Almedalen17 Det är dags att tänka nytt kring vilka professioner som behövs för tillgängliga lärmiljöer för barn med ADHD och autism och andra kognitiva funktionsnedsättningar. Ta fasta på de goda exempel och den forskning som finns och anställ arbetsterapeuter i skolan, skriver ordförandena i riksförbundet Attention, Autism- och Aspergerförbundet samt Sveriges Arbetsterapeuter.
I den samlade uppföljningen av funktionshinderspolitiken 2015 konstaterade Myndigheten för Delaktighet att Sveriges skolor brister när det gäller att ge elever det särskilda stöd de har rätt till. Svensk skola uppges sakna både kompetens och tillgång till lämpliga hjälpmedel, vilket senare bekräftats av Barnombudsmannen, Skolverket och Skolinspektionen samt i flera statliga utredningar. I enlighet med skollagen ska alla elever ges lika möjlighet till utveckling och lärande. Det är nu hög tid att agera för att de som är vår framtid ska få det stöd de behöver och har rätt till.
En grupp som inte erbjuds stöd i tillräckligt hög grad är de drygt fem procent av Sveriges elever som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, till exempel ADHD och autism. Både Autism- och Aspergerförbundet och Riksförbundet Attention har i flera undersökningar visat att elever med NPF och deras föräldrar inte upplever att de får det stöd de behöver. I Autism- och Aspergerförbundets skolenkät från 2016 uppger 30 procent att deras barn inte får tillgång till anpassade läromedel, hjälpmedel och utrustning som behövs i skolarbetet och enligt Riksförbundet Attentions enkät som släpptes nyligen är det knappt två av tio föräldrar till barn med NPF som uppger att barnet får rätt stöd för att klara målen för undervisningen. Denna negativa trend måste brytas.
Vi tar upp detta i ett seminarium i Almedalen idag, tisdag.
Enligt Riksförbundet Attentions enkät uppger knappt två av tio föräldrar till barn med NPF att barnet får rätt stöd för att klara målen för undervisningen.
I enlighet med Skollagen ska elevhälsan verka för att varje skola utvecklas till en miljö som främjar elevernas hälsa och ger goda förutsättningar att utvecklas mot utbildningens mål. Fokus ska vara förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett brett perspektiv.
Arbetsterapeuter är en profession som i mycket högre utsträckning än idag skulle kunna användas för att förstärka elevhälsan i denna riktning.
Arbetsterapeuter kan bidra till att skapa en tillgänglig och inkluderande skola genom insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Arbetsterapeuter i skolan kan utreda och bedöma elevens behov och förutsättningar för aktivitet och delaktighet i relation till hela den omgivande fysiska och sociala miljön, gällande allt ifrån att skriva, delta i rastaktiviteter till att planera sina studier eller att göra läxor.
Arbetsterapeuter kan i samverkan med eleven, vårdnadshavare och skolans övriga personal identifiera behov av åtgärder såsom kognitivt stöd och strategier.
I senare årskurser kan arbetsterapeuter göra kartläggning av behov av anpassningar under APL (arbetsplatsförlagt lärande) samt göra en arbetsterapeutisk kartläggning av elevens arbetsförmåga vid övergång mellan skola och arbetsliv.
Genom konsultation och fortbildning till skolans övriga personal kan arbetsterapeuter även öka förståelse och kunskap om vilka konsekvenser elevens funktionsnedsättning får för skolaktiviteter och i skolmiljön. Därmed förstärks funktionshinderperspektivet som en naturlig del i skolans kontinuerliga systematiska kvalitetsarbete.
Genom dessa förebyggande och hälsofrämjande insatser, träning samt anpassning av skolans miljöer, ger arbetsterapeuter eleven förutsättningar att vara aktiv och delaktig i sina skolaktiviteter. På så sätt bidrar arbetsterapeuters insatser till att minska problematisk skolfrånvaro och förebygga ohälsa.
Halmstad, Karlskrona, Linköping och Växjö är exempel på kommuner som redan valt att satsa på arbetsterapeuter inom elevhälsan.
Det finns svensk forskning som stödjer användandet av arbetsterapeuters kompetens i skolan liksom flera projekt, se fotnot nedan, som visat på mycket goda resultat. Halmstad, Karlskrona, Linköping och Växjö är exempel på kommuner som redan valt att satsa på arbetsterapeuter inom elevhälsan.
Det finns också projekt som visat att tidiga arbetsterapeutiska insatser i skolan såsom hjälpmedel och teknikstöd är billiga åtgärder, även när kostnader för kartläggning, introduktion och andra indirekta kostnader är inräknade.
Det är dags att skolan tänker nytt kring vilka professioner som behövs för att skapa förutsättningar för tillgängliga lärmiljöer för barn med ADHD och autism och andra med kognitiva funktionsnedsättningar.
Nu måste skolan ta fasta på de goda exempel och den forskning som finns. Nu är det hög tid att agera för att leva upp till målet om en likvärdig skola, även för dessa elever. Att anställa fler arbetsterapeuter i landets skolor så att de blir en naturlig del av skolornas elevhälsoteam skulle vara ett viktigt steg i rätt riktning.
Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter
Anne Lönnermark, ordförande Autism- och Aspergerförbundet
Anki Sandberg, ordförande riksförbundet Attention
Fotnot: Se exempelvis Vägar till arbete: och Teknikstöd i skolan:
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
