Sverige behöver en bred skattereform som gör skattesystemet enklare, rättvisare och grönare. Finansiella aktiviteter som skadar den reala ekonomin måste beskattas hårdare. Det skriver Torbjörn Hållö, LO-ekonom.
Sverige behöver en bred skattereform som gör skattesystemet enklare, rättvisare och grönare. Finansiella aktiviteter som skadar den reala ekonomin måste beskattas hårdare. Frågan om skattereform har aktualiserats med anledning av den debattartikel Erik Åsbrink fick publicerad på DN Debatt den 11 april.
I början på 1990-talet genomfördes en omfattande skattereform i Sverige. Reformen byggde på idén om att skattesystemet skulle vara enkelt, neutralt och likformigt. Skattereformen var på många sätt framgångsrik. Men i dag är den i stora delar överspelad.
Det svenska skattesystemet kan bäst beskrivas som en schweizerost med stora hål. Det är i dag exempelvis möjligt för många höginkomsttagare att undvika statlig inkomstskatt genom att starta eget bolag. Ett annat stort hål är att mervärdesskatten inte är enhetlig. I dag är det en låg momssats för att lyssna på musik (6%) och en annan högre att dansa till musik (25%). Man betalar en momssats för ha en arbetslunch (12%) och en annan momssats för ha en konferens (25%).
En central del i en ny skattereform bör vara att minska alla undantag, nedsättningar och avdrag.
Men en ny skattereform kan inte handla om att backa bandet till 1990. En ny skattereform måste hantera de utmaningar vi står inför år 2013. Inte nostalgiskt titta tillbaka på den reform som genomfördes för över 20 år sedan.
Låt mig peka på några centrala reformområden:
- Välfärdens finansiering måste tryggas. Välfärden kommer att kosta allt mer. Det kommer att bli allt viktigare att använda skattebaserna så rationellt som möjligt. En viktig del i en skatteöversyn bör vara att bättre utnyttja den stabila skattebas som fastigheter utgör. Under de senaste åren har fastighetsskatten sänkts kraftigt, vilket har drivit upp den privata skuldsättningen och försämrat fördelningsprofilen på skattesystemet. För den genomsnittlige villaägaren i Danderyd har den sänkta fastighetsskatten inneburit en skattesänkning med 57 000 kronor per år. Om vi ska trygga välfärdens finansiering är det en klokare politik att sänka skatten på arbete än att sänka skatten på fastigheter.
- Fördelningsprofilen på skattesystemet måste förstärkas. Ekonomisk omfördelning bör främst uppnås genom ett omfattande generöst välfärdssystem. Men på några områden behöver skattesystemet bli mer progressivt. En arvs- och gåvoskatt är eftersträvansvärd ur ett rättviseperspektiv och har få negativa incitament. Arvsskatten är dessutom en vanligt förekommande skatt internationellt och finns i 18 av 27 EU-länder.
- Öka beskattningen av finanssektorn. Finanssektorn är i dag momsbefriad. Det är orimligt. Finanssektorn bör momsbeläggas. På grund av tekniska problem kan en momsbeläggning behöva ske som en schablonskatt som motsvarar en momsbeläggning av finansiella tjänster. Det finns ett särskilt behov av att införa avgifter och skatter på europeisk nivå som främjar bankernas incitament att ha en hög kapitaltäckning. Med högre kapitaltäckning minskar risken att det är skattebetalarna som måste betala räkningen när bankerna gör dåliga affärer.
- Använd skatt för att styra mot det hållbara. Koldioxidsskatten har varit ett rationellt sätt att internalisera externa negativa effekter, det vill säga att den som förstör miljö måste bära kostnaderna, och är fortsatt en viktig skatt för att ställa om Sverige. Koldioxidbeskattningen bör ha så få undantag som möjligt. Det är angeläget att även exempelvis flygbränsle omfattas. Även andra miljöskatter behöver användas för att skapa ett mer hållbart samhälle, bland annat bör en skatt på kväve och kadmium införs för att dämpa övergödningen av Östersjön. För att införa effektiva miljöskatter behöver Sverige i flera fall driva fram överenskommelser inom ramen för EU-samarbetet.
Sverige behöver en ny skattereform som möter dagens utmaningar och möjligheter.
Torbjörn Hållö, LO-ekonom
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
