När upploppen rasade som värst i London skapade den 20-åriga Jordan Blackshaw ett event på Facebook som han döpte till ”Smash Down in Northwich Town”. Jordan var dock ensam om att dyka upp utanför McDonald’s på natten den 8 augusti. Undantaget utgjordes av den engelska polisen som hade övervakat Facebook och kunde gripa honom på platsen.
Kvällen därpå använde 22-årige Perry Sutcliffe-Keenan sitt Facebook-konto till att skapa en sida kallad “The Warrington Riots”. När han vaknade upp på bakfyllan dagen efter ångrade han sitt tilltag, raderade sidan och skrev att det hela var ett skämt. Uppmaningen på Facebook-sidan hade inte heller lett till något upplopp. Även Perry greps senare av polisen.
Nu har de båda grabbarna fått sina straff: Fyra års fängelse!
Straffen är absurda och går långt utanför rättspraxis. Det handlar inte längre om rättskipning, utan om hämnd och avskräckning. Och det verkar framför allt vara den nya kommunikationsteknologin, de så kallade sociala medierna, som står i skottgluggen.
David Cameron har tidigare pekat ut den fria kommunikationen över till exempel Facebook och Twitter som en av anledningarna till upploppen. Han har även förslagit att våldsverkare ska stängas av från dessa sajter (hur nu det ska gå till?), samt krävt att sajterna plockar bort potentiellt uppviglande meddelanden.
David Cameron hymlar inte heller med att han gillar absurda rättsvidriga straffsatser som inte har något med det specifika brottet att göra. Han har till och med efterlyst straff ”som statuerar exempel och avskräcker framtida upplopp”. På en fråga om Facebook-domarna svarade han: “They decided in that court to send a tough message and I think it’s very good that courts are able to do that.”
Utifrån en svensk horisont förs tankarna närmast till de rättsvidriga domar som föll efter Göteborgskravallerna. Även där var det kommunikationsteknologin som stod i skottgluggen när exempel skulle statueras. På den tiden handlade det om sms och inte Facebook. Men principen var densamma. Glöm inte att de åtalade i rättegången mot den så kallade ”Sambandscentralen” först dömdes till mellan tre och fyra års fängelse (rättspraxis på den tiden var högst ett par månader för liknande brott).
Sambandscentralens brott var att ha skickat ut sms som uppmanade folk att protestera utanför Hvitfeldska gymnasiet där polisen spärrat in drygt 500 oskyldiga demonstranter bakom en containermur. Personerna i Sambandscentralen satt sedan tryggt bakom lås och bom när det man brukar kalla ”Göteborgskravallerna” bröt ut dagen därpå.
Likheterna i efterspelet av Göteborg 2001 och London 2011 är många. När staten känner sig hotad får medborgarna smaka på repressionen. Och gud nåde den som då har använt sig av det senaste som kommunikationsteknologin har att erbjuda.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
