Makten över jobben – en ideologisk dragkamp

ledare Utredningen om ett hållbart arbetsliv tar ett kliv framåt för ökat skydd mot hyvling och osäkra anställningar. 

Flexibla jobb. Moderniserad arbetsmarknad. Gigekonomi. Det nya språkets krumbukter om hur vi beskriver arbetet är lika förvirrande som vilseledande. Bakom de putsade orden döljer sig alltför ofta försämrad trygghet eller en arbetsmarknad som slits itu.

Åtta år med alliansregering karvade in djupa hjulspår i den gemensamma tryggheten, liksom tippade över inflytandet till arbetsgivarnas fördel. Eller som historikern Andrea Komlosy beskriver västvärldens skifte på arbetsmarknaden i Work – The Last 1 000 Years »Det har underlättat för stora, alltmer globala, företag att trycka tillbaka den arbetstrygghet och de välfärdssystem som byggts upp av socialdemokratin [..], medan fackförbund och arbetarpartier tittat på till synes hjälplösa.«

Men under den förra mandatperioden skedde ett skifte. Debatten tog en annan riktning, reformerna och utredningarna rymde dimensioner om löntagarnas rätt och makt. I går presenterades ett av initiativen, utredningen Hållbart arbetsliv över tid, av regeringens utredare Anders Wallner.

Utredningen väljer inte att föreslå ett förbud mot visstidsanställningar, som bland annat LO och Socialdemokraterna krävt, utan presenterar i stället en modell med differentierade arbetsgivaravgifter. Tanken är att högre avgifter för osäkra jobb, lägre för tillsvidareanställningar, ska »stärka normen« om tryggare jobb.

En annan viktig komponent i Wallners utredning är ett förslag om att tiden mellan korta anställningar, till exempel sms- och gigjobb, ska räknas som arbetstid och därmed snabbare möjliggöra tillsvidareanställning. När det gäller så kallade hyvlade anställningar – där arbetsgivare skär ned i schemalagda timmar och därmed lön – föreslår Wallner att arbetstagaren ska kunna avvisa den nya tjänsten utan att förlora platsen i turordningsreglerna.

I samband med presentationen betonade Anders Wallner att utgångspunkten varit reformer som har förankring i det nya regeringsunderlaget. Det är förståeligt. Att knuffa stora reformer genom riksdagens befintliga majoritet är lättare sagt än gjort.

Nu behöver vi både reformism med myrsteg och idéarbete för att utmana högerns marknadsliberala tankegods.

Politik är ett hantverk som förutsätter en växelverkan mellan det önskvärda och det möjliga. Och utredningens förslag skulle trots allt innebära ett kliv framåt.

Samtidigt är det viktigt att poängtera att slaget om arbetsmarknaden kräver dubbla strategier. Å ena sidan handlar det om att i det lilla och i det stora göra allt för att styra överenskommelser i löntagarvänlig riktning. Reformism med myrsteg.

Å andra sidan krävs opinionsbildning som formulerar och driver både önskvärda och nödvändiga reformer. Det gör fackföreningsrörelsens position viktigare än på länge, samtidigt som det understryker behovet av att Socialdemokraterna är både regeringsparti och en partiorganisation i sin egen rätt. Idéarbetet inom arbetarrörelsen är avgörande för att utmana högerns marknadsliberala tankegods.

För att lyckas med det måste vi dra slutsatser av befintliga maktförhållanden mellan löntagare och arbetsgivare. Annie Lööf har, trots den ovan nämnda anpassningen till riksdagens majoritetsförhållanden, redan, som svar på Wallners utredning, aviserat  att partiet motsätter sig varje höjning av arbetsgivaravgifterna. Det är inte förvånande. Hur vi ser på arbetsmarknaden är intimt förknippat med ideologiska övertygelser. Och just därför har slaget om vilka intressen som dominerar jobben bara börjat.