Trots att vi lever i ett utvecklat samhälle, där jämställdhet och frihet står högt på agendan, kan Jan Björklund (FP) fortsätta driva en stockkonservativ politik för skolan, skriver Rikard Linde, webbredaktör och bloggare.

För många är folkpartiledaren Jan Björklund ett obegripligt fenomen. Han använder simpla argument och nästan all pedagogisk forskning visar att han har fel. Trots att vi lever i ett utvecklat samhälle, där jämställdhet och frihet står högt på agendan, kan han fortsätta driva en stockkonservativ politik för skolan. Han hade kunnat vara skolminister 1910.

Bestraffning och belöning är centralt i Jan Björklunds skola och även i mycket av alliansens politik. En konservativ skola lär människor att följa direktiv och lyda order vilket bygger på värderingar som auktoritet, disciplin och kontroll:

  • Vuxna bestämmer över barn som ska lyda utan att ifrågasätta.
  • Elevernas beteende kontrolleras med prov och betyg.
  • Om man disciplinerar sig, läser sina läxor, förtjänar man en belöning, ett högre betyg.

Så vad gör vi? Hur stoppar vi Jan Björklund? Jo vi gör som med all politik, vi aktiverar ett annat synsätt!

I motsats till Jan Björklunds konservatism finns en progressiv skola. Den bygger på ett progressivt synsätt där elevens lärande är i fokus, inte vuxenvärldens auktoritet, och där skolan bidrar till samhällets bästa, inte bara individens karriär. Den progressiva skolan bygger framför allt på tre värderingar, det handlar om elevers förmåga och möjlighet till:

  • självbestämmande
  • samarbete
  • kommunikation

En progressiv skola betonar sådant som att lära sig utvärdera och lära av sina missar, samarbetsfärdigheter för att kunna arbeta effektivt i grupp och förmåga att kommunicera med varandra.

Jan Björklund kritiserar ofta denna syn på skolan och säger att “skolan väl ändå ska vara till för att lära ut kunskaper”. De två sakerna utesluter givetvis inte varandra och så här kan du svara:

Människans självbestämmande bygger både på kunnande och färdigheter. Det är när vi förstår samhället och kan fatta beslut för oss själva och för varandra som vi lever fritt. Det är skolans uppgift att bidra till detta, att få lära sig ämnen och färdigheter som stärker både människor och samhälle.

Det viktiga är att aktivera det progressiva synsättet, att inte argumentera utifrån en konservativ moral. Argumenten fokuserar på självbestämmande, människans frihet och ansvaret för varandra.

I debatter brukar Jan Björklund kritisera diskussion som inte berör ordningsfrågor. Han säger att i princip allt annat är frågor för “experter”. Så här kan man svara:

Det är inte en fråga om expertis, det handlar om värderingar! Om vi värderar människors självbestämmande ska vi diskutera vad som krävs för att kunna bestämma över sitt eget liv, som kommunikation mellan människor, som att lära av sina misstag och träna samarbetsfärdigheter så att grupparbete verkligen blir något som hela gruppen bidrar till.

Men om vi, likt Jan Björklund, tycker att auktoritet, disciplin och kontroll ska prägla skolpolitiken, ja då kan vi fortsätta med betyg- och ordningsfrågor.

I politisk diskurs är synsätt och värderingar vanligen viktigare än sakfrågor. Politiker som kan kommunicera sitt synsätt till människor kommer alltid att vinna större stöd än de som bara förmedlar sakpolitik. Ronald Reagan är ett exempel på detta. När man gjorde mätningar om hans politik så höll få människor med honom i sak men de flesta ville ändå rösta på honom. Reagan uttryckte sina värderingar väl och var ärlig och autentisk vilket gjorde att människor kände tillit till honom.

För att stoppa Jan Björklund krävs att vi förstår progressiva värderingar och synsätt och uttrycker de så ofta vi kan. Inget mer.

Rikard Linde, webbredaktör. Bloggar på rikardlinde.se.

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena