Bild: antanacoins/flickr.com/CC
Kommer bitcoins klara skiftet från investering till betalmedel? Läs Mikael Feldbaum om virtuella valutor.
På tunnelbanan från Vällingby in mot city kliver han på: internetvalutanörden.
”Jo, jag gillar att analysera, gillar aktier. Jag funderar på bitcoins. Det finns ju alternativ som litecoin och peercoin också. Men bitcoin är lite som guld, litecoin är silver och peercoin brons.”
Tjejkompisen nickar uppskattande innan samtalet glider över i annat.
Det är som bekant när ”taxichauffören” pratar om investeringar som proffsen bör dra öronen åt sig. Och virtuella valutor har blivit rejält mainstream det senaste året.
Paul Krugman har skrivit en kritisk kolumn och Time Magazine firade jul genom att köpa klappar med bitcoins. Den amerikanska centralbankens chef Ben Bernanke hyllar valutan i ett brev till senaten. Under 2013 ökade en bitcoin sitt värde med 9 000 procent till över 6 000 kronor per bitcoin, vilket gör att det samlade värdet på alla bitcoins uppgår till över 70 miljarder kronor.
Men liksom killen på tunnelbanan så har de flesta hittills sett virtuella valutor som en investering, snarare än som ett betalmedel. Det är skiftet till betalmedel som avgör om bitcoin, eller någon annan av de säkert 100 olika virtuella valutorna som ofta baseras på bitcoins kod, verkligen kommer att slå igenom. Och bli något mer än internettrender som, säg Second Life – spelet som dog i samma ögonblick som Carl Bildts avatar invigde Sveriges första online-ambassad genom att krascha in genom fönstret på övre våningen.
Jag googlar på vilka webbaffärer som accepterar bitcoins. Några av de första träffarna blir snowboardkläder på Zoo York och shopen Ultimate ugly Christmas. Teknikprylar, kläder, smycken, cyklar, burritos och en hel del internethandel verkar redan fungera med bitcoins. Superentreprenören Richard Branson har även lovat att bitcoins ska kunna betala för Virginkoncernens kommersiella rymdresor.
Att just en motvalls superentreprenör som Branson gillar Bitcoin säger kanske något om valutans fanbase. Streberaktiga libertarianer och antikapitalistiska nätdemokratikämpar tycks ha gått samman för att sprida de virtuella valutornas evangelium.
Jag träffar ett av de två svenska företag som har Finansinspektionens tillstånd att växla bitcoins, Btcx.
I ett vindskontor i Stockholms innerstad sitter ett gäng tjugoplusgrabbar framför skärmar. I bakgrunden surrar en mining-dator som tuggar fram bitcoins. En tredjedels bitcoin om dagen skapar denna superdator som kostade 50 000 kronor att köpa in. ”Det är mest en kul grej. Det hade varit en bättre investering att köpa bitcoins direkt än att skaffa datorn” säger Btcx grundare och vd Christian Ander.
Jag har läst i Dagens Industri att bitcoins är populärt som investering hos hipsters på Manhattan. En av företagets kommunikatörer, Thomas Larsson som själv, precis som vd Christian Ander, kommer från nätdemokratirörelsen vill hellre framhålla alternativstadsdelen Kreuzberg i Berlin som ett starkt fäste. ”Där finns kaféer som accepterar bitcoins. Och snart kommer en stor handlare att börja acceptera bitcoins, men det är inte helt klart så jag får inte säga mer.”
Btcx har funderat på att sprida sitt budskap om alternativvalutan på café String, tillhåll för gymnasieeleverna på Södra Latins estetprogram och på Dragon’s Lair, ett onlinespelcenter i innerstan. Det är tydligt att de ser en ung och alternativ målgrupp framför sig.
Det faktum att ingen kommersiell kraft i dagsläget ligger bakom de flesta virtuella valutor gör att kreditkortsföretagens kaka riskerar att minska rejält. Men om virtuella valutor verkligen tar fart kanske alternativstämpeln försvinner. Google har redan skapat depåvalutan Ripple, till mångas fasa.
Erik Öberg doktorerar i penningteori vid Stockholms universitet. I takt med att fler och fler varor handlas i bitcoin, samtidigt som penningmängden är begränsad till 21 miljoner, är det rimligt att värdet på bitcoin fortsätter stiga, menar han. Men den hittills snabba värdeökningen är rimligen en bubbla som kommer att spricka.
Många har troligen investerat i bitcoins eftersom räntan just nu är så låg. Antingen dör valutan när bubblan spricker, eller så överlever den och börjar stiga långsammare i värde.
I dagens lågränte- och privatförmögenhetssamhälle lär det finnas många med pengar brännande i fickan som gärna satsar på riskfyllda internetprojekt. Så drivs du som läser av risker och av att höja långfingret mot banketablissemanget, så är valet självklart.
Återstår bara att välja valuta.
Känns bitcoins för mainstream finns alltid sexcoins, Hobo Nickels eller dogecoins, namngivet efter internetfenomenet gulliga hundbilder med regnbågsfärgad comic sans-text.
Mikael Feldbaum, föräldraledig chefredaktör magasinet Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
