Ikeastaden

Bild:flickr.com/cc/dangessner

Hemligstämplade dokument, chockhöjda hyror och pengar som slussas till skatteparadis. Så gick det till när Stockholms stad slog sig ihop med Ikea.

Ikeas omsättning ska fördubblas till 2020. Hur ska möbeljätten, som i dag omsätter 27 miljarder euro, lyckas expandera?

Hur många fler Billys bokhyllor behöver monteras? I hur många vardagsrum?

Sedan det första varuhuset i Älmhult har tillväxt genom återinvesteringar varit ledord för Ikeas expansion. Men i dag investeras överskottskapitalet inte bara i möbler.

I östra London planerar Ikea att bygga Strand East – en helt ny stadsdel med 1 200 lägenheter, kontor, affärer och hotell. Liknande projekt planeras i Hamburg, Polen, Lettland och Rumänien. Men vi behöver inte ge oss ut i Europa för att bevittna expansionen. ”Ikeastaden” finns redan i Sverige.

I januari 2013 kallade Stockholms stad och Ikea till presskonferens angående en framtida etablering i Söderstaden – ett stadsutvecklingsområde vars syfte är att förtäta och länka samman Skanstull med Gullmarsplan, Globen och Slakthusområdet.

Finansborgarrådet Sten Nordin (M) berättade att ett intentionsavtal slutits mellan staden och tre företag ur Ikea-sfären: Ikea, Ikano Retail Centres och Ikano Bostad.

Ikea ska planera och bygga en helt ny stadsdel med 550 bostäder, ett köpcentrum samt ett möbelvaruhus i Slakthusområdet. I och med avtalet förbinder sig Stockholms stad att inte förhandla med någon annan part under två års tid.

Bara ett par stationer söderut längs tunnelbanans linje 19 har Ikeastaden redan etablerat sig. Efter flera affärer med stadens allmännyttiga bostadsbolag har Ikano Bostad blivit Vantörs största hyresvärd. Ikano etablerade sig i Hagsätra 2005 då bolaget köpte centrumet samt cirka 500 privata hyreslägenheter. I grannstadsdelarna Rågsved och Högdalen köpte Ikano 2008 ca 1 300 hyreslägenheter från allmännyttans Familjebostäder.

Våren 2012 köpte Ikano hela Svenska Bostäders bestånd i Hagsätra, ytterligare 1200 hyreslägenheter. Affären var sekretessbelagd av Stockholms stad. Hyresgästerna fick läsa om försäljningen i morgontidningen dagen efter köpslutet.

Sedan dess förvaltas samtliga hyresrätter i Hagsätra i privat regi. I Rågsved har Ikano även byggt bostadsrätter och Ikeas eget bostadsprojekt BoKlok har fått markanvisning för ett nytt radhuskvarter. Husen byggs som Ikeas platta paket i en fabrik och monteras sedan färdiga på plats.

Hyresgästerna har även blivit inbjudna till privata shoppingkvällar på varuhuset. Ikano bjuder på köttbullar i restaurangen. 

Ikano tillhör samma företagssfär som Ikea. Enligt Ikano samarbetar bolagen genom att dra fördelar av varandras tjänster. Ikano tillhandahåller bland annat kreditkort till Ikeas kunder. Hyresgästerna i Hagsätra, Rågsved och Högdalen har märkt av samarbetet vid stambyten och renoveringar, då Ikano installerat kök från Ikea. Men knappast till ”Ikea-priser”.

Hyrorna har höjts med 40 till 65 procent. Ikano Bostad kvittar hyresintäkter med kostnader till Ikea. Vinsten efter hyreshöjningar krymper hos Ikano och intäkterna hos Ikea ökar. På så sätt omsätts kapital internt inom företagssfären. Hyresgästerna har även blivit inbjudna till privata shoppingkvällar på varuhuset. Ikano bjuder på köttbullar i restaurangen.

2012 redovisade Ikanos fastighetskoncern i Sverige en förlust på nära 170 miljoner kronor. Svenska medier rapporterade om ”Kamprads nya storförlust”. Men Ikano förväntar sig ändå att expandera under de kommande åren genom köp av bostadsbestånd och ökad nyproduktion, enligt årsredovisningen. Det var främst köpet av 1 200 bostäder i Hagsätra samt höga räntekostnader som tyngde resultatet.

Ikano Bostad betalade Stockholms stad 890 miljoner kronor för fastigheterna i Hagsätra. Köpet finansierades med hjälp av krediter från Ikanos egen bankverksamhet.

Kreditskulderna betalas genom koncerninterna lån, med räntekostnader till det egna moderbolaget i Luxemburg. På så sätt ökar Ikano Bostads finansiella kostnader. Återigen, vinsten efter eventuella hyreshöjningar krymper. Så gör även skatten som betalas i Sverige. I Luxemburg kan pengarna från de interna räntorna istället slussas vidare som en beskattningsfri utdelning.

Den politiska majoriteten i Stockholm motiverade försäljningen som ekonomiskt nödvändig. Enligt ytterstadsborgarrådet Joakim Larsson (M) har försäljningarna av allmännyttan ”skapat förutsättningar att rusta upp tusentals bostäder och även bygga nya stadsdelar för att flera ska kunna flytta till Stockholm”. Så vart tog de 890 miljoner kronorna vägen?

Den 1 januari 2011 trädde den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag i kraft. Lagen ger kommuner rätt att ta ut hälften av föregående års vinst från försäljningar av fastigheter. Ännu mer får tas ut om ”överskottet används för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning”.

Den 27 maj 2013, precis ett år efter affären med Ikano i Hagsätra, beslutar kommunfullmäktige i Stockholm att föra över 3,35 miljarder kronor från de allmännyttiga bostadsbolagen till stadens kassa. Uttaget görs med hänvisning till det särskilda undantaget som främjar integration och social sammanhållning.

Staden avser att använda pengarna inom ramen för Järva- och Söderortsvisionen. Vinsten från försäljningen av hela allmännyttans bestånd i Hagsätra finansierar alltså byggandet av vägar, Förbifart Stockholm, affärslokaler, jobbtorg och andra allmänt hållna poster i stadens budget. Inget överskott återinvesteras i de allmännyttiga bostadsbolagen för nyproduktion eller framtida renoveringar.

Bättre förutsättningar för att renovera och bygga nytt handlar med andra ord om att överlåta ansvaret över Hagsätra till Ikano.

Vi vet redan hur ett möblerat Ikea-hem ser ut. Ikeastaden möbleras med samma framgångsrika ”folkhemskapitalism” och unika förmåga att påverka politiker med tal om tillväxt, design och svenska rötter. Ikano lyfts ofta fram som ett exempel på en seriös privatvärd som tar ansvar för närområdet och ytterstadens utveckling. Ikano driver en fritidsgård för sina hyresgäster i Rågsved och i Hagsätra bidrar bolaget med ekonomiskt stöd så att stadens fritidsgård kan hållas öppen under sommaren.

I höstas bjöd Ikano in flera politiker till ett seminarium angående bolagets ambitioner som stadsplanerare. Där presenterade Ikano en stadsdelsstudie av Hagsätra och Rågsved. Ikano har analyserat områdets behov, formulerat en vision och utarbetat en strategi. ”Hagsätra och Rågsved saknar konkurrenskraft när det gäller en attraktiv och mångsidig stadsmiljö”, slår studien fast. Lösningen går ut på att Ikano ska bygga bostäder som är ”mycket attraktiva och fungerar både trygghetsstärkande och statushöjande för platsen och stadsdelen”. Enligt studien ska områdets högre status och attraktivitet förbättra Ikanos ekonomiska villkor. Inga boende inkluderades i studien.

Möbelinredning i hemmet tillhör utan tvekan det privata. Hur är det då med stadsplanering? Stockholm har i dag en hög inflyttning och stark ekonomisk tillväxt. Bostadsbristen är stor och byggandet kommer inte att möta efterfrågan på många år.

Det medför en potentiell värdeökning, inte bara i nybyggnation utan också i stadens befintliga bostadsbestånd. Där politiker ser renoveringsbehov och nybyggnation som en kostnadsbörda, ser riskkapital en riskfri investering med en garanterad värdeökning. ”Bostadsmarknaden” förstås i den här kontexten bäst som en kapitalmarknad.

Här är Ikeastaden – med dess interna omsättning av kapital – ett oslagbart investeringsprogram. Ikea fyller inte bara våra hem med mening och möbler. Ikea bygger städer. På sin del av bostadsmarknaden kontrollerar Ikea-sfären både utbud genom stadsutveckling och efterfrågan genom kreditgivning.

Frågan är vems intressen som tas tillvara, när stadsplaneringens ansvar och makt lämnas över till privata aktörer? Och framför allt, vilka riskerar att komma i skymundan? Stadens bostadsbolag har lämnat Hagsätra. Kvar finns ”Ikeastaden” som vill öka områdets status och attraktivitet genom sina investeringsprogram.

Den process som följer kallas inom stadsplanering för gentrifiering, men förstås kanske bäst som kapitalackumulation genom fråntagande. Där nödvändiga renoveringar paradoxalt nog resulterar i sämre levnadsstandard, efter hyreshöjningar på upp till 65 procent.

Låginkomsttagare trängs bort. Staden planeras och levereras i ett platt paket.

Jonas Grönvik