Staten och kapitalet, tillsammans skrider de bakåt.
Många svenskar använder sig av vädertjänsten yr.no.
Tack vare sin prisbelönta användarvänlighet och precision har den snabbt blivit en hit över hela världen. Yr.no är ett samarbete mellan norska public service, NRK, och statliga Meteorologisk Institutt. Det mesta av informationen görs lättillgänglig för andra att inlemma i egna applikationer.
Detta, menar kulturministern i den nya norska högerregeringen, är ett stort problem, och överväger privatisering. Den faktiska innovationen yr.no kan nämligen hämma den potentiella konkurrensen och därmed hota den mytiska innovationskraften på den fria marknaden. Att människor inte tvingas betala, eller utstå oönskad reklam, för att ta del av offentligt insamlade väderdata undergräver välfärd och framsteg.
Efter att Høyre och Fremskrittspartiet i sin regeringsdeklaration förklarat att gränser måste dras för nyvinningar i public service, har NRK redan skrotat ett treårigt utvecklingssamarbete för tjänsten dit.no. Där skulle trafikinformation från norska vägverket och den offentliga kollektivtrafiken redovisas. Detta ansågs vara konkurrensförstörande för ”fria institutioner”, alltså kommersiella aktörer.
Exemplen belyser ett globalt problem, som är temat för boken The Entrepreneurial State – Debunking Public vs. Private Sector Myths, av den italiensk-amerikanska ekonomen Mariana Mazzucato. Hon visar konkret hur offentliga satsningar har fött innovationer som vi i dag uppfattar som kommersiella framgångssagor. Till exempel har nästan allt som får Apples vardagsomstörtande produkter att fungera tagits fram av offentligt finansierade forskningsinstitutioner, och/eller utvecklats för militära eller rymdtekniska ändamål, också det förstås med statliga pengar.
Den icke-kommersiella logiken har varit en förutsättning för sådana upptäckter. Mazzucato undergräver den hegemoniska marknadsliberala idén om att statliga innovationssatsningar handlar om att politiker eller byråkrater ska sitta och försöka ”gissa framtidens vinnare”. Innovation kräver alltid hantering av osäkerhet. För att komma igenom behövs (politiskt uttryckt) viljeriktning, finansiell uthållighet, och strukturer som passar forskningens och innovationens nyfikna, kollaborativa natur snarare än kapitalförvaltningens. Kommersiell profitlogik ger sämre förutsättningar – också i stora, hippa bolag som Apple.
Det är intressant att USA, där marknadsideologin har varit retoriskt stark, är ett land där ”statligt entreprenörskap” har spelat så stor roll historiskt. Men Mazzucato konstaterar att det uppstår problem där marknadsideologin tas bokstavligt. När storbolag – som Apple – drar undan skatt från de stater där de opererar, minskar utrymmet för investeringar i nya framsteg. När politiska beslutsfattare ”outsourcar” forskning och utveckling, fjättrar de innovativa krafter: Vi får en läkemedelsindustri som gör stora vinster men levererar alltför dåligt på viktiga områden. Energiomställningen går alltför långsamt i avancerade västerländska ekonomier.
Den exceptionellt framgångsrika svenska industrihistorien är omöjlig att skriva utan statens roll.
Samarbetet mellan Televerket och Ericsson var avgörande för att få fram världsledande telefonväxlar. Samverkan med den statliga järnvägen spelade en viktig roll för Aseas spets och växt.
I dag är Sverige med i en marknadsfundamentalistisk union som juridiskt och byråkratiskt försvårar offentliga investeringar i viktiga branscher. Vi har en näringsminister som tycks se sänkta ingångslöner som den viktigaste innovationen och krogar som den viktigaste branschen att skattesubventionera. Och för övrigt också dekret om förhandsgranskning av nya tjänster i public service, som kan ”konkurrera” med kommersiella aktörer.
Staten och kapitalet, tillsammans skrider de bakåt. Så nog bör det gå att finna bättre skeppare.
Ali Esbati
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
