Jämställdhetsdebatten har länge handlat om den så kallade livspusselmetaforen. Den räcker inte. Jämställdheten måste åter politiseras och strukturer bekämpas, det skriver LO-utredarna Ulrika Vedin och Joa Bergold.
Jämställdhetsdebatten har under hela 2000-talet präglats av det så kallade livspusslet. Livspusselmetaforen fångar in viktiga delar men är samtidigt en bild som, på det sätt den används, utesluter centrala villkor och problem som stora grupper kvinnor och män möter i arbetslivet och i vardagen. För att arbetsliv och vardag ska gå ihop är tiden helt central.
Från politiskt håll har lösningarna varit avdrag och subventioner som gör att enskilda, framför allt kvinnor, ska kunna köpa sig mer tid. Tid som kan göra kvinnor och män jämställda. Men det kräver gott om pengar. Det är inte alla förunnat. Livspusseltanken har därför flera uppenbara problem. Förutom tanken om att det går att köpa sig tid, saknas ett maktperspektiv. LO:s årligen återkommande undersökning, Sveriges jämställdhetsbarometer, kartlägger jämställdheten bland arbetare och tjänstemän. Resultatet visar att tid, makt och pengar är mycket ojämnt fördelade.
Jämställdhetsbarometern visar att kvinnor i arbetaryrken har minst makt över sin tid. De får inte heltidsanställningar och behöver i högre grad än andra jaga timmar utanför den överenskomna arbetstiden och på tider som ger ob-ersättning för att få ekonomin att gå ihop. Tid kan därmed inte köpas med städhjälp, läxhjälp eller hemleverans av en matkasse.
För många arbetarkvinnor är all tid potentiell arbetstid. Över 50 procent av kvinnorna i arbetaryrken och 31 procent av tjänstemannakvinnorna arbetar deltid. Bland män i arbetar- respektive tjänstemannamän är samma siffror 15 respektive nio procent. Kvinnor i arbetaryrken arbetar ofta utanför dagtid, på kvällar och nätter. Bland tjänstemannakvinnorna är samma siffra 21 procent. Bland män i arbetar- respektive tjänstemannayrken arbetar 37 respektive 27 procent på obekväma tider.
Nästan hälften av alla arbetarkvinnorna och 22 procent av tjänstemannakvinnorna saknar inflytande över arbetstidens förläggning. 43 procent av arbetarmännen och 13 procent av tjänstemannamännen har samma problem.
Orsaken till att arbeta deltid skiljer sig dramatiskt mellan grupperna. Kvinnor och män i arbetaryrken arbetar deltid på grund av arbetsmarknadsskäl. Nästan 35 procent av tjänstemannakvinnorna svarar att de arbetar deltid för att ha tid att ta hand om familjen. Kvinnor i arbetaryrken erbjuds oftast bara deltid – medan heltid är norm för tjänstemän och män i arbetaryrken.
Arbetarkvinnors deltidsarbete innebär stora svårigheter att bryta mönster som innebär huvudansvar för familj och hem. Detsamma gäller tjänstemannakvinnorna, som kompromissar med arbetstiden för att klara av ett stort ansvar för hemmet.
Jämställdhetsdebatten har länge präglats av ett tjänstemannaperspektiv och tar sikte på en målgrupp med trygga heltidsanställningar och goda ekonomiska villkor. Därför svarar inte de politiska lösningarna mot arbetarkvinnors behov. LO presenterar därför några förslag på hur reformerna i stället bör se ut:
LO vill att:
• Det införs en rätt till heltid, i kollektivavtal eller lag. Deltidsnormen i kvinnodominerade sektorer måste brytas. Den normerande arbetsmarknadslagstiftningen ska stödja rätten till heltid.
• Föräldraförsäkringen delas mer lika mellan föräldrarna. I ett första steg ska fyra månader reserveras för vardera föräldern. Regeringen måste initiera en översyn av föräldraförsäkringens effekter på omsorg, arbete och försörjning ur ett klass- och könsperspektiv.
• De generella välfärdslösningarna stärks genom satsningar på högkvalitativa och gemensamt finansierade välfärdstjänster. Barnomsorg måste anpassas och finnas även på kvällar, nätter och helger. Tillgången till äldreomsorg måste säkerställas. Det är särskilt viktigt för kvinnors rätt till full och hög sysselsättning.
Tid och makt fördelas inte på ett jämlikt sätt genom valfrihet och marknadisering. Jämställdheten måste åter politiseras och strukturer bekämpas med gemensamma lösningar, som inkluderar kvinnor och män, oberoende av klass. Satsningar på generella välfärdslösningar kombinerat med ett hållbart arbetsliv är det som leder till en jämnare fördelning av tid, makt och pengar.
Ulrika Vedin, utredare LO
Joa Bergold, utredare LO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
