Det är högst angeläget att den svenska regeringen stärker den svenska nedrustningspolitiken, skriver Andreas Tolf, Svenska Läkare mot Kärnvapen och Malin Nilsson, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
För några veckor sedan deklarerade Nordkorea att de provsprängt ytterligare ett kärnvapen, tre år efter landets senaste provsprängning. Det råder brist på säkra uppgifter, men hotet från Nordkorea, och dess tydliga signaler om kärnvapen som ett åtråvärt maktmedel, är ett skrämmande faktum.
Nyligen kom också uppgifter att Ryssland rustar upp sin kärnvapenarsenal och USA har genomfört tester av en prototyp för en ”precisionsbomb” som utvecklarna menar skulle ”minimera civila offer” och därmed utgöra en mer etiskt försvarbar kärnvapenanvändning. Men idén om att kärnvapen kan vara etiska är verklighetsfrånvänd: prototypen är cirka tre gånger starkare än bomben som släpptes över Hiroshima. Att allt detta sker i en orolig tid gör det särskilt farligt.
Kärnvapen är världens farligaste massförstörelsevapen men det internationella samfundet har inte lyckats stoppa spridningen eller få kärnvapenstaterna att nedrusta. Istället investerar kärnvapenstaterna miljardbelopp i att ”modernisera” vapnen, trots att de är skyldiga att nedrusta enligt icke-spridningsavtalet (NPT).
Samtidigt har vi under de senare åren sett en allt starkare norm mot kärnvapen växa fram. Ett ökat engagemang inom det internationella civilsamhället och från stater som ifrågasätter kärnvapenstaternas makt har förskjutit debatten.
Därtill har forskning tydligt visat att om kärnvapen används finns ingen beredskap för att hantera konsekvenserna, och det är inte heller möjligt att upprätta en sådan beredskap. Skadan skulle vara för omfattande. Idag har 121 stater därför ställt sig bakom kravet på ett nytt internationellt avtal som förbjuder kärnvapen.
Vi arbetar aktivt för ett förbudsavtal tillsammans med över 400 organisationer världen över. Vi ser det som ett nödvändigt verktyg för att vända utvecklingen, eftersom dagens instrument inte räcker. Kärnvapenfria länder som Sverige måste göra klart att vi tar folkrätten och humanitära principer på största allvar. Det är orimligt att det internationella samfundet förbjudit exempelvis personminor, klustervapen och biologiska vapen, men inte världens mest destruktiva vapen.
Den nu existerande globala arsenalen kan utplåna hela mänskligheten. Då kärnvapenretoriken hårdnar blir det alltmer bråttom för den svenska regeringen att förverkliga sina ambitioner om att stärka svensk nedrustningspolitik.
Utrikesminister Margot Wallströms nästa steg borde vara att placera Sverige på rätt sida av historien genom att ansluta sig till de 121 länder som tydligt deklarerat sin ambition att förbjuda kärnvapen. Sverige har, med sin långa erfarenhet av nedrustningsfrågor, en strategiskt unik position för att ta en ledarroll i arbetet för att förhindra att kärnvapen används igen. Kommer vi att ta den?
Andreas Tolf, ordförande Svenska Läkare mot Kärnvapen
Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF
Båda organisationerna sitter i styrgruppen för ICAN, den internationella kampanjen för ett förbud mot kärnvapen.
Fakta
Icke-spridningsavtalet, Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT), reglerar frågor kring kärnvapenspridning och nedrustning. NPT trädde i kraft 1970.
Enligt Icke-spridningsavtalet har fem stater rätt att inneha kärnvapen: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike, de länder som redan hade vapnen när avtalet trädde i kraft. NPT kräver dock att de ska nedrusta.
Utöver dessa fem länder innehar ytterligare fyra kärnvapen: Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea.
Det finns idag närmare 16 000 kärnvapen i världen. USA och Ryssland äger ca 95 % av dessa.
Amerikanska kärnvapen är även utplacerade i Europa genom Nato. De finns i Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Turkiet.
1945 började Sverige planera att skaffa kärnvapen och 1954 togs den första kärnvapenreaktorn i bruk. Men planerna övergavs och Sverige skrev istället på icke-spridningsavtalet 1968.
Det fullständiga provstoppsavtalet, Comprehensive Nuclear Test Ban Treaty, CTBT, reglerar frågor kring provsprängningar av kärnvapen. CTBT har ännu inte trätt i kraft.
Den internationella kampanjen för ett kärnvapenförbud ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) samlar över 400 organisationer i 95 länder och har varit drivande i att förändra synen på kärnvapen och få stater att ställa sig bakom kravet på ett förbud.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
