Nyckeln till framgångsrik etablering är att höja kunskaper och färdigheter hos de 95 procent av de nyanlända som är under 50 år, skriver Torbjörn Hållö, LO-ekonom och Ulrika Vedin, LO-utredare.
Sverige har i flera år varit det land i EU som tagit mot flest flyktingar i relation till befolkningen. Förra året sökte 160 000 personer asyl. Inget OECD-land har i modern tid tagit emot så många per capita.
Det ställer stora krav på nya vägar till etablering. En pusselbit är att hitta vägar till arbete för dem omkring 2 500 som är mellan 50 och 64 år med svag utbildning, som beräknas få uppehållstillstånd de kommande åren.
Sverige har en kunskapsintensiv arbetsmarknadsmodell. Svenska löntagares kunskaper ligger i topp inom OECD. En hög och jämn nivå på arbetskraftens kunskap har lagt grunden för begränsade löneskillnader mellan yrken.
Nu utmanas modellen. En kraftigt försämrad svensk skola och ett stort flyktingmottagande innebär växande kunskapsskillnader och därmed press på löner, produktivitet och i förlängningen välfärdens finansiering.
Det starka sambandet mellan goda kunskaper och sysselsättning är väl belagt. Sambandet har belysts i flera rapporter från OECD, av Långtidsutredningen och LO-rapporten »Kunskapsklyftor rasera den svenska modellen«.
Den absolut mest effektiva strategin för minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är insatser som höjer utrikes föddas kunskapsnivåer. Det är en stor utmaning som förutsätter mycket omfattande utbildningsinsatser. Men kunskapslinjen är den enda linje som långsiktigt ger hög och jämn sysselsättning.
Att 95 procent av de som kom som flyktingar till vårt land förra året var under 50 år innebär att det är individer som har många år kvar i arbetslivet, även efter en längre utbildning.
Samtidigt finns det utrikes födda som har allt för låga kunskaper och allt för kort tid kvar i arbetsför ålder för att en längre sammanhållen utbildning generellt ska vara realistisk. Vår bedömning är att för de som har svag utbildning och är äldre än 50 år, så bör andra insatser än utbildning övervägas.
I den allmänna debatten tenderar dock gruppen äldre med svag utbildning att kraftigt överdrivas storleksmässigt. När Näringsminister Mikael Damberg intervjuades i P1-morgon hävdade han att det var »väldigt många« som var äldre med svag utbildningsbakgrund. Det är inte en korrekt beskrivning.
Vi vill därför klargöra att:
– Antalet arbetslösa* utrikes födda som är 50 år eller äldre och har lägre utbildning än grundskola motsvarar 11 073 individer.
– Därtill har 6 355 individer motsvarande grundskoleutbildning.
– Med utgångspunkt i att få äldre är asylsökande och hur utbildningsnivån sett ut tidigare bland utrikes födda mellan 50 och 64 år, kommer knappt 2 500 av tillkommande nyanlända att ha svag utbildning.
Sammanlagt rör det sig alltså om färre än 20 000 individer.
Att hitta jobb för äldre utrikes födda med svag utbildning är en pusselbit. Men nyckeln till framgångsrik etablering och integration på lång sikt är att höja kunskaper och färdigheter hos de 95 procent av de nyanlända som är under 50 år.
Torbjörn Hållö, LO-ekonom
Ulrika Vedin, LO-utredare
* Arbetslösa utgörs av öppet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och övriga inskrivna (sökande med förhinder) som är inskrivna på Arbetsförmedlingen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
