Arbetsterapeuternas arbetstid fylls alltmer av tidskrävande internrapportering. Denna utveckling mot löpande-band-verksamhet, där vi ska »räkna pinnar« riskerar både personalens arbetsmiljö och patienternas behov, skriver Ida Kåhlin, förbundsordförande och Carl Eos förhandlingschef Sveriges Arbetsterapeuter.
Medvetenheten om stress, höga sjukskrivningstal och hög arbetsbelastning inom hälso- och sjukvård och övrig välfärd är idag stor hos såväl politiker som arbetsgivare.
Initiativ för att komma tillrätta med detta har tagits, inte minst mellan fackliga organisationer och arbetsgivare på central nivå. Men trots detta, och trots en ökad förståelse för organisatorisk och social arbetsmiljö, är viljan att se arbetsmiljö och verksamhet ur ett helhetsperspektiv begränsad.
Sveriges Arbetsterapeuter har under lång tid sett hur arbetsterapeuternas arbetstid fyllts av administrativt tidskrävande internrapportering. Huvuddelen av dagens modeller för verksamhetsstyrning är för kvantitativa och verksamhetens kvalitet har försvunnit ur fokus.
En följd av detta är etablerandet av begreppet »räkna pinnar.« Verksamheten riskerar då att få en prägel av löpande band-mentalitet där långsiktig kvalitet får stå tillbaka för kortsiktiga kvantitativa mål.
De ökande sjukskrivningstalen bland hälso- och sjukvårdens professionsutövare pekar på att detta också innebär en påfrestning på personalen, inte minst för arbetsterapeuter vars insatser ofta är komplexa och kräver olika tidsåtgång beroende på patientens behov.
Huvuddelen av dagens modeller för verksamhetsstyrning styr mot kvantitet istället för kvalitet.
Kvantitativa modeller för verksamhetsstyrning ger också negativa effekter på interna karriärvägar.
Allt för ofta ser vi att mindre enheter hos stora arbetsgivare isoleras från varandra när fokus på att jaga pinnar tar överhand. I en verksamhet som hälso- och sjukvård blir brister i karriär- och kompetensutveckling förödande för kvaliteten.
Under sommaren har Tillitsdelegationens delbetänkande om ersättningsmodellernas styrande effekter presenterats, som ett svar på kritiken mot bland annat New Public Managements användning i offentlig sektor.
Rapporten visar att olika styrmodeller är svåra att separera från varandra och framhåller att ersättningsmodeller endast är en del av den samlade styrningen.
- Slutsatsen är att medarbetarna behöver involveras när ersättningsmodeller utformas samt att detta ska ske på en övergripande organisationsnivå snarare än att riktas mot enskilda medarbetares arbete.
- Utöver detta behöver ersättningsmodeller kompletteras med goda system för kommunikation och dialog samt ett gott ledarskap.
Hur verksamheter styrs påverkar anställdas välmående. Att inte koppla samman medarbetarnas välmående med frågan om organisatoriska frågor och verksamhetsstyrning är ett misstag.
Tillitsdelegationens delbetänkande skapar en möjlighet för parterna på arbetsmarknaden att gemensamt arbeta fram en ny syn på verksamhetsstyrning, kvalitet inom hälso- och sjukvård och god arbetsmiljö.
Det är dags att sluta räkna pinnar i välfärden.
Tillsammans kan vi hitta nya modeller för verksamhetsstyrning och genom att låta proffsen vara proffs rikta fokus mot personcentrerad hälso- och sjukvård av hög kvalitet. Det är den kanske största arbetsmiljösatsning som kan göras.
Ida Kåhlin är förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter
Carl Eos är förhandlingschef, Sveriges Arbetsterapeuter
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
