Debatt EU:s överenskommelse med Turkiet har lett till överfulla och slutna flyktingläger där flyktingar fråntas sina rättigheter, skriver Miljöpartiets EU-parlamentariker Bodil Valero på Världsflyktingdagen.
Enligt en ny rapport har överenskommelsen som EU slöt med Turkiet om att begränsa möjligheten för flyktingar att ta sig vidare till EU lett till rättsosäkerhet och kränkningar av asylsökandes rättigheter i varje steg av processen.
I mars 2016 slöt EU:s regeringschefer en överenskommelse med Turkiet, utan att rådfråga EU-parlamentet.
Överenskommelsen innebär att alla människor som kommer från Turkiet irreguljärt till de grekiska öarna ska skickas tillbaka till Turkiet. Redan då kritiserades överenskommelsen skarpt av bland annat människorättsorganisationer för att vara inhuman och i strid med folkrätten.
Sedan överenskommelsen slöts har det inrikespolitiska läget i Turkiet försämrats och landet har inte kunnat leva upp till de krav som EU ställer i uppgörelsen, bland annat respekt för grundläggande rättigheter.
Tillsammans med mina kollegor i EU-parlamentets gröna partigrupp har jag låtit ta fram en rapport om överenskommelsen och dess praktiska tillämpning.
Rapporten, som advokaterna Yiota Masouridou och Evi Kyprioti har skrivit, visar hur asylsökande fastnar i överfulla och slutna läger, s.k. »hotspots«, där de fråntas sina rättigheter och sitter inlåsta lång tid innan de skickas tillbaka till Turkiet.
Advokaterna skriver om rättsosäkra processer, diskriminering av asylsökande baserat på deras nationalitet och kränkningar av asylsökandes grundläggande rättigheter i varje steg av förfarandet. Rapporten visar också att dessa läger är oerhört kostsamma och ineffektiva.
De gröna i EU-parlamentet har sedan första början riktat kritik mot överenskommelsen och menat att den strider mot EU-lag och internationell rätt genom att delegera ansvaret för människor som söker skydd i EU till ett tredje land – nämligen Turkiet. Att sända tillbaka flyktingar till Turkiet strider mot återsändandeförbudet, den s.k. non refoulement-principen, enligt internationell asylrätt.
Turkiet har aldrig tidigare varit så långt ifrån EU:s gemensamma värderingar som nu.
Överenskommelsen bygger också på det felaktiga antagandet att Turkiet är ett säkert land att sända migranter till.
Turkiet har aldrig tidigare varit så långt ifrån EU:s gemensamma värderingar som nu. Utvecklingen i landet har gått bakåt med ett undantagstillstånd som aldrig går över, massarresteringar av oliktänkande och en tvivelaktig folkomröstning som lett till ändringar i konstitutionen.
Den danska tidningen Politikken avslöjade nyligen att EU:s anslutningsstöd, som ska gå till att stödja bygget av demokratiska institutioner i Turkiet, istället betalat för att med krigsfordon övervaka och förstärka den flyktingmur som Turkiet rest mot Syrien och där flera flyktingar skjutits.
Avtalet har uppenbarligen gett president Recep Tayyip Erdoğan ett maktövertag där varje EU-kritik mot Turkiet kan leda till hot om uppsägning av överenskommelsen.
Ändå har EU-kommissionen i sin senaste framstegsrapporten om Turkiet, som mäter hur landet möter kraven för EU-medlemskap, berömt Turkiets insatser inom migration. Kommissionen hyllar överenskommelsen och vill använda den som modell för liknande avtal med andra tredje länder.
EU behöver istället investera sin tid och pengar på att öppna upp fler lagliga vägar in i EU så att människor slipper hamna i händerna på skrupellösa människosmugglare eller auktoritära ledare som Erdoğan.
Bodil Valero (MP) är EU-parlamentariker och talesperson för Turkiet i gröna partigruppen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
