barnen klarar sig alltid. Men barn och ungdomar med sårbarheter (både genetiska och sociala) de faller dit. OBS! Det finns välbeställda unga män med bristfällig anknytning till föräldrar. Det är inte enbart en socioekonomisk fråga.

  13. Per W - 3 december, 2007

    Tack för alla kloka kommentarer. Jag borde gått in under dagen och kommenterat flera inlägg. Men jag har stressat omkring med annat och inte hunnit läsa förrän nu. Ursäkta. Ni kan läsa mer i den mycket längre ledaren i nya Arena om saken.

  14. Christopher - 4 december, 2007

    Det är trist att du ger en känga åt individualismen i ett sammanhang där bristen på kollektivismen är problemet. Det är också trist att du ger manligheten skulden medan homofobin förtigs. Jag har full förståelse för att heterosexuella helst blundar för att deras ”naturliga” privilegier vilar på våld, men i just detta fall är böghatet som motiv så uppenbart att det tangerar vårdslöshet att inte nämna det.

  15. Christopher - 4 december, 2007

    Det blev fel.
    ”…bristen på individualism…” ska det naturligtvis vara i kommentaren ovan.

  16. bz - 6 december, 2007

    Killarna är det inget fel på. Problemet är rent programmeringstekniskt. Vilket slags män skapar det monetaristiskt nihilistiska samhälle som vi har?

  17. Lelle - 12 december, 2007

    En bra men spretig diskussion. Kan vara bra att reda ut grunderna lite:

    Jag har sammanfattat vad den psykologiska vetenskapen säger om aggressivitet på min blogg.

    http://blog.myspace.com/index.cfm?fuseaction=blog.view&friendID=207392835&blogID=337411234

    om det inte funkar: http://www.myspace.com/efterfloden (dec 12)

  18. mats - 21 december, 2007

    Men vänta nu. Finns här inte en rörelse åt andra hållet också? Du talar om firmor. Men verkar det inte som om de faktiskt är en reaktion på att större delen av fotbollspubliken (som ju är övervägande manlig) faktiskt opponerar sig mot våldet? Då är det praktiskt att de grabbar som faktiskt vill slåss går undan för sig själva. Jag är inte säker på att det ska räknas som ett tecken på en alltför våldsbenägen manlighet man kan lika gärna se det som motsatsen.
    Och ta dessa ”extremister”. Såvitt jag vet utgör kvinnor en minoritet i antifascistiska manifestationer, men en ganska stor sådan – 30-40 procent. De blir allt fler också bland nazisterna. I Salemmarschen senast, som samlade ungefär 830 personer, räknade Expo till 200 kvinnor. Det är var fjärde. Fortfarande en minoritet, utan tvekan, men väl ändå så stor att det blir svårt att se grupperingarna enbart som uttryck för en urspårad manlighet.
    Och nästa fråga blir förstås: om andelen kvinnor är stor och ökar i grupper som söker sig till våld (om vi nu bortser från det kålsuparaktiga i att jämställa nazister och antinazister) – beror det på att kvinnorna söker sig dit eller på att männen söker sig bort?
    Jag vet inte, och du Per vet nog inte heller – det bedrivs ingen forskning i ämnet. Men en mer nyanserad argumentation hade kunnat fundera ett slag på sådana frågor.
    Och då kanske även på de lite större frågor som utgör tolkningsrastret för texter som den här: är kvinnor och män radikalt olika? Blir vi mer lika eller mer olika?

  19. loket - 8 januari, 2008

    Per Wirten är som vanligt ute och cycklar. Detta är säkert bra för miljön när man utför denna syssla fysiskt. Våld är inte något som kommer av DNA eller testoron utan mera av sociala sammanhang.
    Nu mera har jämlikheten kommit till att kvinnors våld mot män ökat. Jag kan alltid hävda ett mörkertal som brukar dyka upp när man inte har några argument. Här är vänstern expert på att göra och gjör sig själva en björntjänst.
    Men hos män kan det vara lite annorlunda. Att få lite spö från en kompis eller så brukar inte normalt visa sig i BR

Reaktioner och länkar

    Inga reaktioner eller länkar ännu.

Kommentera





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Fler ledare

Ännu nyare nyspråk döljer politiken

Moderaternas försöker radera sitt löfte från 2006 om att bekämpa "utanförskapet" ur den politiska historien. Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken fortsätter, maskerat bakom nya begrepp. »

När kommer den stora tågolyckan?

Politikernas hantering av järnvägstrafiken i Sverige är ett exempel på ren marknadsfundamentalism. Oviljan att se bristerna som hopar sig visar en överhängande risk för att beslutsfattarna inte kommer att inse problemen förrän en allvarlig olycka är ett faktum. »

Björklunds bleka undanflykter

Rekordmånga ungdomar saknar behörighet till gymnasiet. I Stockholm har ökningen skett i stadens socialt utsatta ytterområden. Ansvarig minister, Jan Björklund, skyller på sina politiska motståndare. Men ingen har som han dominerat skolpolitiken de senaste tio åren. »

Sluta tro på spöken

Borgerliga ledarskribenter demoniserar Vänsterpartiet och den rödgröna koalitionen genom att mana fram kommunistspöket. Men medan de rödgröna enas i en demokratisk dialog får alliansens småpartier göra kullerbyttor under Moderaternas beslut. »

Vår eviga skam

När embryot till EU bildades på spillrorna av en sönderkrigad kontinent var det med förhoppningen att aldrig mer skulle minoriteter förföljas, förtryckas och fördrivas. Så blev det inte. Sverige borde i anständighetens namn erbjuda Europas romer en fristad och ett medborgarskap. »