Konsekvenserna av det ryska agerandet i Ukraina sköljer nu in över snart sagt alla politikområden. För EU:s trovärdighet på klimatområdet är det avgörande att frågan om energioberoende från Ryssland inte kapas av kol- och gasintressen.
Rysslands övergrepp mot Ukraina och EU:s oförmåga att svara, har än en gång blottlagt riskerna med EU:s beroende av rysk energi. I spåren av den ryska militära offensiven ser vi därför inte bara en ökad närvaro av NATO längs EU:s östra gränser utan även en förnyad diskussion om den europeiska energipolitiken.
Den förre ordförande för EU-kommissionen, Jaques Delors, har via sin tankesmedja Notre Europe, påpassligt föreslagit att EU-fördraget ska ses över med sikte på ett starkare samarbete i energifrågor genom en fördragsändring som skapar en gemensam europeisk energimarknad. Delors diskuterar även vagt den tänkta energiunionen som ett redskap i klimatomställningen.
Det är en koppling som den polske regeringschefen Donald Tusk, på samma gång energiunionens främste förespråkare och den främste motståndaren till en aktiv klimatpolitik inom EU, inte vill se. I en artikel i Financial Times radar han upp goda argument till varför EU-länderna bör stärka sitt energipolitiska samarbete, tyngst naturligtvis behovet av att minska beroendet av Ryssland. Men det oberoende Tusk efterlyser handlar inte om ett nytt, ekologiskt hållbart energisystem i linje med EU:s klimatpolitik, utan i stället vill Tusk stärka EU:s energioberoende genom ökade satsningar på fossil energi. I klartext handlar det dels om kol och skiffergas från Polen, dels import av kol och gas från USA och Australien. Att detta är i strid med EU:s klimatpolitik avstår han snarast demonstrativt från att ens diskutera – och illustrerar därmed hur Polen under senare år systematiskt har arbetat för att få bort klimatfrågan från EU:s agenda.
Den ökade gasimporten från Ryssland har från EU-håll inte bara försvarats med ekonomiska skäl eller med att naturgas trots allt ger lägre koldioxidutsläpp än kol. Ett viktigt motiv har byggt på hypotesen att ett Ryssland som är ekonomiskt beroende av intäkter från gasexport till EU skulle bli ett mindre expansivt och mera samarbetsinriktat Ryssland.
Erfarenheterna från Krim och Ukraina visar att denna hypotes inte höll. Vladimir Putin uppfattar uppenbarligen att det omvända beroendet är starkare, det vill säga att EU är mer beroende av rysk gas än Ryssland är av intäkter från EU:s gasimport.
En europeisk energiunion är sannerligen inget riskfritt projekt, men sammankopplat med en ambition att radikalt minska klimatpåverkan kan det vara en väldigt intressant tanke även från miljösynpunkt.
Efter Rysslands agerande i Ukraina är EU tvingat att långsiktigt minska energiimporten från Ryssland. Hur EU hanterar denna utmaning får dramatiska effekter för unionens utsläpp av växthusgaser. Om energiunionen betyder att rysk gas och olja ersätts med polsk, amerikansk och australiensisk kol och skiffergas har EU missat ett historiskt tillfälle. Om energiunionen i stället blir ett redskap för att modernisera energisystemet genom radikala effektiviseringar och förnybar energi skulle den nya skapelsen istället kunna göra den europeiska klimatomställningen snabbare och billigare.
Möjligen under inflytande av den socialistiske partibrodern Delors, har den franske presidenten Hollande ställt sig bakom Tusks idéer. I bästa fall är Hollandes ambition att vrida energiunionen i mera hållbar riktning, i värsta fall är det ett sätt att återge fransk kärnkraft en position.
Konsekvenserna av det ryska agerandet i Ukraina sköljer nu in över snart sagt alla politikområden. För EU:s trovärdighet på klimatområdet är det avgörande att frågan om energioberoende från Ryssland inte kapas av de kol- och gasintressen den polske premiärministern så villigt agerar frontfigur för.
Magnus Nilsson, miljökonsult. Tidigare trafikexpert vid Naturskyddsföreningen och senior campaigner vid European federation for Transport and Environment (T&E).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
