Bild: stock.xchng
Representanthuset i kongressen sa i går kväll med knapp marginal nej till räddningspaketet till Wall Street. Överraskande kan någon tycka, men inte om man vet hur det ser ut på Main Street.
Den som far genom mindre amerikanska städer ser ofta industriella ruiner. Trots stark tillväxt och låg inflation de senaste sju åren har vanligt folks reallöner under samma tid legat stilla. På Main Street gapar många hus tomma, sedan ägaren inte klarat av att betala de lån, som de lurats att ta. Mellan två och tre miljoner hushåll är på väg att mätas ut.
Samtidigt som de rika blivit mycket rikare, beräknas varje dag 35 miljoner amerikaner, däribland 4 miljoner barn, inte kunna äta sig mätta. Men kongressen sitter inte i nattmanglingar för några räddningsplaner till de fattiga. Tvärtom, sociala stödprogram har skurits ned. Man måste ha det här i minnet för att förstå vilken folklig vrede som finns över regeringens 700 miljarder-dollars-paket.
I den heta debatten i representanthuset i går kväll märktes rädslan bland de folkvalda att stöta sig med opinionen på Main Street. Men också argumentet att det här inte är en bra räddningsplan, men vi måste göra något, för nationens skull.
Aktiemarknaden var betydligt mer prosaisk. Den trodde helt enkelt inte på paketet, punkt. Börskurserna rasade och räntorna steg. Det är lätt att förstå:
* Paketet kom för sent. Hade någonting gjorts för ett år sedan hade det kanske bitit. Nu har misstron och rädslan spridit sig, vilket kollapsen för ett antal europeiska banker och bolåneinstitut under gårdagen visar det.
* Kompromissen i kongressen var, som kompromisser brukar vara, alltför vag. Det talas visserligen inte längre om en blank check på 700 miljarder dollar. Samtidigt vet ingen vad staten faktiskt ska betala för de usla lånen. Blir priset för lågt, fortsätter krisen. Betalar man för mycket, göds de aktörer som åstadkommit krisen.
En räddningsplan är alltid akut och inte särskilt långsiktig. Ändå är det värt att notera att bankernas aktieägare i den amerikanska planen skulle hållas skadeslösa, när de i den svenska bankkrisen tvangs att öppna plånboken.
De nya bankkollapserna i Europa där ytterligare miljarder pumpas in i systemet, pekar i samma riktning – det är vi medborgare som ska betala. Miljoner skötsamma människor pressas mellan fallande boendepriser, fallande värde på sina besparingar, och en växande risk att bli arbetslösa. Och sen ska man betala för svindlarna också!
Det är nu dom kliver fram och tar för sig: De riktigt samvetslösa hyenorna, som spekulerar i börsras och kursfall genom att ”blanka” på börserna. Festen är inte alls över för en del, det är nu den börjar. Och de inrikespolitiska motsättningarna skärps i takt med att fler och fler hederligt arbetande amerikaner blir blåsta på sina hem och sina besparingar. Inte undra på att de är förbannade!
Någonstans i de otillgängliga bergstrakterna mellan Pakistan och Afghanistan sitter Al Quidas ledning. De applåderar och jublar. Allah har hört deras böner!
När ska Dagens Arena kolla bakgrundsfakta?
Det finns ju alltid en möjlighet för politikerna att säga nej till dumheter.
Snart sätter chockdoktrinens ”räddningsterapi” in och då börjar cirkusen igen.
magnus, har du hört talas om andemening, huvudbudskap etc..? de exakta siffrorna kan visst vara viktiga, men i detta fall var det kanske inte avgörande… men, men… bra och klargörande artikel enligt mej..
det mest skrämmande med dagens nyliberala världsordning som ytterst leder till sådana här kriser, är väl att ingen har det yttersta ansvaret i det kapitalismens nav som handar om att ”tjäna pengar på pengar”. detta pga ansvar först kan utkrävas om det finns regler.
i ett system utan regler kommer det alltid att löna sig att ta dåliga beslut (ja, det beror sig på vilka värderingar man har.. men, dåliga, om man inte är helt moral-relativistisk då). egoism kommer att löna sig. människan funkar nog tyvärr så.
på sätt och vis är kapitalismen gullig, då den vägrar inse detta, utan bygger på en ganska naiv människosyn. men sanningen är…. att det funkar inte så.
i usa-krisen idag är det de som egentligen är ansvariga som tjänar pengar. resten får betala; de vanliga, hederliga skattebetalarna. det är väl kapitalismens kärna ”åt den som har ska vara givet…”. men hur mycket och till vilket pris för resterande? visst, det är ett stenåldersargument att kapitalismen inte funkar pga folks girighet och egoism, men också svårt att föneka. regler = skydd.
Du behöver inte bekymra Dig över Din för övrigt överdrivna rädsla för att 4 miljoner barn i USA inte kan äta sig mätta.
I USA finns det en väl utbredd hjälporganisation som arbetar gratis .
Det Du!!
I dagens förlängda Aktuellt-sändning förekom ordet ”rädsla” minst lika ofta som ordet ”finanskris”. Att krisen sprider sej menade man har att göra med rädsla och osäkerhet i väldigt hög utsträckning.
Inom kognitiv beteende terapi jobbar man ju mycket med rädslor och fobier och anknytningssvårigheter. Borde man inte inom Fn:s eller Världsbankens ram införa ett slags gigantisk psykmottagning för marknadens ”aktörer”? Då kunde man stoppa all handel när dom började bli rädda och skicka dom till ett KBT.kristeam.
Det är lustigt att ett så komplext livsviktigt system är så utlämnat till narssicistiska psykopater som i barndomen inte fått lära sej att ”du duger precis som du är”
Varje artikel i Dagens Arena bör förses med följande varningstext:
”Syftet med artikelar publicerade i Dagens Arena är att presentera en ide. Det väsentliga är andemeningen. Fakta som presenteras är inte källgranskade och saknar ofta grund i verkligheten. Av detta följer att en saklig debatt inte förväntas följa.”
Det kommer att ta lång tid innan de feta amerikanerna har svultit till döds …
Undersökningen som Magnus hänvisar till är från 2002 och en hel del har hänt i USA sedan dess. Jag har kontakt varje månad med min kusin i Boston och följer även den ekonomiska utvecklingen genom henne. Att ca 12% av befolkningen i USA inte har tillräckligt att leva på låter helt troligt.
magnus: korrekta fakta är att klass-klyftorna ökat och ökar i stort sett i hela världen, inklusive USA. Enligt ny forskning. Den väsentliga andemeningen enligt mej. Men visst, exakta siffror… men är du själv alltid helt korrekt i en debatt? Jag är det inte.
erik: jag har provat kbt, det funkar inte altid på extremfall
men man bör fråga sig om det är en känsla av att inte duga som leder till att man blir en narcissistisk psykopat? samt hur detta är relaterat till att finansvärlden drivs på i ett allt hetsigare tempo, vilket leder till att man börjar ta extrema risker för att göra mer pengar. Omvänd KBT kanske skulle behövas, för att aktörerna skulle bli lite mer realistiska och att uppfatta de risker som trots allt finns. det är väl kul för dem att de är orädda, man när de leker med är andras väl och ve, kanske det inte är det primära.
Tycker inte att det är marknaden som skickar notan utan avreglerande politker. Marknaden kommer alltid att balansera på gränsen. Det ingår i spelets logik. Det är reglerna som måste ändras och det måste vi röstberättigad se till att välja politiker som kan och vill göra annars får vi betala för vår underlåtenhet och oförstånd – som nu t ex.
Kanske kan Björn Elmbrant lägga ut en länk eller ange en referens till var han fick sina uppgifter ifrån?
Nej, jag kanske inte heller är helt korrekt i en debatt, men om man kan peka på sakliga felaktigheter är jag mer än villig att erkänna det.
När det talas om att nu satsas det skattepengar i kraschade banker kanske jag kan få fråga om politikerna förfogar över andra pengar än skattepengar? Finns det andra pengar i en annan låda?
Allt är skattepengar, några andra finns inte. Om bankerna skall räddas av staten sker det enbart och nödvändigtvis med skattepengar. Summorna är så enorma (Sveriges BNP i två år) att inte ens om du klår varenda aktieägare på allt han äger och har så betyder det inte en piss i Mississippi.http://kurtlundgren.webblogg.se
Egentligen ganska oväsentligt för kärnfrågan, men Björns formulering:
”…beräknas varje dag 35 miljoner amerikaner, däribland 4 miljoner barn, inte kunna äta sig mätta.”
bör skrivas om till följande:<
”…beräknas 35 miljoner amerikaner, däribland 4 miljoner barn, inte kunna äta sig mätta varje dag.”
Det tidigare citatet är en felomskrivning av 2006 års siffror om matosäkerhet bland amerikanerna (googla på ”food security 2006″). Den senare formuleringen ger en korrekt bild. Ett ”drömscenario”, med bara en hungerdag per år och drabbad, skulle alltså innebära att varje dag beräknas ca 100 000 människor (35 miljoner / 365 dagar) gå hungriga, men siffran är troligen mångfalt högre.
Apropå statistik kan det vara intressant att notera ekonomiprofessorn Michael Zweigs uppskattning att ca 40% upplever matosäkerhet någon gång under en 10-årsperiod. Vad blir det – 100 miljoner människor?
Jag tror slutligen att hungerstatistik inte är rätt slagträ att försöka bränna ut Elmbrandt med, men även att redaktionen borde korrekturläsa varandras texter bättre.