Risken för Europaparlamentets nej till ISDS är troligen anledningen till att talmannen sköt upp omröstningen om TTIP. Det är helt fel. Vi borde ha fått rösta om och debattera handelsavtalet.
Igår, onsdag, skulle Europaparlamentet ha röstat om handels- och investeringsavtalet TTIP som förhandlas mellan EU och USA. Nu blir det inte så, för i sista sekund beslöt parlamentets talman att skjuta upp omröstningen.
Officiellt är orsaken att ledamöterna har lagt för många ändringsförslag inför omröstningen i plenum, och att frågan därför skickas tillbaka till utskottet.
Men i själva verket är det troligare att det handlar om en rädsla från talmannen och de stora politiska grupperna inför utsikten att parlamentet faktiskt skulle uttrycka folkviljan om en av handelsavtalets mest kontroversiella aspekter.
Under veckan har det stått klart att en majoritet av parlamentets ledamöter är beredda att säga nej till de privata domstolar för företag som går under benämningen ISDS. Det finns ett växande motstånd i hela Europa mot möjligheten för amerikanska företag att stämma stater i EU, utanför nationella domstolar, för nya lagar som skyddar miljö och hälsa. Vi svenska ledamöter har på bara några dagar tagit emot nästan 5 000 mejl från människor som vill att TTIP-avtalet ska hållas fritt från detta parallella rättssystem för investerare.
Scenariot inför omröstningen såg ut så här: En majoritet av EU-parlamentarikerna kunde tänka sig att stödja ett ändringsförslag som går ut på att ISDS inte ska ingå i avtalet mellan EU och USA – något som stod klart efter att en stor del av den socialdemokratiska gruppen ställt sig på denna sida.
Denna ändring skulle å andra sidan göra högergrupperna i parlamentet så avogt inställda till resolutionen att de var beredda att rösta emot den, och därmed riskerade hela resolutionen att falla. I ett försök att bringa både socialdemokraterna och hela parlamentet i en lydig fålla valde parlamentets talman Martin Schulz att skjuta upp omröstningen.
Det är helt fel av talmannen att skjuta upp omröstningar bara för att det förväntade resultatet inte behagar honom. Hans agerande i frågan skadar EU-parlamentets anseende. Det är uppenbart att talmannen spelar ett politiskt spel på de folkvaldas bekostnad. Vi borde ha fått rösta om och debattera TTIP.
Det stora problemet med ISDS är den avskräckande effekt det kan ha på lagstiftare. Ett exempel är att blotta risken att bli stämda av tobaksbolag har gjort att Nya Zeeland avvaktat med att införa lagar om neutrala cigarettpaket.
Men i villervallan om ISDS får vi inte heller glömma att det finns andra delar i TTIP-förhandlingarna som också riskerar att bromsa lagstiftning om miljö och hälsa.
Ett fall som nyligen kommit ut i offentligheten gäller hormonstörande ämnen, som kan kopplas till cancer, infertilitet och hjärnskador. Barn är extra känsliga för påverkan från dessa ämnen. För att ta tag i problemen förberedde EU-kommissionen 2013 ett förbud mot flera hormonstörande ämnen. Men överraskade nog slopade kommissionen planerna precis innan förslaget skulle presenteras.
För ett par veckor sedan kunde den brittiska tidningen The Guardian avslöja vad det var som hände. Tidningen har kommit över hemliga dokument som visar att EU-kommissionen sköt upp lagförslaget som ett resultat av påtryckningar från näringslivet och den amerikanska regeringen.
Inom ramen för TTIP förhandlar nämligen EU och USA om regler för kemikalier, och flera vetenskapliga studier har visat att kemikalieindustrin använder förhandlingarna som ett argument för att motarbeta nya striktare lagförslag.
Därför föreslår vi gröna flera förbättringar av TTIP, till exempel att avtalet inte får påverka våra regler om hormonstörande ämnen eller klimatmål. Och vi föreslår att man tar bort EU:s kemikalielagstiftning från förhandlingarna med USA.
Om några veckor kommer resolutionen om TTIP tillbaka på EU-parlamentets bord. Jag hoppas att de EU-parlamentariker som säger sig värna miljön och klimatet gör mig och Miljöpartiet sällskap och skickar ett tydligt besked till EU-kommissionen: Vi tänker inte acceptera ett avtal som kan användas för att urvattna, försena, eller utmana lagstiftning som ska skydda människor och miljö.
Max Andersson (MP), EU-parlamentariker
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
