Genom att behålla Vattenfalls kolkraftverk kan Sverige bidra till att minska EU:s utsläppsbubbla. Hur det ska gå till skriver miljödebattören Magnus Nilsson om.
När partiledarna i SVT:s slutdebatt skulle diskutera klimatpolitik var huvudfrågan om statliga Vattenfall bör behålla sitt stora innehav av kolkraft på kontinenten eller ej. Alliansen vill sälja, en tanke som uppmuntrats från miljöhåll.
Huruvida svenska staten eller någon annan äger Vattenfalls kolkraftverk påverkar dock inte hur stora koldioxidutsläppen blir inom EU. Detta är redan fastslaget i direktivet om utsläppshandel. Med nuvarande lagstiftning kommer kraftbolag och tung industri inom EU att från 2013 och framåt ha tillgång till drygt 60 miljarder utsläppsrätter. Detta är EU:s utsläppsbubbla.
För att utsläppen ska bli mindre än 60 miljarder ton krävs antingen att lagstiftningen skärps eller att innehavare av utsläppsrätter annullerar dessa utan att först göra några utsläpp.
Tack vare sina innehav av energianläggningar i Sverige, Tyskland, Polen och Nederländerna är Vattenfall Europas fjärde eller femte största kraftbolag. Så länge företaget har denna position och ägs av svenska staten, kan företaget utnyttjas politiskt.
Hittills har Vattenfall satsat på att bromsa klimatpolitiken. Fram till februari 2014 var således företagets VD¸ Øystein Løseth, medlem i den så kallade Magritte-gruppen, som består av cheferna för de ledande energiföretagen i Europa och som bland annat ägnar sig åt att lobba för minskade satsningar på förnybar energi.
Genom sin storlek är Vattenfall en energipolitisk spelare av rang som en ny regering skulle kunna utnyttja för att inom EU i stället driva på för en tuffare klimatpolitik, till exempel genom att kräva att det antal utsläppsrätter som utfärdas ska begränsas ytterligare.
Säljs Vattenfalls verksamhet på kontinenten kommer denna position att försvagas rejält samtidigt som anläggningarnas nya ägare, rimligen någon av de övriga europeiska energijättarna, kommer att få ett ökat och sannolikt mera negativt inflytande över klimatpolitiken.
Vattenfalls stora innehav av dels elproduktion i Polen, dels fjärrvärmeanläggningar i flera länder på kontinenten innebär dessutom att företaget från EU-kommissionen erhåller massvis med gratis utsläppsrätter utöver de drygt 3 miljoner företaget fram till 2020 redan är tillförsäkrade för sina svenska fjärrvärmeanläggningar.
Gratistilldelningen i kombination med de låga priserna på utsläppsrätter ger den svenska regeringen möjlighet att till i sammanhanget otroligt låg kostnad krympa EU:s utsläppsbubbla genom att annullera företagets gratistilldelning. Om Vattenfalls anläggningar på kontinenten säljs, begränsas denna möjlighet betydligt.
Vattenfalls innehav av koleldade anläggningar på kontinenten är mot denna bakgrund en stor tillgång i klimatpolitiken som den svenska staten – och den nya regeringen – absolut inte bör göra sig av med utan tvärtom offensivt utnyttja för att driva på klimatarbetet.
Magnus Nilsson, miljökonsult och miljödebattör. Vice president i Green Budget Europe, tidigare bl a trafikexpert vid Naturskyddsföreningen och senior campaigner vid European federation for Transport and Environment.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
